No description available.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet. Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

Min uppsats har som syfte att belysa könsuppfattningar i en förskoleklass. Under studien har ett förbättringsområde identifierats och könskillnader mellan könen noterades. Hur hanterar förskoleklassen pojkar och flickor utifrån deras kön och hur jobbar förskoleklasslärare för att minska könsstereotyper? Centrala frågor var att identifiera könsrollsmönster i förskoleklassen framträder, jämställdhetsarbetet i förskoleklassen och framträdande av könsstereotyper. I dag ses det oftast som självklart i Sverige att förskoleklasser arbetar med jämställdhetsfrågor enligt förskoleklassens läroplan och att förskoleklasser skall försöka utmana könsstereotyper. Förskoleklassen lägger en grund för hur våra barns värderingar och vad deras värdegrund skall förankras utav. Det valda ämnesområdet är viktigt att belysa, som skola räcker det inte enbart med att ha jämställdhetsdagar, jämställdhetsarbetet måste finnas som en kontinuerlig process i deras dagliga verksamhet om könsstereotyper skall försvinna. Kvalitetsarbetet inom förskoleklasser måste hålla en hög nivå. Ständiga förändringar och ökade krav i samhället gör att skolan måste se över och revidera sina läroplaner kontinuerligt. Kvalitetsarbete inom förskoleklasser samt i skolans värld skall sätta sina elever i centrum, undervisningen måste baseras på fakta och integrera samtliga inom skolvärlden för att kunna förbättra skolans processer. Det empiriska materialet består utav observationer och intervjuer. Denna uppsats är gjord utifrån en kvalitativ metod. Resultatet utav denna uppsats tyder på att det finns skillnader mellan könen. Slutsatsen är att det finns en problematik för skolan där läroplanen (Lgr11) säger att skolan skall utmana och följa med i tiden. Dokumenten säger ingenting om hur jämställdhetsarbetet skall göras. Att tolka läroplanen (Lgr11) är upp till varje skola att göra själv.

Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar. Under litteraturgenomgången tar vi upp bakgrundsforskning om bland annat implementering, könsnormers uppkomst och genusarbete i förskolan. Detta tar vi upp för att man som läsare ska förstå betydelsen av att utföra detta uppdrag, hur viktigt det verkligen är. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi pedagoger på fyra olika förskolor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer då vi hade några grundfrågor, men lät samtalet löpa ganska fritt och ställde spontana följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Resultatet visade att samtliga förskolor kunde arbeta med uppdraget med de resurser som redan fanns. Däremot varierade viljan mellan respondenterna. En del av respondenterna var mycket engagerade medan andra visade mindre lust till att arbeta med uppdraget. Vi kunde inte komma fram till huruvida förskollärarna förstod uppdraget eller inte p.g.a. det inte finns beskrivit några konkreta arbetssätt i läroplanen. Vi kunde inte bedöma om pedagogernas sätt att förstå och arbeta var rätt eller fel eftersom att tolkningsutrymmet av läroplanen är så brett.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen. Undersökningen visar även att de lärare i Idrott och hälsa som vi intervjuat tolkar direktiven med stor variation och att denna tolkningsvariation ofta handlar om personliga värderingar och tidigare erfarenheter men även om lärarnas kunskap om hur genus skapas. Då den kompetensutveckling som genomförts på skolorna har varierat både i kvalitet och i kvantitet har flera av lärarna uttryckt en osäkerhet i hur man ska arbeta med syftet. Detta visar på vikten av enhetlig kompetensutbildning för att implementering av förändringarna i läroplanen ska kunna ske så att medvetandegörandet och motverkandet av stereotypa könsroller inte bara blir en förändring i styrdokumenten utan även en del av undervisningen.

Detta arbete är en kvalitativ studie och eftersträvar en fördjupad förståelse kring begreppet genus som har en stor betydelse för jämställdhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet är att belysa hur genustänkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet på förskolan samt vilket utrymme det får inom olika etniska grupper. Med utgångspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien är baserad på intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda på två förskolor som ligger i områden med olika etniska sammansättningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och använder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna. I lekar kan barnen pröva både feminina och maskulina positioner samtidigt som den traditionella förståelsen om vad manligt respektive kvinnligt är verkar förbli oföränderlig. Det traditionella är starkt närvarande, det återfinns i barnens beteende samt personalens uppfattningar och anses knappast vara problematiskt. Men arbetet med genusperspektivet pågår, snarare för att leva upp till lagens bestämmelser än för att någon egentligen tror på det.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna? Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna. Jag förklarar tankarna bakom två stora inriktningar, nämligen liberalfeminism och radikalfeminism, samt tydliggör innebörden av sex, våld och makt i relationer mellan könen. Med hjälp av dessa teorier har jag gjort en innehållsanalys av programmen. Resultatet visar att män skildras mer nyanserade än kvinnor. Den moderna mannen framställs som oerhört sympatisk eftersom han har de bästa egenskaperna, en blandning från både traditionellt manligt och kvinnligt beteende. Detta märks bland annat genom att innebörden av att vara omtänksam och ”moderlig” har vidgats till att omfatta även fadern. Detta utesluter inte att fadern tillskrivs typiskt ”faderliga” egenskaper, utan han har fortfarande rollen som försörjare och rådgivare. Kvinnorna däremot är enformigt skildrade i såpan, och har inte utvecklats nämnvärt de senaste åren. Modern är fortfarande moderlig till viss del, även om hon verkar ha blivit mer känslokall. Hon har å sin sida inte anammat ”faderliga” egenskaper, vilket tillsammans med andra faktorer innebär att kvinnor framställs mindre positivt. En av dessa faktorer är att vi i såpan ser hjälplösa kvinnor, som behöver en man för att få ordning på tillvaron. Kvinnor ska inte ta egna initiativ utan måste alltid ha vägledning av män. Kvinnor ska inte aktivt jaga män, utan se till att vara attraktiva och tillgängliga när männen behagar jaga dem. Männen i såpan pratar om sex som något skoj och bekymmerslöst, kvinnorna däremot diskuterar kring sex som ett problem eller ett jobb. OC reproducerar kvinnors bild av att de bör vara sexuellt passiva, men ständigt tillgängliga. Såpan visar även att sex och våld går hand i hand; tjejerna är sexiga, vilket killarna uppskattar och killarna i sin tur är våldsamma, vilket tjejerna uppskattar. Enda sättet för en kvinna att få makt i såpans värld är genom att spela på sin sexualitet och låta sig objektifieras, eller via relationer till män. I alla övriga situationer är det männen som har makten, vilket gör kvinnan till en naturligt undergiven varelse. Media lär alltså ut normer och värderingar som visar att män är mer värda än kvinnor, trots att media har makten att aktivt lära ut ett mer jämställt beteende.

Sammanfattning I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet. Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar. I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.

Syftet med denna uppsats är att: • ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte. • undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna. • undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver. Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll. De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande: Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs. För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ”öronmärkta” pengar till kommunerna. Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ”policy” för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt.