<p>Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.  </p>

<p>Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.</p><p>Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.</p>

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.

Denna studie handlar om hur sju gymnasietjejers syn på män påverkas av förekomsten av våldtäkter. Studiens syfte är att öka förståelsen för att våldtäkter även påverkar de tjejer som inte själva blivit utsatta för våldtäkt och främst hur detta påverkar deras syn på män på olika sätt. Studien är gjord genom kvalitativa intervjuer på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av socialpsykologiska begrepp så som socialisation, internalisering, könsroll, stereotyp och könsstereotyp. I materialet finner jag att tjejerna ser varje okänd man som en potentiell våldtäktsman, att själva existensen av en okänd man innebär en risk för en tjej. Vidare visar resultatet att tjejer talar om män som aggressiva, i stort behov av sex och med svårigheter att kontrollera sig. Tjejerna relaterar mycket av detta till djurvärlden. I analysen finner jag att denna syn på okända män har att göra med socialisationen, att tjejerna genom sin uppväxt har fått lära sig att okända män är farliga för tjejer. Enligt min analys är deras syn på män relativt vanlig; deras syn reflekterar våra könsroller som vi föds in i och den syn på de beteenden som är förknippade med könen. Deras syn på män är ett typiskt exempel på en könsstereotyp som de har internaliserat från samhället och från media.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta. Materialet bearbetades utifrån Lantz (1993) allmänna modell för databearbetning. Resultatet visade att de föreställningar som fanns om tjejer var att de förväntas vara tysta, vårdande, skötsamma och duktiga. Utseendet var viktigt för tjejer och de hade höga krav på sig själva när det gällde studieresultat. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gäller killar, var att de var högljudda, hårda, kaxiga och vågade stå för sina åsikter. Killar beskrevs också som aktiva och de ville ha uppmärksamhet och höras mer. Det fanns några av ungdomarna som till en början hade svårt att uttrycka särskilda föreställningar på de olika könsrollerna, med motiveringen att det inte berodde på kön hur man är, utan på individ. Dessa ungdomar visade sig i andra delar av intervjun ändå kunna ge olika bilder av killar/respektive tjejer, vilket kunde vara ett uttryck för att det är svårt att leva upp till de värderingar som man hade i praktiken. När det gäller klassrumssituationen visade studien att ungdomarnas föreställningar var att tjejer höll en lägre profil än vad killarna gjorde. Flera av ungdomarna i studien berättade att lärarna i skolan behandlade tjejer och killar likadant, men kunde ändå ge exempel på att det faktiskt skiljde sig åt i praktiken. The starting point of the study was to describe and analyse wich form of conception youths in upper secondary school had about gender. In the first part of the study it is described how the school has evolved from a gender-based point of view and gives a few examples in the current research. The theoretical frame consisted of Pierre Bourdieu´s (1998) scientifical analysis about mens power over women and Berit Ås´(2004) tehniques of roling. The study was of qualitative character and the method wich has been used is qualitative interview. The number of interviews conducted was eight. The material was worked upon based on Lantz (1993) general model. The results showed that the forms of conception that existed about girls were that they were expected to be silent, caring, well-behaved and capable. A girl cared more about their look and had high demands on theirselves. The form of conception the youths mentioned when it came to boys was that they were loud, rough, and cocky, and dare to stand up for their opinion. The boys were also described, as being more active than the girls, wants more attention and make more noise. There were a couple of the youths that first had a bit difficult to express certain forms of conception on the different sexual roles with the explanation that it was not about wich sex you are but instead wich person. These youths still showed examples on different pictures of boys/girls in other parts of the interview, wich could be an expression in how hard it can be to live up to the valves that you have in practical life. When it came to the situation in the classroom, the study showed that the youth’s forms of conception were that the girls held a lower profile than the boys. Many of the youths in the study said that the teacher in the school treated girls and boys equally but could still give examples that it actually was differences in practical life.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog. Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning. Dock skall inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, t.ex. rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien. Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.

Abstract A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006. The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject. Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.

Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.

ABSTRAKT Vår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ”kvinnosysslorna” finns fortfarande kvar. Sådant som jämställdhet, utbildning och könsroller påverkar också det hur hushållet sköts. För att undersöka kvinnans ekonomiska beroende av mannen tänker vi oss att resursförhandlingsmodellen kan ge oss förklaringar till varför hushållsarbetet fördelas såsom det gör. Detta ser vi även att Homans teori ska kunna hjälpa till att ge förklaringar till. Kärlekskraftsteorin kan ge förklaringar till kvinnors ekonomiska underordning och beroendeställning gentemot mannen. För att undersöka våra forskningsfrågor har vi gjort två intervjuer med en person som arbetar inom Landstinget Västernorrland med regionala resurser för kvinnor och den andra informanten är verksam inom politiskt arbete för kvinnors nätverk i Sverige. Vi har också delat ut enkäter på sex arbetsplatser i länet. Det handlar om enkäter med utgångspunkt från kvinnors ekonomiska beroende av män. Enligt våra enkätundersökningar tjänar kvinnor med högskola-/universitetsutbildning nästan lika mycket som männen med samma utbildning gör. Kvinnor har också det största ansvaret inom hushållet och de obetalda hemsysslorna. Det finns en stereotyp uppfattning av hur ett hem bör vara organiserat. Kvinnorna, oberoende av vilken inkomst de har, utför en större del än mannen av hushållsarbetet. Könsrollerna lever vidare trots att män och kvinnor är mer ekonomiskt jämställda såväl yrkesmässigt som utbildningsmässigt, men när det kommer till hushållsarbetets fördelning lever, som sagt, könsrollerna kvar.