Zugl.: Magdeburg, Univ., Diss., 2006 u.d.T.: Teubner, Sabine: Kritische Diskursanalyse ausgewählter Demokratisierungsdiskurse im sowjetischen Russland

Zugl.: Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2008

Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers perspektiv gällande inkludering av män i förskolan. Studien har även som syfte att undersöka förskolechefers resonemang och strategier av rekrytering av män till förskolan. Metoden som använts är av kvalitativ form där åtta semistrukturerade intervjuer konstruerades och genomfördes med åtta förskolechefer inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en samsyn när det kommer till vad inkludering betyder för förskolan och varför rekrytering av män till förskolan väger tungt. Det visar sig även att två av förskolecheferna har liknande upplevelser och strategier kring rekrytering av män till förskolan. Förskolechefernas inkluderingsstrategier var av mer generell karaktär gällande kön, därmed finns det inga speciella strategier riktade mot männen i förskolan. I denna studie framgår det tydligt att förskolecheferna inte anser att vara man eller kvinna innefattar specifika kompetenser som är användbara i förskolan.

This diploma is concerned with an analysis of the czech science fiction in a context of the 20th century with a regard to the period translations of english, american and soviet Sci - fi into Czech. The theoratical part will be devoted to a definition of the terms used in this work, mainly of term Science Fiction, with a try to a determination of a proper methodology of my research. There will be shortly dealed the progress of the american Science fiction in this part. The main content of this diploma will be an analysis of the speech of chosen texts from the era of the 30th till 80th years. In the conclusion there will be defined the changes of the language used in the genre of Science Fiction in a relation to the changes of epistemological horizon of the era based on these analytical probes.

BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) attförändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lustoch en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger omoch hur de ska rätta elevtexter.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilkamotiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Medförändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningenteknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande.METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form avstimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes enintervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringardiskuterades.RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att derasagerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som3har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella ochibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktisktagerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna förrättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” gårtill på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under.Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligttillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att detär viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektivså bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöverkunna skriva ansökan till ett arbete.

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

This study has through observations and interviews studied how teachers work with classroom discourse in the lower ages. The focus has been on discussing teacher’s stance towards a dialogical classroom, as well as discovering how, and under which circumstances, the students communicate verbally. By contacting four different teachers and spending a day with each of them the study has found that most agree that a good verbal skill is beneficial for students. It helps them gain confidence as well as develop their understanding. However, the teachers do not reflect much about their own use of language. Through observations it was noticed that the way interactions are organized, as well as how the language is used, has impact on the student’s responses.

Skolan är en plats för lärande och utveckling, med mål som bland annat innefattar en ökad förståelse och respekt för sina medmänniskor. Som lärare är man ansvarig för att dessa mål uppnås, vilket gör att en medvetenhet om vilka val läraren gör i sin undervisning är ytterst viktig. Ett av de verktyg lärare kan använda sig av för att förmedla kunskap är läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Mellanöstern framställs i geografiläroböcker för gymnasiet. För att besvara detta syfte undersöks sammanhangen området förekommer i, vad läroböckernas innehåll förmedlar och om etnocentrism finns. Läroböckerna jämförs sedan för att se likheter och skillnader i innehåll. Metoden som används är kvalitativ text- och bildanalys av diskursanalytisk ansats. Undersökningens resultat visar att alla läroböcker berör området Mellanöstern i negativa sammanhang, men att vissa författare belyser positiva aspekter också. De bilder som används i läroböckerna avspeglas i de flesta fall som ett konstaterande av verkligheten, och en normativ sådan, men några uppmanar också till djupare reflektion. Vidare syns också en etnocentrisk syn i vissa kontexter, där jämförelser med Europa är det som tydliggör fenomenet.

No description available.