Denne uppsatsen undersøker det nyere kulturelle trendfenomenet Normcore, i relasjon til  femininitet, feminisme, sosial klasse og kjønnsroller. Hensikten har vært å få en dypere forståelse for hvilke konsekvenser det har for kvinner å gjennom denne unisex (kles)stilen motsette seg tradisjonell femininitet, både for deres syn på egen identitet og kropp, samt hva det gjør med tradisjonelle (kvinnelige) kjønnsroller i stort. I tillegg har jeg ønsket å finne ut av og eventuelt problematisere gjennomgående privilegerte og/eller normative posisjoner disse kvinnene innehar, og således ved hjelp av et interseksjonelt, queer og postfeministisk perspektiv diskutere hvem som kan forstyrre normen og samtidig passere.  Analysen er basert på enkeltintervjuer med fire kvinner i tjueårene i Bergen, Norges nest største by, hvor uppsatsen har tatt sitt utgangspunkt.

Objektet för denna uppsats är att, genom 2010-tals-fenomenet normcore, belysa hur det i en västerländsk samtidskontext (2010-tal) går att närma sig subkultursbegreppet. Normcore är en attityd vilken trendprognos-gruppen K-HOLE i sin rapport ”Youth mode: A Report on Freedom” (2013) presenteras som en anti-attityd, vilken utgår från anonymitet och anpassningsbarhet. Detta som en reaktion på ungdomens strävan efter originalitet och autenticitet. Istället för en coolhetsnorm där man sticker ut gestaltas denna coolhetsnorm snarare av att vara en del av grupp genom att smälta in; alltså en slags attack mot subkulturer inifrån. Genom en diskursanalys av dags- och tidskrifter behandlas normcore som ett flytande fenomen, vilket under dess snart femåriga livslängd (2018) konstruerats efter flertalet representationer. Denna diskursanalys av normcore ställs sedan i relation till tidigare forskning om hipsterdiskursen och subkulturbegreppet. Detta för att i uppsatsens kärna utveckla en teori om ”subkulturens dialektik” i en västerländsk samtidskontext (2010-tal).