Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur några elever i åk 3 upplever litteratundervisningen i gymnasieskolan utifrån ett genusperspektiv samt att ta reda på några elevers attityd till ett arbete med genusperspektiv i litteraturundervisningen. Gruppintervjuer med elever i åk 3 genomfördes på fyra olika skolor. Resultatet visar på en variation mellan grupperna i uppfattningar då vissa elever upplever att de aldrig har arbetat med ett genusperspektiv inom litteraturundervisningen och vissa elever upplever att de arbetar med det litegrann kontinuerligt. Resultatet visar även att eleverna anser att deras lärare arbetar utifrån de traditionella könsrollerna inom litteraturundervisningen. Det visar även att samtliga elever har en positiv attityd till ett arbete med genusperspektiv och anser att det är ett viktigt perspektiv att arbeta med i skolan. Studien visar även att eleverna anser att skolan har en omodern uppfattning kring könsroller samt genus och att eleverna upplever att de själva har ett öppnare synsätt kring genus än lärarna och skolan har.

Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om. Det är barnens personliga intressen som avgör. Men den slutsatsen kom barnen fram till först efter diskussioner i grupperna. Från början var alla barnen inte överens. I samtalen kom andra aspekter av skönlitteratur upp. Egenskaper som en bra bok skulle ha, enligt alla barnen, var spänning och humor. Den skulle helst handla om mysterier, historier, sporter eller djur. Några av barnen ansåg från början att det var skillnad på pojkar och flickor och att de därför inte läser samma böcker. De uttryckte att barn har olika egenskaper beroende på vilket kön de har. Det visade att stereotypa könsroller började få fäste hos dem. Men tillsammans i grupperna kom barnen till slut fram till att alla böcker passade för alla barn.

Ett av skolans uppdrag är att aktivt motverka traditionella könsmönster, där varje lärare är ansvarig för sin undervisning och att den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Till sin hjälp använder sig lärare ofta av olika typer av läromedel, vilket ställer höga krav på att dessa inte reproducerar traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt. Därmed behövs en kartläggning av läromedlens framställning av män och kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka i hur stor utsträckning män och kvinnor representeras på bild, samt i vilka sammanhang som de representeras. Detta gjordes genom en kvalitativ samt polariserande bildanalys. Undersökningen utgick från ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval av sex stycken svenska läromedel i psykologi för gymnasienivå. Resultaten visade att det finns stora skillnader i manlig och kvinnlig representation inom, samt mellan läromedel, men att kvinnor generellt sett representeras lite mer än män i de undersökta läromedlen. Däremot framställs ofta män och kvinnor utifrån sina könskodade attribut, även om det är vanligare att kvinnor framställs i enlighet med de manliga attributen – än tvärtom. Dock var skillnaderna i många fall, små.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön. Bakgrund I bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse. Metod Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit. Resultat Resultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

Då det kvinnliga deltagandet på musikproduktionsutbildningar på högskole- och universitetsnivå idag är väldigt lågt, trots att det inte finns några formella hinder för dem att delta i dessa utbildningar, ville jag undersöka varför det ser ut som det gör. Syftet med uppsatsen är att undersöka kunskapsläget inom genus och musikproduktion på högskole- och universitetsnivå. Metoden som använts för att kunna besvara dessa frågor är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att tidigare publicerad litteratur och forskning letats upp, granskats och analyserats. Litteratursökningarna visade på knapphändig och spretig forskning inom området och därför breddades sökningarna till att inkludera separata beståndsdelar inom musikproduktion som till exempel teknik och komposition. Resultaten visade på hur gamla föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt fortfarande finns kvar och reproduceras, omedvetet eller inte. Detta visar sig bland annat i lärarens kontakt med elever och hur män och kvinnors kunskaper värderas olika. Man har också sett att det råder en form at maskulin hegemoni inom området, där det är männen som har makten att avgöra vad som är bra eller inte. Detta i kombination med att många kvinnor upplever ett sämre självförtroende än män och att de ofta känner sig alienerade från gruppen gör att kvinnor har svårt att tilldelas status, vilket i sin tur leder till ett osynliggörande i offentligheten och spär på bilden av musikproduktion som ett område där det är männen som dominerar.

Inledning Detta examensarbete grundar sig i att undersöka hur pedagoger arbetar med jämställdhet och genus bland barnen och även hur de ser på dessa begrepp. Vår litteratur och forskning kommer att visa på hur arbetet med jämställdhet och genus varit förr och hur det ser ut idag. Läroplan för förskolan (98 rev. 2016) beskriver att flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av de stereotypa könsroller som finns. Vår studie redogör också för vikten av att pedagoger aktivt arbetar med genus för att nå jämställdhet i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barnen under de pedagogiska måltiderna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom ska vi undersöka hur pedagogerna beskriver sina tankar om genus. Metod Vi har använt oss av en kombination av schematiska och ostrukturerade observationer samt intervjuer. Undersökningen utfördes med fyra pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner. Resultat De resultat som framgått av vår undersökning är att pedagoger bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Det har också framgått att pedagogerna är medvetna om att de omedvetet gör skillnad på barnen beroende på vilket kön de har. De är öppna för att börja synliggöra genus mer och på så sätt sträva efter att nå en jämställd verksamhet.

Syftet med denna studie är att synliggöra några förskollärares skilda uppfattningar om hur man arbetar med att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk forskningsansats, och den metod som har använts för att samla in material är kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Vi har utgått från Hirdmans teori om genuskontrakt samt Hardings genusteori. Studiens resultat visar att de finns olika förhållningssätt till hur man kan arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster i förskolan. Informanterna nämner både ett könsöversridande arbetssätt såväl som ett könsneutralt arbetssätt. Resultatet visar även att det finns olika tolkningar av begreppen "traditionella könsroller och könsmönster". Vikten av fortbildning av förskollärare framkommer, samt förskollärarnas bemötande av barnen.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön.BakgrundI bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse.MetodStudien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit.ResultatResultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

Uppsatsen analyserar Jeff Kinneys bok Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader (2008), Rachel Renée Russels bok Nikkis dagbok #2: Berättelser om en inte så populär partytjej (2010), Åsa Larsson & Ingela Korsells bok Pax: Nidstången (2014) och A. Audhild Solbergs bok Kampen mot superbitcharna (2014). Syftet med analysen är att undersöka om relationer, de olika könen och huvudkaraktärerna skildras olika beroende på vilken genusgrupp boken riktar sig mot. Uppsatsens teori utgår ifrån bl.a. Janice McCabe, Emily Fairchild, Liz Grauerholz, Bernice A. Pescosolido och Daniel Topes avhandling (2011) om antal kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer och manligt respektive kvinnligt karaktärsnamn i rubriken på böcker. Metoden är baserad på innehållsanalys av de fyra barnböcker som presenterades ovan. Analysen påvisar skillnader i handling och relationer beroende på genus hos huvudkaraktären men med vissa likheter, problem med kroppsuppfattningen finns hos både en bok riktad till flickor och en till pojkar.