Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv. Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller. Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden. Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.

Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare konstruerar jämställdhetsuppdraget iförskolan där ett särskilt fokus riktas på uppdraget att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Studien är av kvalitativ karaktär där utgångspunkten är ett socialkonstruktionistisktperspektiv. Empiri har samlats in genom intervjuer som dokumenterats med hjälp avljudinspelning samt anteckningar och tillsammans ligger detta till grund för bearbetning ochanalys. Resultatet i studien synliggör att det finns en stor kunskapsbrist hos förskolläraregällande jämställdhetsuppdraget i förskolan vilket i sin tur i många fall snarare förstärkertraditionella könsmönster och könsroller än motverkar dessa.

Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att varje individ ges möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. För att kvinnor ska ha samma möjligheter som män innebär det att ansvaret för omsorg av barn och det obetalda hemarbetet måste delas jämlikt. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att göra karriär, få jämlika löner samt en bättre pension är att föräldraledigheten delas lika, detta då frånvaro från arbetet påverkar förutsättningarna. Ekonomiska orsaker, traditionella rollförväntningar på kön samt attityder på arbetsplatser och i hemmen påverkar uppdelningen av föräldraledigheten. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnors upplevelser av föräldraskapets påverkan på karriären genom att besvara frågeställningarna: Hur upplever kvinnor omgivningens förväntningar på dem som kvinnor och mödrar? Hur upplever kvinnor att föräldraskapet påverkat deras karriärer? Vad är orsakerna till att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor? Metoden som använts för att besvara dessa är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju kvinnor som varit föräldralediga och återgått i arbete. Insamling av empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket innehållande tidigare forskning avseende familjeliv, arbetsliv och jämställdhet. Samt teori om könsroller av Connell och Pearse (2015), modernitet och självidentitet av Giddens (2008) och teori om arbetsliv, familjeliv och kön av Nordenmark (2004). Resultatet visar att kvinnorna upplever att förväntningarna på dem är högre när barnen är yngre samt att det är stora skillnader mellan förväntningar på kvinnor och män. Föräldraskapet, inkluderat föräldraledigheten, påverkar möjligheterna till karriär, studiens resultat visar att föräldraskapet har en påverkan för både kvinnor och män. Studiens resultat visar att uppdelningen av föräldraledigheten påverkas av traditionella könsroller, omgivningens förväntningar samt av biologiska och ekonomiska orsaker. Sammanfattningsvis är det av vikt för individen, samhället och organisationer att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Denna studie kan bidra till ökad medvetenhet, vilket är en förutsättning för att skapa jämställdhet.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer. Vi kunde se att det fanns en färgskillnadi flickors och pojkars kläder, färgkodningen utrycktes även när barnen ritade flickor ochpojkar under self report. En viktig del av resultatet var att det fanns barn som avvek ifrånden traditionella könsnormen. I resultatet diskuteras också barns kommande yrkesval där viser en skillnad mellan vilka yrken som pojkar och flickor väljer. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalsgruppen består av åtta verksamma förskollärare.ResultatI resultatet framgår det att förskollärarna anser att barns syn på genus påverkas av hur flickor och pojkar framställs i barnlitteratur. De upplever att karaktärerna i litteraturen främst framställs stereotypt men att det blir vanligare att könsnormerna utmanas. Förskollärarna beskriver att barnlitteratur kan fungera som en bra utgångspunkt vid arbete med genus men resultatet visar att det inte är något som görs i nuläget. De beskriver att brist på tid är en faktor till varför arbete med genus inte alltid prioriteras i förskolan verksamhet. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas uppfattning om jämställdhet i förskolan. Detta undersöktes genom individuella intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor i Gävleborgs län och i Stockholms län. Vi ville undersöka hur förskollärarna arbetar i sina arbetslag för att sträva efter en jämställd förskola samt ta del av förskollärarnas eget intresse och erfarenheter om jämställdhet. Studien visade att jämställdhetsarbetet handlade om att alla barn ska få samma möjligheter och rättigheter i förskolan. Materialet som framkom under intervjuerna med förskollärarna transkriberades och analyserades. Detta resulterade i att förskollärarnas uppfattning om jämställdhetsarbetet kategoriserades efter olika teman. Dessa teman är: könsroller, arbetet med jämställdhet i barngrupp, förskollärarnas tankar om jämställdhetsarbetet i verksamheten och att rusta inför framtiden med jämställdhetsarbetet. I studie lyfts även läroplanens (Skolverket, 2018) mål och riktlinjer som förskollärarna förhåller sig till i jämställdhetsarbetet samt forskning som belyser om jämställdhet. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Denna uppsats handlar om föräldrars resonemang kring och fördelning av föräldraledighet. Syftet har varit att undersöka betydelsen av de centrala aspekterna i hur heterosexuella föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten. Vi frågade oss vilka aspekter som är betydelsefulla för hur föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten, samt på vilket sätt könsroller synliggörs i föräldrarnas föreställningar kring föräldraskap i relation till uppdelningen av föräldraledigheten. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med sex intervjupersoner, tre kvinnor och tre män. Resultatet av det analyserade datamaterialet visade på att de centrala aspekterna som var av betydelse för hur föräldrar resonerat kring och fördelat föräldraledigheten var olika bland intervjupersonernas svar. En del resonerade kring ekonomins betydelse, andra pratade om hur amningen varit betydelsefull i deras diskussioner. Det visade sig också att kvinnorna uttryckte en önskan och vilja av att vara föräldralediga, samt att intervjupersonernas föreställningar om föräldraskap präglades av kvinnliga och manliga könsroller.

<p>Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.</p><p>Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser. De skillnader som gjordes på könen anser vi inte vara medvetna utan något som pedagoger ”bara gör” under dagens alla aktiviteter. De flesta förskolor i landet arbetar med genus, vissa mer uttalat än andra. Vi anser genuspedagogik vara ett viktigt ämne att arbeta och problematisera kring för att stärka barns självbild och självförtroende.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts</p><p>Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie</p><p>Supervisor: Lindberg Odd</p><p>The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles.</p><p>Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles</p>