Syftet med denna studie är att kartlägga de könsmönster som förekommer i texter skrivna av elever i åk 9, samt att se hur många karaktärer av olika kön som texterna innehåller. För att undersöka detta utgick studien från följande frågeställningar:   1.  Vilka könsmönster redovisar elevtexterna?   2.  Hur många karaktärer av olika kön förekommer i elevtexterna?  Det material som används för studien är trettio elevtexter från det nationella provet i svenska 2015. Texterna är avidentifierade och kommer från elever från olika delar av landet. Analysen av materialet har gjorts genom en induktiv innehållsanalys som vilar på en hermeneutisk grund, vilket innebär att undersökaren förutsättningslöst gått in i texterna och allt eftersom bildat sig uppfattningar av vilka delar av materialet som är relevant för studien. Både resultat och diskussion presenteras utifrån frågeställningarna med underrubrikerna Huvudkaraktärer, Vuxna bikaraktärer och Unga bikaraktärer.   Den tidigare forskning som lyfts fram i denna studie är främst från 1980- och 90-talen, då det är svårt att finna nyare forskning kring genus och skola. Studien visar att många av de könsmönster som visar sig i denna tidigare forskning också återfinns i dessa elevtexter, men att det finns indikationer på att vissa av könsmönstren är i förändring.

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande. Studier visar att vårdgivare ger olika vård till personer utifrån kön samt att kvinnliga patienter uppfattas som krävande och avvikande från normen.

The following essay begins with analyzing how the man can be assigned the role as submissive by using a gender perspective on Islam, Christianity and Hinduism. The result suggests that submission is what each human, regardless of gender, takes in relation to a religious authority. Furthermore the essay investigates why the role of submission only has come to be associated with women in earlier studies of religion with a gender focus. This suggests that submission is a result of contemporary researchers who maintain the role as female, which has come to influence how gender roles are constructed and interpreted within religious traditions.

SammanfattningSyftet med vår undersökning har varit att se hur två lärare på en skola i skolår 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrån deras kön? Vi vill även se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lärarna är genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra både observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att få en inblick i samspelet mellan lärare och elev. För att få en inblick i hur lärarna tänker kring genus och matematik valde vi att genomföra intervjuer. Våra resultat visar att lärarna lägger mer tid på pojkarna och att de tillåts mera frihet i klassrummet. Talutrymmet är inte jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Pojkarna tar en betydligt större del. Flickorna räcker upp handen för att få ordet i större utsträckning än pojkarna, men får ordet färre gånger av läraren. Den ena läraren anser sig inte prioritera genus, utan lägger fokus på svenska språket. Den andra läraren anser att genus är överdimensionerat och att man inte bör lägga för mycket energi på det.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur. För att få svar på detta valde jag att analysera sex skönlitterära böcker som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. I studien har jag utgått från både text och bild och analyserat dessa ur ett genusperspektiv. De sex böckerna tillhör de mest frekvent utlånade från Malmö stadsbibliotek. Syftet med undersökningen är att försöka urskilja vilka könsmönster som skildras i barnlitteraturen i relation till samhällets jämställdhetsmål. Resultatet visar på att barnen som gestaltas i böckerna oftast är fria från stereotypa könsmönster, flickor i större utsträckning än pojkar. Då manligt är den rådande normen är det accepterat att en flicka intar pojkiga egenskaper och roller medan en pojke ska förbli pojke. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. På så sätt görs inte samhällets strävan för att uppnå jämställdhet mellan könen sig synlig i barnböckerna. De vuxna karaktärerna i urvalet befäster däremot i stor utsträckning det som traditionellt förväntas utifrån kön. Jag har kommit fram till slutsatsen att barnlitteraturen i urvalet med all sannolikhet är tidstypisk och visar på fria barn.Jag vill genom detta arbete belysa vikten av kunskap om genus för att kunna uppnå skolans mål i jämställdhetsarbetet.

AbstractMitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker.Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka.Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom hårprydnader och smycken. Det har också visat sig att karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och kvinnor gör kvinnliga sysslor. Men jag har också sett gränsöverskridaren som bryter normen.

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick på Omvårdnadsprogrammet vårterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt Omvårdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett målyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte Omvårdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var två faktorer som kom fram i resultatet.

Avsikten med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till en låg representation av män i förskolan. Genom intervjuer har vi fått ta del av tankar och synsätt hos personer som har en nära anknytning till förskolan. I vår teoretiska ansats så har R.W. Connell varit betydelsefull för studiens framkomst. Både genom vår teoribildning och i sammanställandet av tidigare forskning. Resultatet av vår studie visar att samhällsnormen skapar en problematik kring förhandlandet av könsidentiteter och roller inom förskolan. Normer och värderingar behöver utvärderas och omförhandlas om ett förändringsarbete ska bli fruktbart.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus. Vi utgick ifrån forskning som tog upp bland annat ämnet genus samt hur detta formas utifrån yttre faktorer. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi valde att göra intervjuer och observationer med barn på en femårsavdelning samt personal från samma förskola. Vi genomförde även två teckningsuppgifter med barnen för att få fram deras medvetna och omedvetna tankar kring pojkar och flickor. Den första teckningsuppgiften gick ut på att barnen fick rita en flicka respektive pojke. Vid andra teckningstillfället fick barnen rita en flicka respektive pojke som lekte. Resultaten visade att yttre faktorer så som medier och vuxna till stor del är med och formar genus hos barn. Det visade även att barn anser att yttre attribut så som hår och kläder är det som säkerställer vilket kön du har. / In today's society, there are clear pictures of how men and women should be. These images are transmitted to children by including media and other role models in children's environment. When children in the age of five are in the middle of the creation of their perception of themselves and their environment educators play an important role in their creative process. This thesis is about how children and teachers in a preschool reason about gender. The purpose of this study was to use words and pictures to produce children and pedagogues thoughts and opinions about gender. We started from research that addressed the particular topic of gender and how these are shaped by external factors. We used a qualitative approach in which we chose to do interviews and observations with children on a five-year department and staff from the same preschool. We also conducted two subscription information with the children to obtain their conscious and unconscious thoughts about boys and girls. The first drawing task was that the children had to draw a girl or boy. At the second subscribing the children drew a girl or boy who was playing. The results showed that external factors such as media and adults are largely involved in shaping gender in children. It also showed that children believe that external attributes such as hair and clothing is what ensures the sex you have.

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktärer framställs utifrån ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera är tre av Tove Janssons berättelser om Mumintrollet och hans vänner som utgavs för första gången 1948, 1954 och 1970, trots detta säljs de fortfarande i stor utsträckning och utlånas frekvent på bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt återkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att få reda på hur kvinnliga respektive manliga karaktärer beskrivs med hjälp av både inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och känslomässigt engagemang är något som tillskrivs de kvinnliga karaktärerna medan de manliga karaktärerna ägnar sig åt sig själva, är eller vill vara modiga. När karaktärera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan.