Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom. Studien genomfördes på två olika typer av förskolor där pedagoger intervjuats om sin syn på genuspedagogiskt arbete. Den ena typen av verksamhet hade en inriktning mot genuspedagogik och den andratypen av verksamhet hade ingen uttalad inriktning mot genusarbete. Däremot valdes samtliga pedagoger utifrån deras genusmedvetenhet. Pedagogerna intervjuades med hjälp av en kvalitativ och halvstrukturerad intervjumetod med syfte att få erfarenhetsbaserade och djupgående svar. I resultatet framkom att pedagogernas arbete med genuspedagogik är beroende av den verksamhet och den situation de befinner sig i. Påverkansfaktorer så som samarbete med föräldrar och tidsbrist framkommer som starka. Vidare visades en gemensam syn på att barn influeras av genuspedagogiskt arbete. Några av de sätt pedagogerna trodde att detta skedde på var genom barnens självkänsla och deras inställning till olikheter. Slutsatser som framkom av studien var att det genuspedagogiska arbetet som undersökts framstår som splittrat och handlingsutrymmet tycks variera och vara bundet till situation och miljö.

Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession. Metoden är en litteraturgenomgång av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar jämställdheten. Manliga sjuksköterskor tar rulltrappan i sin karriär medan kvinnorna drabbas av glastaket. Sjuksköterskor såväl manliga som kvinnliga har upplevelsen av att det finns en fördel i att vara man men även nackdelar. Stereotypen om hur vi ska vara i våra könsroller styr vår vardag både på arbetet och i hemmet och blir till ett hinder för utveckling av jämställdheten och integreringen av fler manliga sjuksköterskor. Viljan att förändra situationen är svag då toppen av organisationen utgörs av män som vill bevara makten. Slutsatsen är för att åstadkomma jämställdhet i samhället och i organisationen med förändrade attityder och bryta ner de traditionella stereotypa uppfattningarna, behövs fortsatt och utökad undervisning och information om genusproblematik i skola, arbetsplatser och samhälle.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken förståelse förskollärare har för genus och jämställdhet i förskolan. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod, där valet föll på att intervjua åtta aktiva förskollärare. Resultatet visade på att förskollärarna ansåg sig arbeta jämställt och motiverade det med ett arbetssätt där barnet som individ stod i fokus och könet hade därmed ingen betydelse. Ett annat argument som lyftes från en del av förskollärarna var att jämställdhet föll sig naturligt tack vare jämställda arbetslag. Det framkom även att arbetet ibland kunde kännas motsträvigt då samhället återspeglar de normer och värderingar som förskolan ska motverka. Slutsatserna visar på att förskollärarna har god kunskap i genus- och jämställdhetsarbetet. Förskollärarna hade dock svårt att definiera genusbegreppet vilket visade på att deras medvetenhet kring genus brister. Liknande brister kan ses i de resonemang kring individperspektiv och jämställda arbetslag som lyftes under intervjuerna. Då dessa inte kan säkerhetsställa ett genus- och jämställdhetsarbete.

I min studie har jag undersökt hur förskollärare använder sig av litteratur ur ettgenusperspektiv och vad genus innebär för dem i deras profession. De metoder jag haranvänt mig av i studien är av observationer, intervjuer och enkätundersökningar. Underobservationerna har förskolläraren läst boken om Kenta och Barbisarna, som handlar ompojken Kenta som hellre vill leka med barbisar med flickorna än spelar fotboll och brottasmed pojkarna. Jag har observerat hur förskolläraren förmedlar boken till barnen och hurförskolläraren behandlar barnen utifrån deras kön. Syftet med min studie är att undersökahur förskollärare tänker och arbetar med användandet av barnlitteratur ur ettgenusperspektiv. Genom att observera fick jag fram hur förskollärare gör medan intervjuernavisar hur förskolläraren tänker kring genus, främst i barnlitteratur. Det resultat som jag harfått fram i mina studier visar att förskollärarna sällan eller aldrig behandlar flickor ochpojkar annorlunda under högläsningen, och att det de talar om i intervjuerna ocksåöverensstämmer med hur de arbetar. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2018-04-11.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus och könsroller påverkar samt påverkas av ensembleundervisning på gymnasienivå hur könsroller influerar det individuella musicerandet bland barn och ungdomar. I studien undersöks hur de två traditionella könsrollerna flickor och pojkar behandlas av lärare samt varandra i den gymnasiala musikundervisningen. Utöver detta utforskas fenomen som instrumentval, ledarroll, platstagande och musikalisk förtrogenhet relaterat till genus och könsroller. För att åstadkomma detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts av fyra föra detta elever på gymnasium med estetisk inriktning. Intervjudeltagarna gick i gymnasiet någon gång under 2010-talet och gick alla på olika gymnasieskolor. I resultatet redovisas hur genus och könsroller framträder som något som har en stark påverkan på musikundervisningen. En tydlig könsrelaterad fördelning av musikinstrument bland musikelever framträder i resultat, samt påvisar att musikaliska förväntningar skiljer sig från pojkar gentemot flickor. Pojkar ses ofta som kreativa och dynamiska och flickor betraktas som duktiga men passiva. Studien lyfter platstagande i musiksalen som genuskodat, då pojkar tenderar att ta mer fysisk och social plats än flickor.

For years, Swedish boys have earned lower grades than girls in many school subjects. The reasons for this and how to tackle the problem is widely debated. This study investigates literature aimed to aid teachers in raising boys’ performance in school with an emphasis on reading. The study uses gender analysis to examine whether or not the strategies found in the literature are based on gender stereotypes. Furthermore, the study examines if the strategies can be applied within the Swedish school system. The analysis showed that the studied literature based its strategies on gender stereotypes and that most strategies were technically applicable within the school system in Sweden. However, the stereotypes that the strategies were based on do not conform with the democratic values that Swedish educators have to convey. Instead, the study proposes that strategies that are not based on gender be used, as well as teachers working against gender stereotypes, in order to help improve boys’ reading and overall performance in school.

No description available.