Mödra- och förlossningsvården i Sverige har riktlinjer för hur vården skall bedrivas för att kunna ge god vård inom reproduktiv och sexuell hälsa. De mänskliga rättigheterna betonar alla människors lika värde oavsett sexuell läggning. Trots det kan lesbiska föräldrar uppleva det som utmanande att finna vårdgivare som inte arbetar på ett heteronormativt sätt. Syftet med detta arbete var att belysa lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och föräldraskap samt barnmorskans stödjande åtgärder för dessa mammor i föräldraskapet. En litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2015 söktes. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Resultatet beskriver lesbiska föräldrars vårdupplevelser. Föräldrarna hade erfarenhet av att känna sig exkluderade, men även positiva vårdupplevelser beskrevs, som att känna sig välkomnad. Flertalet medmammor beskrev upplevelsen av föräldrarollen som "en kamp att definiera sin roll". Genom att inkludera medmammor i övergången till moderskapet kunde vårdpersonal erbjuda ett bättre stöd i föräldrarollen. Barnmorskan kunde genom att bekräfta familjekonstellationen, stötta kvinnorna i föräldraskapet. Slutsatsen av detta arbete visar att lesbiska föräldrar riskerar negativt bemötande i mötet med vården i samband med barnafödande och föräldraskap. Utmaningarna lesbiska föräldrar upplever handlar om att "vara på nåder" hos vårdpersonal, att behöva förklara sig och att känna sårbarhet i patientrollen. På grund av heteronormativ vård och homofobi beskriver lesbiska föräldrar avvisande och exkludering i samspelet med vårdgivaren. Lesbiska föräldrar beskriver också att de möts av välkomnande och inkludering, framförallt inom förlossningsvården. Studiens resultat påvisade att bra stöd och personcentrerad vård kan ha en avgörande roll för att stärka föräldraskapet.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling. Den metod som används är kvalitativ. Intervjuer valdes för attkunna ställa frågor om individernas olika erfarenheter men även om motstånd ochhinder, vid deras resa mot föräldraskap. De slutsatser som dragits är att allarespondenter upplever olika motgångar och besvikelser. Några har enbart möttbra bemötande av vårdpersonal medans andra mött oförståelse. Gemensamt för allaär att väntan och längtan har varit lång. Oavsett var respondenterna harmottagit sin behandling har alla fått stå i kö en lång tid och alla har möttbesvikelser. Det har också visat sig att alla kvinnor är positiva över hurderas familjer ser ut, men flera av dem önskar att familjen ska växa och bliännu större.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Bilaga innehållande engelsk sammanfattning med titeln: We don't dance on the table : lesbian immigrant women in Sweden : stigmatization & pride. S. 265-284: Bibliografi.

No description available.

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljers upplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet med barnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hur regnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åtta vårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i Boråssamt Göteborgsområdet. Regnbågsfamiljernas upplevelse av barnavårdscentraler innefattar flera positiva erfarenheter såsom trygghet med att få rätt vård samt hög delaktighet i vårdmötet för den icke-biologiska mamman. Bland de negativa erfarenheterna berättas genomgående om heteronormativa inslag främst i form av osynliggörande språkbruk. Informanterna uppger även att barnavårdscentraler har uppvisat ett konservativt genusperspektiv och bristande kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Ytterligare ett område som varit undermåligt är den visuella representationen av regnbågsfamiljer exempelvis i tidskrifter, filmer och affischer med mera. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Regnbågsfamiljernas positiva och negativa erfarenheter av mötet med barnavårdscentralen påverkar deras känsla av utanförskap, vilket är det tema vi funnit som övergripande för vårt resultat.

In this thesis, I explore how lesbian parents in Sweden relate to norms about gender expression and identity when parenting their children. Through semi-structured interviews with six lesbian parents on their gendered parenting practices I explore how norms regarding gender expression and gender identity are present in and affect the choices they make when raising their children. The reflexive, thematic analysis relies on feminist and queer theories such as Yvonne Hirdman’s gender system (genussystemet) and Judith Butler’s heterosexual matrix as well as performativity theory. The study shows that nearly all interviewees dissociate from normative femininity regardless of their children’s sex, although for various reasons. The study also shows that the interviewees renegotiate contemporary norms regarding gender expression and gender identity, by not letting their children be limited by the strict unwritten rules which these norms consist of.

Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet. Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt. / This research was carried out during the years 200-2004. The theoretical basis of the thesis is found within the fields of Lesbian Studies and IMER-studies (studies of International Migration and Ethnic Relations). In the thesis the life experiences of 21 informants, originating from 15 different countries are studied. The 21 informants are all immigrant women living in Sweden. The point of departure of the research is that of sexuality and migration. The main questions of the research are: through which processes do women obtain consciousness about their lesbian orientation, how do they “learn “to “be” lesbians and within which social context do these processes take place? Answers to these questions are given through an analysis of the life experiences of the 21 informants. The analysis is focuses on the connection and the interaction between lesbianism and migration. The study is ethnographic and qualitative. The narrative method is applied to obtain the empirical material containing transcribed interviews and notes from participant observation. Theories of social relationship, heteronormativity, stigmatization, agency, and migration are applied. The study shows that the informants’ experience of stigmatization and marginalization are very similar irrespective of which society they grew up in. Marginalization of lesbian women is very much a consequence of social structure, which oppresses female sexuality. It is through the coming out process that lesbian women “learn” to “be” lesbian. Stigmatization is the social context in which the lesbian women becomes aware of her sexual orientation and grows into conscious lesbian. It is through conscious action (agency) that she alters her social position in the margin and becomes an independent and proud lesbian subject. In the course of this process she seeks contact with other homosexuals (women and men) and she develops a sense of belonging to a group of people who share similar life experiences of stigmatization on the grounds of their homosexuality. This feeling is crucial for the establishment of a lesbian community, irrespective of ethnic and national background. The lesbian community (and gay community as a whole) is international.

<p>Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.</p>

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön. Det blir genom studien tydligt att biologiskt kön anses vara den variabel som har störst inverkan på vår maktposition i samhället samt i parförhållanden och att maskulinitet och överordning främst kopplas till den biologiska manskroppen medan feminitet och underordning kopplas till den biologiska kvinnan. Konstruktion av maskulinitet samt feminitet ses inte som lika relevant för maktförhållanden i ett samkönat förhållande som i ett olikkönat. Informanterna lyfter också fram andra strukturella maktordningar som de menar påverkar jämställdhet i samkönade parförhållanden liksom parförhållandet som institution. / Equality and same sex relationships. Five young women’s thoughts about equality and power in lesbian relationships.