<p>Abstract</p><p>A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006.</p><p>The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject.</p><p>Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.</p>

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och barnen som ingår i studien är 3-5 år. Den kvalitativa studien genomfördes med högläsning ur två barnböcker med efterföljande gruppsamtal som kan liknas vid ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra gruppsamtal genomförst vid vilka varje grupp har fått lyssna på två böcker. Resultatet visar att de erfarenheter barnen använder sig av när de samtalar om genus är präglade av vuxnas uppfattningar och barnens egna upplevelser. Barnen använder även yttre faktorer som kläder, färger och röster när det samtalar om genus

No description available.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur föräldrar framställs i magasinet "Vi Föräldrar" ur ett genusperspektiv. Det är en longitudinell studie som undersöker hur normer kring femininitet, maskulinitet och sexualitet kopplat till föräldraskapet har förändrats mellan åren 1990-2015. Studien visar också hur media avspeglar samhället och är en del av reproduktionen av rådande normer. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och tolkas framförallt utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och Judith Butlers queerteori. Studien använder sig av en kvalitativ metod där både text och bild har analyserats genom en kritisk diskursanalys av utvalda reportage under den givna perioden. Analysen visar att det har skett en förändring i hur magasinet framställer föräldraskapet. Traditionella könsroller minskar över tid samtidigt som ett gemensamt föräldraskap ökar. I början av perioden tillskrivs de två olika könen femininitet och maskulinitet, detta förändras till att i slutet framställa föräldraskapet mer könsneutralt och även ge utrymme för andra sexualiteter än heterosexualitet. I det delade föräldraskapet är det trots detta kvinnan som ges den primära föräldrarollen men det tycks vara något som magasinet vill förändra. / <p>2019-06-03</p>

Syftet med denna studie har varit att söka svar på hur bilderböcker skulle kunna utgöra pedagogisk resurs för arbete med normer kopplade till genus och kön i förskolan. För att ta reda på detta förutsatte att utvalda bilderböcker analyserades utifrån centrala litteraturteoretiska perspektiv för att identifiera normer. Utifrån detta kunde sedan en diskussion kring bilderböckernas didaktiska möjligheter vid ett normkreativt arbetssätt lyftas.   Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit normkritiskt perspektiv med fokus på genus. Den metod vi har använt i studien är kvalitativ litteraturanalys av tio bilderböcker mellan perioderna 1900 - 1965 och 2000 - 2018, för att synliggöra hur flickor och pojkar framställs i bilderböckerna. Centrala litteraturteoretiska begrepp som vi fann intressanta vid analysen utifrån normkritiskt perspektiv var: berättarperspektiv, tema, persongestaltning och samspel mellan bild och text. Studiens resultat indikerar att den äldre litteraturen är bärande av normer. I motsats till detta visar resultatet att den mer samtida litteraturen omfattas av normbrytande karaktär. Utifrån resultatet ser vi möjligheter att arbeta även med bilderböckerna som är bärare av normer för att belysa genusfrågor i förskolan genom ett normkreativt arbetssätt.

Abstract The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picture books depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where work with gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should be mediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a common place for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everyday depictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotext has a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on which norms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected to stereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to the current curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that the behaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that are connected to gender. This is shown in picture books from different eras

The purpose of the study is to describe how children use material and what gendered gender roles are done in children's games at preschool. This I have studied through four observations on a department in a selected space that I am calling for the building space. The earlier research is based on being a boy or girl. Therefore, with this study, I want to see which gender roles the children do in the preschool regardless of the biological gender. I have emanated from poststructural and posthuman perspective that is relevant to my purpose because it is consistent with how children are made gender roles and not already are. Since the material is a big part of the study, posthumanistic viewpoint gets an important part as the material is seen as an agent in children's subject creation. From theories I have found concepts that are used to understand the analysis of the results. The study shows that the material in preschool is largely gender neutral and that the children often create gender neutral roles. There are materials that are difficult available as evidence of gender material and the children often mention gender-like games like mom, dad, children but rarely take these roles in play. A role that returned in my study was "dog" which can be seen as a gender-neutral role. Keywords: Gender equality, gender roles, preschool, material, play.

Sammanfattning Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket. Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys.  Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning. Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det.