Enligt olika mätningar sjunker andelen barn och unga som läser skönlitteratur för sitt eget nöjes skull. Det har lett till en utbredd oro i samhället, eftersom en väl utvecklad läsförmåga anses vara en förutsättning för att fullt ut delta i det demokratiska samhället. Läsning antas även ha djupgående effekter på människors förmåga till tänkande, inlevelse och empati. En konsekvens av denna oro är att vuxenvärlden genom olika insatser försöker öka intresset för läsning hos barn och unga, medan målgruppens eget perspektiv på läsning lyser med sin frånvaro. När barn och unga faktiskt tillfrågas tycks dock kroppsliga och rumsliga aspekter spela en viktig roll för en positiv läsupplevelse. Bokcirkeln är en relativt vanlig läsfrämjande aktivitet på folkbiblioteken. Den brittiska metoden Shared Reading liknar bokcirkeln, med den stora skillnaden att all läsning sker tillsammans i gruppen genom högläsning. Intresset för Shared Reading är på uppgång i Sverige. Tidigare forskning visar att kroppsliga och rumsliga aspekter bidrar till deltagarnas positiva upplevelse av Shared Reading. Dock har ytterst få studier gjorts med barn och unga.

The purpose of this essay is to investigate how Shared Reading facilitators consider the method to function as a reader development strategy. What purpose does Shared Reading serve for the participants according to the facilitators? Does Shared Reading affect the participants’ interest in literature? What social functions does Shared Reading serve for the participants? How does the facilitator regard his/her own role in reader development? To answer these questions six facilitators have been interviewed, four of them with leading roles in projects with a purpose of spreading Shared Reading as a reader development strategy in Sweden. The results are analyzed using Louise M. Rosenblatt’s reception theory. The results show that Shared Reading influences the participants’ reading habits, that Shared Reading can have an important social function for individuals living in social exclusion and that there is an interest in working with the method from several organizations in Sweden.

Syftet med denna studie är undersöka en lesbisk bokcirkels identitetsstärkande potential. Vi undersöker vad deltagarna får ut av läsningen av lesbisk litteratur och vad de önskar se i litteraturen. Vidare diskuteras vilka sociala funktioner en lesbisk bokcirkel kan fylla för deltagarna och vilken roll läsningen har i detta. Studien visar att bokcirkeln fyller en viktig roll för deltagarna i stärkandet av den lesbiska identiteten men också att de efterfrågar mer nyanserad litteratur. Utifrån detta lägger vi fram förslag för hur bibliotekarier kan jobba med lesbiska läsare som biblioteksanvändare.

The purpose of this master’s thesis is to examine reading groups participants’ motivations for and expectations on participating in reading groups. The focus is on why the respondents read and take part in reading groups in a time of decreased reading. The theoretic framework in the thesis is Furhammar’s analysis model of why one is reading. Semistructured interviews have been held with four respondents from free-standing reading groups and four respondents from library reading groups, to see how and if their view on literature and motivations differ, and also if this differs between the two different kind of reading groups. The empirical data have been analysed through qualitative content analysis. The empirical data shows that there are some differences between how the two different types of reading groups work and therefore also in the participants view of reading and motivations, which is based on the participants’ personal lives.

The aim of this Master's thesis is to study what public librarians' literature mediation looks like on Tiktok by exploring some librarians' experiences and perspectives and by mapping posts on the libraries Tiktok accounts to see which patterns emerge. The method for the study is qualitative semi-structured interviews with librarians as well as a quantitative content analysis of Tiktok-posts from the libraries where the interviewed librarians work. Analysis of the empirical material has been conducted within a thematic framework based on Jofrid Karner Smidt's mediation roles (1994). The key findings are that the librarian mostly acts as an educator and as a social anthropologist in the selection of literature, but that the librarian in the posts appears in the librarian's role as an ordinary person who conveys subjective experiences as a reader and tries to participate in the reading community Booktok on Tiktok. There is great possibility of designing videos on Tikok in order to reach users, but this requires knowledge of the aesthetics of the platform.