<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.</p>

<p>This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.</p>

<p>Abstract</p><p>This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society.</p><p>Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become.</p><p>The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective.</p><p>The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera.</p><p>Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli.</p><p>Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet.</p><p>Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter.</p><p>Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter.</p><p>I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.</p>

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang.

Abstract This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society. Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become. The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective. The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions. / Sammanfattning Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera. Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli. Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet. Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.

Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.           De frågeställningar som besvaras är: Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen? Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren? Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen? Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser. Stilperspektivet används för att urskilja technoscenen från andra subkulturer. Technoklubben i sig, dansmomentet, vinylskivan, DJ:n samt den prestigelösa miljö definieras som stilmarkörer och stilelement. Technoklubben kan uppfattas som en tillflyktsplats som främst fyller en funktion av gemenskap och samhörighet med likasinnade för individer med ett starkt frihetsbehov.

I denna litteraturstudie har motorcykelklubben Hells Angels studerats internationellt och i Sverige. I dagsläget är Hells Angels etablerade i över trettio länder och grundkraven för medlemskap är att du ska vara minst 21 år, av manligt kön och äga en motorcykel av märket Harley Davidson. Huvudsyftet med studien är att utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv öka kunskapen om Hells Angels, men avsikten har även varit att öppna för en diskussion om denna motorcykelklubb inom fältet för socialt arbete. Trots att Hells Angels beskriver sig själva som en demokratisk organisation menar andra källor att det finns en tydlig hierarki och att makten är koncentrerad till ett fåtal medlemmar. Nyrekrytering är en process som sker i flera steg och det har framkommit att det inte heller är helt okomplicerat att avsluta medlemskapet, något som exempelvis socialtjänsten bör ha kännedom om i arbetet med avhoppare.

In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.