I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.

ABSTRACT The urban planning paradigm of today consists of one particularly prominent concept; Sustainable development. The concept takes a holistic approach on how we can act, build and arrange the world around us, to avoid ruin the conditions for future generations to do the same. This is a matter of long-term resource management and democracy. The question around the discourse of sustainable urban development is not if, but how. Urban densification is one approach, which has gained a strong foothold in the planning of Umeå municipality this past decade. This paper aims to explore and uncover the discourse around densification as a strategy for urban sustainable development, in Umeå. The content in and the relations of two key detailed comprehensive plans (fördjupad översiktsplan) to the consultation report (samrådsgedogörelse) and the written words in media on the subject densification, has been analyzed. The study was conducted through a critical discourse analysis of this material and linked to urban planning practices and theories. The findings in this study suggest that sustainable development in Umeå aims to enable demographic and economic growth, based on the underlying assumptions and rhetoric’s in the material. The concept of sustainable development is difficult to define, generally and in the case of Umeå. The identity and shaping of the discourse around densification is dependent on the persons and the interests involved. Keywords: Urban planning, Infill, Urban densification, Sustainable urban planning, Discourse, Umeå

Uppsatsen har haft som mål att skapa förståelse för hur hashtagkampanjen #JeSuisCharlie komatt användas på den sociala medieplattformen Twitter efter attacken mot satirtidskriften CharlieHebdo i Paris, den 7 januari 2015. Med kritisk diskursanalys som metod har vi sökt studera påvilka sätt vissa twittrare använde sig av kampanjen och hur de identifierade sig med Charlie.Charlie Hebdo kom för vissa twittrare att bli en symbol för det fria ordet, men det fanns även desom inte ville ställa sig bakom Charlie Hebdos budskap. Vi har därför också sökt analysera detavståndstagande som formulerades mot kampanjen bland vissa twittrare. Detta till följd av dereflektioner som uppstod över att så många valde att identifiera sig med en tidning som tidigarekritiserats för att vara islamofobisk. Analysen visar hur #JeSuisCharlie därmed kom att bli entvetydig och komplex symbol för yttrandefrihet, som också bidrog till att reproducerakonfliktlinjer mellan det demokratiska ”Väst” och de muslimska ”Andra”.

<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>

<p>Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag. </p>

<p>Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet. Kärleksspelets strikta imiterande efter de kvinnliga och manliga könsrollerna kan dock fungera som ett stabiliserande utav dessa i en allt hastigare samhällsprocess.</p>

I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

Denna uppsats studerar dags- och kvällspressens framställning av Annika Falkengren och Annie Lööf, i syfte att förstå medias roll som medskapare av genusstrukturer samt diskurser kring den framgångsrika kvinnan. Vårt datamaterial bestod av 22 artiklar från DN, SvD, Expressen och Aftonbladet. För att synliggöra de diskurser som finns kring den framgångsrika kvinnan har vi använt oss av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell som analysverktyg. Den teoretiska ramen innefattar genusteori, diskurs och Goffmans begrepp fasad. Resultatet visar framställningar av Falkengren och Lööf som går att koppla till föreställningar om den stereotypa kvinnan. De diskurser som synliggjorts bygger dels på framställningar som går att härleda till kvinnliga attribut där man lägger mycket vikt vid det utseendemässiga istället för vid prestationsrelaterade egenskaper. Lööf och Falkengren tenderade även att associeras med familjen samt framställas som att de har extrema egenskaper vilka ligger till grund för deras framgång. Slutligen fann vi det vanligt att det fanns mycket åsikter gällande deras sätt att leda vilket ofta framfördes med en negativ attityd.

Denna uppsats ämnar undersöka hur en demokratisk diskurs kan konstrueras för att bättre förstå demokrati och rättigheter som en social konstruktion. Den gör det genom att undersöka rösträttskampen i Sverige 1904-1917 mediala diskurs. Som teori används Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus begreppsapparat, för att bättre kunna fånga hur mening fixeras i en diskurs och således förstå demokrati ur sin tids perspektiv. Resultatet är att sju meningsfixerande narrativ har kunnat beläggas. Slutsatser har kunnat dras är att meningsskapandet för demokrati och rösträtt dels tog fasta vid individerna, demokratins externa effekter och interna värde. Vidare kan det fastslås att rösträtten aldrig fick en riktigt fixerad mening, utan att det rådde konstant konkurrens om dess mening.