Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed. The "home maker" femininity is treated as a form of cultural capital which assumes symbolic status within the field of conventional femininity. The texts are seen as reproducing practices and systems of categorization and are also analyzed to ascertain to which level the writers feel confident to represent themselves as possessors of "home making" capital.   The author concludes that the "home making" described in the texts contains elements unique to working class femininity. This includes specifically a relationship to the home as "one's own" and an arena for self-expression, but traditional ideals such as economizing, orderliness and cleanliness, which can be traced to the culture of the pre-industrial agrarian proletariat, are also prominent.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller. Det intressanta är att det i varje tid med sin kultur och historia, finns rum för förändring (Hedlin 2010 s.20). Sker denna förändring i mötet med böckerna? Eleverna har fått svara på en enkät om genusperspektivet i respektive bok och jag har valt att analysera sex elevers enkäter, tre pojkar och tre flickor. Resultaten visar att barnen sett ett tydligt genusperspektiv i litteraturen, och utifrån detta har de utvecklat sin förståelse och i slutändan kunnat formulera sina tankar om genus och könsroller på ett djupare plan. / As fellow people and in the teaching profession, I believe that we need to have a good understanding about gender, because it affects our educational basic view and how we behave as humans. To be able to constructively challenge the current gender norms, I believe that we need to understand our pupils understanding in the subject of gender. We also need to understand their thoughts about the differences between boys and girls in a gender perspective. The study is about the pupils thoughts of gender and gender norms after reading aloud and having discussions about Astrid Lindgrens Mio, my son (2011/ 1954) and Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (Kind authors translation) (2008). Mio in Mio, my son (Lindgren 2011/ 1954) represent the kind, but brave boy as a main character and Lussi in Snäll (Dahle & Nyhus 2008) represents the kind, but norm breaking girl as the main character. The main issues are how pupils in the 6th grade interpret the chosen literature from a gender perspective, and how it affects the students in their thoughts about gender and gender norms. What is interesting is that in every time with its own culture and history, there is room for change (Hedlin 2010 s.20). Does this change happen when the pupil interacts with the books? The pupils have answered a questionnaire about the gender perspective in each book, and I chose to analyze the questionnaires of six pupils, three boys and three girls. The results show that the pupils have seen a clear gender perspective in the literature and on this basis, they developed their understanding and ultimately, they have been able to formulate their thoughts about gender and gender roles on a deeper level.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

No description available.

Det har gjorts stora framsteg i Sveriges med jämställdhet gällande utbildning och höga positioner inom den privata- och offentliga sektorn. Däremot är det längre kvar till jäm-ställdhet i hemmet där kvinnor arbetar mer än män. Innan första barnet har kommit är det små skillnader men efter det är det kvinnorna som gör mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Teorin utgår från att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller som uttrycks starkare vid inträde i föräldraskap samt ”Worklife balance” och capabilities-teorin som utgår från att föräldraskapet accentuerar viljan till jämställdhet. Studien baseras på datamaterialet ”ISSP 2012 - Åsikter om fa-miljeliv och arbete”, där urvalet består av kvinnor och män som är respektive inte är föräldrar i åldrarna 18-95 år. Resultatet presenteras med en univariat, bivariat och multi-variat analys. Resultatet i studien visar att icke-föräldrar är mer positivt inställda till jämställdhet än föräldrar och att ju fler barn en person har desto mer negativt inställda blir de. Detta när vi testar bakomliggande faktorer som kön, utbildningsnivå, ålder, må-nadsinkomst och arbetssituation. Det är ett negativt samband och det är statistiskt signi-fikant på 95% nivå.

Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

Den här studien ska undersöka om och i så fall hur skolor aktivt motverkar könsnormer under rasten. Frågeställningarna som ska besvaras lyder: Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot traditionella könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga? Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? och, hur arbetar skolorna aktivt mot könsnormer på rasterna? De riktlinjer som skolan har att arbeta med är styrdokumenten. Enligt skolans styrdokument ska den pedagogiska verksamheten aktivt jobba för att motverka traditionella könsmönster och för att kunna studera det här kommer två metoder att användas, observation och enkät. Slutsatserna av den här studien handlar mycket om förståelse. Förståelsen för hur skolor kan arbeta för att motverka det här och att mycket mer forskning inom ämnet behövs för att inse hur viktigt det är att motverka könsnormer oavsett om en jobbar i skola eller inte då könsnormer finns överallt. En annan slutsats som kom till ens förvåning var att det står väldigt lite om arbetet för att motverka könsnormer i styrdokumenten då synen om kön i samhället har förändrats mycket under de senaste åren.

Inledning Könsnormer är ett debatterat samtalsämne i dagens samhälle. Hos många väcker ämnet tankar och emotionella åsikter. Ofta handlar detta om rådande könsnormer, könsöverskridande beteenden och de traditionella könsrollerna som till viss del fortfarande lever kvar. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn i 4-5 års ålder i förskolan uppfattarkönsnormer och könsöverskridande beteenden i barnlitteratur samt i sin egen vardag på förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt av barnintervjuer. Den har genomförts på två olika förskolor i form av boksamtal. I grupper om två och två, med totalt tio barn. Boken som används som underlag för barnintervjuerna har en handling som grundar sig på könsnormer och könsöverskridande beteenden för barn i förskoleåldern. Resultat Resultatet av undersökningen visar på att barn i förskoleåldern uppmärksammar könsnormer och är väl medvetna om att dessa existerar. Resultatet visar också att barn i 4-5 års ålder lägger märke till könsöverskridande beteenden i barnböcker, där detta förekommer. Efter avslutad studie kan vi fastställa att barn redan i förskoleåldern påverkas av omgivningens bemötanden och förhållningsätt till könsnormer och könsöverskridande beteende.