Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

Studiens syfte är att se hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärer och betydande bikaraktärer i de 20 mest populära skönlitterära böckerna som används i årskurs 4-6. Detta för att se vilka typer av karaktärer som eleverna får möta genom skönlitteraturen, samt i vilken utsträckning eleverna får möta olika typer av karaktärer. Den könsfördelning som visar sig i analysen används sedan för att kunna diskutera vad detta eventuellt kan göra för elevernas syn på kön. Metoden består av en analys av skönlitterära böcker för barn. Urvalet gjordes genom att se vilka böcker som 150 lärare använder i sin undervisning genom högläsning och klassuppsättningar, då det är de böcker alla elever i ett klassrum får ta del av och eventuellt diskutera. De 20 mest populära böckerna användes sedan i analysen. Analysen bestod av att titta på vilket kön huvudkaraktärerna och de mest betydande bikaraktärerna har i boken, vilket sedan sammanställdes i en tabell. Resultatet visade att runt 70% av huvudkaraktärerna som presenterades i böckerna var män, och över 60% av de mest betydande bikaraktärerna var män. Oavsett om man tittar på alla 20 böckerna eller de mer moderna av dessa, visar resultatet alltid på att 70% av huvudkaraktärerna är män. Studiens slutsats beskriver hur överrepresentationen av manliga viktiga karaktärer kan påverka elevernas syn på kön, och hur lärare och föräldrar behöver en förståelse för hur mångfald bland huvudkaraktärer är viktigt för elevernas identitetsskapande och deras syn på kön och makt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Att TV-och datorspel säljer i miljontals exemplar varje år är ingen nyhet för dagenskonsumenter. Den största andelen av spel som finns ute på marknaden idag innehåller ofta enmanlig huvudkaraktär och en kvinnlig karaktär som spelar en stöttande roll till den manligahuvudkaraktären och som dessutom marknadsförs först och främst till män. Men finns en litenandel spel som det finns en kvinnlig huvudkaraktär i som har sålt över en miljon exemplar.Syftet med denna uppsats blir då således att analysera kvinnliga huvudkaraktärer iframgångsrika TV-och datorspel utifrån ett genusperspektiv; hur porträtteras kvinnligahuvudkaraktärer i ekonomiskt framgångsfulla spel och hur skulle dessa karaktärer i sig kunnaattrahera kvinnors intresse för att spela mer?Till undersökningen så har en semiotisk analys samt begrepp såsom the male gaze användsför att kunna analysera hur kvinnliga huvudkaraktärer från fyra spel från olika årtionden serut, både i sitt egna utseende, men även i klädsel som de bär. Utöver detta så har även fyraintervjuer med skaparen bakom respektive huvudkaraktär analyserats för att kunna förståvilka strategier har använts av skaparna till spelen för att attrahera fler kvinnliga spelare.Resultatet visade på att det fanns tydliga kopplingar mellan den presenterade teoretiska ramenoch de fyra analyserade kvinnliga huvudkaraktärerna. Det som presenterades i samband medattraktivitet, respektabilitet och den tilltalande kroppen överensstämde med den semiotiskaanalysen samt de intervjuer som valts som underlag för studien.