Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.