Jämställdhetsfrågan är ett aktuellt ämne i skolan och samhället. Barn och ungdomar påverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhållningssätt till jämställdhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lärares förhållningssätt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv på skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, från litteraturen. Vår studie visar att antal frågor och tid som elever får från sin lärare, är jämt fördelat mellan könen, vilket motsäger det som står i litteraturen. Studien visar vidare att förhållningssättet lärarna har mot sina elever skiljer sig beroende på elevernas kön vilket även bekräftas i litteraturen vi läst. / The teachers' approach in a gender perspective - regarding mathematic lesson

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? – ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna.För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?- Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt Bronfenbrenners ekologiska miljömodell och ett sociokulturellt perspektiv. Vi har även tankar om att vårt biologiska kön har en betydelse för barnets val av leksaker. Här får arbetet stöd av Annika Dahlström och Matti Bergströms teorier om barnets hjärna.Undersökningarna började med enkäter till föräldrar, sedan observerades barnen i två olika situationer. Undersökningarna avslutades med intervjuer av pedagoger. Genomförandet gjordes på förskolor med likartade förutsättningar när det gäller antal barn, pedagoger och avdelningar.Våra slutsatser från den empiriska undersökningen är att, vuxna i barnets närhet har en stor del i valet av könstypiska leksaker. Detta speglades tydligt i observationen av barnen, där de fick göra sina egna val av leksaker. De valde då könstypiska leksaker.

Denna studie handlar om afghanska familjelivet i Sverige och ska visa vilken bild afghaner visar i det nya samhället gällande mänskliga rättigheter. Det utförs genom att afghaner i Sverige får svara på frågor gällande hur kvinnor och män ser på sina roller i familjen i nya samhället, samt hur de ser på barnets uppfostran. Metoden som uppsatsen är baserad på är en kvalitativ forskning och Georgs Simmels teori om främling har tillämpats i studien. Denna studie är bestående av tio semistrukturerade intervjuer med afghaner som bor i Stockholm. Av intervjuerna framgår att afghaner har olika uppfattning om familjelivet i Sverige och beroende på personer har de antingen blivit integrerade eller inte i det nya samhället. I studien framkommer att intervjupersoner har samma mönster som de har från hemlandet som det leder till kulturkrock i nya samhället. Det visar att afghaner bor ett kollektivt samhälle fast de bor i ett individualistiskt land, det finns skillnader värderingar och enligt Simmels teori kan man säga att är afghaner fysiskt i Sverige och psykiskt i hemlandet.

Syftet med uppsatsen var att genom semistrukturerade intervjuer med blivande och nyblivna heterosexuella pappor undersöka attityder till och upplevelse av föräldraledighet hos pappor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman: De ekonomiska skälens paradox, Att få välja själv och Betydelsen av andra. Empirin har analyserats i förhållande till teorin ”Doing gender”. I analysen framkom implicita attityder gällande könsroller genom att männens bidrag till familjeekonomin var ett vanligt argument för hur de valt att lägga upp föräldraledigheten. Vidare visade även studien att regler kring vilken grad av ansvar pappor förväntas ta skiljer sig mellan könen och att vi genom att förhålla oss till dessa regler reproducerar könsstereotypa föreställningar om vad som betecknas som manligt och kvinnligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med genus i och under arbetet påbildlektioner. Likaså undersöks hur lärare bemöter elever och hur de hanterar genus i samband med bildundervisningen. För att svara på dessa frågor intervjuades gymnasiebildlärare om möj-ligheter och utmaningar kopplade till genus i undervisningen, och hur påverkas undervisningen av lärarens egen inställning och förståelse av genusfrågor deras förståelse av genus. Hur de an-vänder genus i inkluderingssyfte i klassrummet och hur grundskolans arbete med sexualitet, samtycke och relationer har påverkat deras arbete.Metoden för insamling av material är en semistrukturerad intervju av gymnasielärare. Resultatetav intervjuerna har sedan analyserats med en fenomenografisk utgångspunkt för att sedan tolkasefter feministisk teori.Genusfrågor förekommer aktivt bland respondenternas elever och i deras skolor. Det är en självklar del av bildundervisningen för respondenterna, även om inte alla har det som huvud-syfte i sina uppgifter. Eleverna uppges vara medvetna om genusfrågor och normbrytande identi-teter. Diskussionerna med eleverna är öppna, något som tillskrivs den positiva relationen lä-rarna har byggt med sina elever.

Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.

Tillkomsten av den kommunala hemtjänsten har beskrivits som en valfrihetsrevolution, inte enbart för äldre med omsorgsbehov utan även för kvinnor med omsorgsbehövande föräldrar. För första gången i historien kunde äldre i alla samhällsskikt bo kvar hemma, utan att vara helt beroende av de vuxna barnen, i praktiken de medelålders döttrarnas insatser. Antalet vårdtagare ökade dramatiskt mellan 1960 och slutet av 1970-talet, då nästan en fjärdedel av Sveriges äldre hade tillgång till hemtjänst. Efter det har antalet äldre med beviljad hemtjänst minskat samtidigt som antalet 80 år och äldre har tredubblats sedan 1960. År 1992 introducerades Ädelreformen, vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen från landstingen. Ädelreformen och dess efterföljare har lagt över såväl ansvaret som kostnaderna för omsorgen på kommunerna men utan att dessa i motsvarande takt fått ekonomiskt stöd för att kunna behålla verksamheterna i oförändrat skick. I denna uppsats jämförs äldreomsorgens utveckling i två svenska kommuner, Luleå och Skellefteå, från 1998 till 2014. Undersökningen visar att antalet beviljade platser i särskilt boende har minskat i de båda kommunerna sedan 1998 samt att kvaliteten på utförandet av äldreomsorgen kan variera mellan de svenska kommunerna idag. I dagens Sverige pågår en mycket tydlig förskjutning av omsorgsansvar från det offentliga till familjen. Hjälptilldelningen har blivit mer restriktiv, den har oftare utgått från tillgängliga resurser istället för från befintliga behov och en ökad andel vårduppgifter har förts över på anhöriga och andra närstående. Under åren då den offentliga hemtjänsten expanderade, fram till 1980-talet, sågs familjen främst som ett komplement till den offentliga äldrevården. Nu ter det sig snarare som att familjen har fått fylla gapet mellan äldres behov och de resurser som finns tillgängliga för vård och omsorg. Denna studie visar att arbetskontraktet inte är en garant för välfärd. Välfärdsstaten har dragit sig tillbaka och samhällets engagemang minskat vilket inte innebär att behoven upphört, istället har en förskjutning mot alltmer informella insatser ägt rum. De anhöriga som står för dessa insatser är ofta kvinnor, äldre makar och medelålders döttrar.

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

Western scholars have since the colonial times been gathering knowledge about religious expressions outside the Western context. Representation of the “orient” have been widely influenced by the Western world’s interests and perceptions. Research today shows that Swedes tends to have fragmented attitudes towards various religions. While Buddhism is often met with widely positive attitudes, Islam is often met with negative attitudes. This study intends to examine if it's possible to identify differences in how Swedish textbooks portrays Islam and Buddhism. To achieve this, I’ve examined three textbooks with a qualitative content analysis, combined with a comparative perspective. The analysis shows that Islam is more frequently portrayed in conflicts than Buddhism and that Muslims are more often described as the driving force in conflicts compared to Buddhists. The analysis also shows that Islam is more frequently described in relation to issues concerning gender roles and sexuality compared to Buddhism. The majority of textbooks also tend to more often point to other factors than religion when portraying Buddhism and gender roles, such as social- and cultural factors.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>