Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt. Vidare består det teoretiska ramverket av teorier om samhällets informalisering, (Wouters, 2010) sexuella diskurser (Bergström & Boréus, 2010; Börjesson 2003; Foucault, 1993;2008;2009) och skam (Scheff, 1998). I materialet återfinns en förvånande samstämmighet i studenternas svar och beskrivningar av samhället syn på sex och sexualitet och hur de förhåller sig till den beteende som känslomässigt. Samhällets attityd till sex beskrivs å ena sidan av studenterna positivt som öppen, alternativ och som en del i den rådande hälsodiskursen men å andra sidan negativt med betoning på de kravfyllda normerna. Studenterna upplever att det i samhället idag finns tydliga normer som talar om hur ofta och hur mycket sex individer bör ha för att anses normala. Detta leder till en så kallad ”sexhets” kring det av samhället framställda aktiva och felfria sexlivet vilken intervjupersonerna beskriver som jobbig och vidare som en källa till stress och press. Studenterna berättar hur de själva väljer att agera i enlighet med samhällets sexuella normer för att undvika dessa obehagliga känslor vilket resulterar i att de ofta ingår i sexuella relationer trots ovilja och kraven från samhället tycks således skilja lusten från den sexuella relationen.

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005

Universiẗat, Diss., 2006 u.d.T.: Teubner, Sabine: Kritische Diskursanalyse ausgewählter Demokratisierungsdiskurse im sowjetischen Russland--Magdeburg.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Magisterarbeit, 2004 / Hergestellt on demand

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2003

Zugl.: Berlin, HU, Diss., ca. 2008 / Literaturverz. S. 339 - [380]

Im Rahmen dieses Beitrags wird ein Einstieg in die Diskussion zum Thema Corporate Governance von NPO geliefert, indem ein Überblick über unterschiedliche wissenschaftliche und alltagspraktische Verständnisse von Governance gegeben wird. Wissenschaftliche Governanceverständnisse werden charakterisiert, indem die Hauptmerkmale des politikwissenschaftlichen, des betriebswirtschaftlichen und des soziologischen Zugangs zur Governance dargestellt werden. Alltagspraktische Governanceverständnisse werden anhand einer Typologie dargestellt, die von betriebswirtschaftlicher über familiäre, professionalistische und zivilgesellschaftliche bis hin zu basisdemokratischer Governance reicht. Abschließend werden Überlegungen zur Zukunft der Governance von NPO angestellt. Eine weitere Verbreitung des be-triebswirtschaftlichen Governance-Diskurses ist wahrscheinlich. Alternative Governance-Zugänge bleiben jedoch notwendige Gegenpole, die wohl in Nischen des Nonprofitsektors weiterbestehen werden.

This study examines how two newspapers in Sweden, the local newspaper Nyhetsbyrån Järva and the nationwide newspaper Aftonbladet, differentiated in their discourse during the reporting of the spread of Covid-19 in the Järva-area of Stockholm. The Järva-area is made up of several suburbs to the inner city of Stockholm that have been stigmatized in the mainstream media ever since a lot of the housing in the area was built during the million programme (Miljonprogrammet) in Sweden. With the use of Fairclough's critical discourse method the newspapers were analysed through the lens of Goffman's theory of stigma and Wacquant's theory of territorial stigma. The empirical study consisted of 39 articles from the newspaper Aftonbladet and Nyhetsbyrån Järva. The newspapers were analysed and compared showing the difference in discourse of how the Järva-area is constructed as well as those who live there. The study found that Aftonbladet uses a discourse focusing more on the cultural differences of the Järva-area and the people living there as a possible cause for the spread of Covid-19. Meanwhile Nyhetsbyrån Järva uses a discourse that instead focuses on how the governmental agencies failed to supply support and meet the needs of the inhabitants of the area to hinder the spread of Covid-19. The results shows that the use of stigmatized names and associations to the Järva-area is much higher in Aftonbladet compared to Nyhetsbyrån Järva.

AbstractDetta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna.Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar. Dessa tre områden analyseras utifrån Faircloughs dimensioner; text och diskursiv praktik. Materialet som undersökts är ett äldre läromedel och två nyare.Undersökningens resultat är att förändringar har skett på alla de tre områdena urval, stil och förklaringar. Betydande omstruktureringar har gjorts av texterna och sättet att framställa historien på har förändrats i flera avseenden. / AbstractThis is an examination of discursive change in textbooks. The purpose of the examination is to find out how the text in history textbooks has changed during the last decades. Question at issue: How has the discourse surrounding the description of socialism changed in history textbooks?The theoretical basis for this essay is collected partially from Staffan Selanders Lärobokskunskap (1988) and partially from Norman Faircloughs critical discourse analysis. The method is founded upon Selanders ideas of what to investigate in a textbook analysis. What is examined is therefore the three areas selection, style and explanations. These three areas are analyzed on the basis of Faircloughs dimensions; text and discursive practice. The corpus is constituted of one old textbook and two new textbooks.The research findings are that changes have taken place in all the three areas selection, style and explanations. Significant structural changes have been made and the way of historical description has changed in many respects.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter – närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa. Governmentaliteten är en sådan diskurs, på så sätt att Foucault ser denna som tillhörande vår tid, den moderna eran, och att den är övergripande för det samhälle vi lever i. Det finns emellertid en mängd olika diskurser, och det kan också finnas diskurser inom diskurser. Som vår analys kommer visa är mångfaldsdiskursen en diskurs inom governmentalitetsdiskursen. I teorikapitlet redogör vi närmare för begreppet governmentalitet samt för begreppen identitet, kultur och etnicitet. För att komma åt diskursen kring begreppet mångfald undersöks åtta mångfaldspolicydokument i empirikapitlet. Användningen av mångfaldsbegreppet visar sig vara liknande i de olika dokumenten, men det finns skillnader, inte bara mellan dokumenten utan även inom samma dokument. Begreppet mångfald har en positiv klang och syftar till att arbeta för en mer heterogen organisation. Motivationen för att arbeta med mångfald är att arbeta för ickediskriminering, men också att göra företagen och organisationerna mer effektiva. Det finns en uppfattning om att mångfald leder till att organisationerna bättre kan utföra sin uppgift, oavsett om det handlar om ett företag med syfte att bli mer lönsamt eller en statlig organisation med syfte att serva medborgarna. Genom att se på det empiriska materialet i ljuset av det som framkommer i teorikapitlet analyserar vi diskursen kring mångfald. Vi ser särskilt på de kategorier som skapas i diskursen, i synnerhet hur policydokumenten hanterar begreppen kultur och etnicitet. Genom användningen av dessa begrepp skapas subjektspositioner, som spelar en avgörande roll i skapandet av subjekt. Vi ser mångfaldsdiskursen som en del i en större, mer övergripande diskurs – governmentalitet – och att den därigenom säger någonting grundläggande om hur vi ser på samhället i vår tid. / The essay is a discourse analysis of the term diversity (mångfald) in policy documents of companies and authorities, using Michel Foucault's concept of governmentality. The formation of subjects within a certain discourse, as Michel Foucault understands it, is a key to understanding the discourse of diversity in our time. The essay will show evidence of the discourse of diversity as part of the all-inclusive discourse of governmentality.