Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar?   Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor.   Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

Som blivande lärare har man ett ansvar för den litteratur som våra elever läser. Det står i läroplanen att skolan har ett ansvar för att motverka de traditionella könsmönstren vilket ska göras hela tiden i all undervisning. Ett sätt är att kritiskt granska den litteratur som används i undervisningen.  I den här uppsatsen gör jag en analys ur ett genusperspektiv i fantasyromanen Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag använder mig av Maria Nikolajevas schema över karaktärsdrag som är typiska för kvinnor/flickor och män/pojkar i barn- och ungdomslitteratur. Jag jämför de typiska dragen med de sex huvudkaraktärerna för att se om de upprätthåller eller bryter mot det traditionella mönstret. Jag använder mig också av Lois Tysons frågor som är konstruerade för feministiska analyser i litteratur. Jag tittar också på normer i romanen och hur de kan relatera till dagens samhälle. Den sista delen av uppsatsen består av en kort intersektionell analys av klass, etnicitet och sexualitet i romanen. Resultatet var att karaktärerna har egenskaper från både den kvinnliga och manliga delen av schemat. Karaktärerna och situationerna i romanen utmanar den traditionella synen på genus och problematiserar definitivt normerna i vårt samhälle. Heteronormen är ifrågasatt, men etnicitet och klass verkar inte spela någon större viktig roll i romanen eftersom det knappt finns med.

Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska  frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt  arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?

I detta arbete undersöks hur lärare i matematik för de lägre åldrarna uppfattat sin egen inlärning av matematik under sin skolgång, hur de uppfattar matematikämnet i relation till könsroller och hur de tolkar sina elevers kunskaper. Information har samlats genom kvalitativa intervjuer med 6 informanter som samtliga är aktiva inom skolan och är behöriga i matematik. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats på ett sätt som är inspirerat av tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna har uppfattat skillnader i hur de blev bemötta under sin studietid baserat på deras könsroller. De är även medvetna om och har påverkats av den stereotyp som existerar om att pojkar är bättre på matte än flickor.

The aim of this study is to compare textbooks that are used in history teaching from different times through history. This study will focus on two older textbooks from the years 1957 and 1977, and two current teaching materials with class books for the pupils and teacher’s textbooks from the years 1994 and 2011. We conducted interviews with six teachers on how they perceive and work with gender with the current textbooks. Three questions will be the basic for the study: In what way is "men and masculinity" and "women and femininity" produced in some of history teaching, older and current teaching materials? Have there been any changes in how gender is produced in the older and current teaching aids? What view have the teachers about how gender is produced in the current teaching materials and how they work with gender in history teaching?   This study is a qualitative study that uses textual analysis and interviews as a method. This study will make use of Hirdman's (1988) theory of the gender system, Connell's (2009) theory of production relations and symbolic relations and Josefson's (2005) description of what is considered masculine and feminine. The results of this study show that teaching materials have improved over time and that there is differing opinions and approaches on how gender is used in history teaching.

<p>Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.</p>

No description available.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.</p>

No description available.

Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.