No description available.

This essay examines Aaron Stalnakers,” Overcoming Our Evil: Human Nature and Spiritual Exercises in Xunzi and Augustine”; with respect to how he manages to avoid misinterpretations and anachronism in the face of handling two separate traditions of thought, as is required in comparative studies.

Denna uppsats ämnar undersöka den politiska och filosofiska meningen som kan förstås utifrån medeltida föreställningsvärld som finns i Ludvig den heliges hälsosamma råd till sonen, ett antal andliga råd som översatts till svenska vid Vadstena kloster under 1400-talet, till kung Kristian I. Syftet blir att få ut textens mening, i fyra former: den ordagranna meningen, den personliga meningen, den ämnade meningen och/eller den utökade meningen. I så hög grad som möjligt handlar det om just den tredje formen av mening: vad ville författaren av denna översättning förmedla till kung Kristian I? Metoden som används är den idéhistoriska kontextualiseringen utifrån Quentin Skinners metoder, som innebär att man tolkar texten som en handling, ett argument för eller emot föreställningar som existerar under sin tid, vilket tillåter mig att få ut den mening jag är ute efter. Resultatet blev att de andliga råden generellt förespråkade en konservativ, skolastisk, aristotelisk-thomistisk världsbild där kyrkans inflytande är mycket starkt. Detta placeras i sitt kontext i en värld där kyrka och krona ofta var i konflikt, där helgonens mirakel ger hopp till de fattiga och där andlig och dygdmässig påverkan på fursten var en viktig funktion för inflytande och legitimitet. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

This thesis takes aim on the late 19th and early 20th century practice and ideas of limitations of public usage of the library in Sweden. The methodological approach is a geanological study inspired by the works of Michel Foucault. The purpose of the thesis is to historically problematize the present idea of an all-democratic public library. The study is based on a variety of materials such as official documents, handbooks and paper articles. In these sources well known persons from the historical library field expresses their ideas on how library practice should be conducted. The main findings of this study are that the widespread ideas that the patrons needed much support both regarding guidance in choice of literature and usage of the library space created limiting practices expressed through surveillance and control. These ideas arose from the narrative that the new working class needed to be educated and formed to fit in the new modern society. The lower classes were set to be adjusted through a system of “lifelong education” [folkbildning] in which the libraries played an important part.

The purpose of the present dissertation is to examine the placing of the housing question on the agenda of social policy, the implications of housing for society, and the possibilities for simple shelter to be transformed into real family homes. The debate emphasizing the dwelling as the smallest social component and the home as the most important place for the raising of citizens has been studied. The dissertation consists of four essays, each of which can be seen as a separate study yet at the same time as interrelated due to the overall theme of the dissertation, housing and the home. The period under investigation is 1889-1929 and the place is Stockholm. The first section deals with philanthropic building activities, described through four representative examples: Föreningen för Välgörenhetens Ordnande, Stockholms Arbetarehem, Govenii Minne and Ella Heckscher's home for tubercular female workers. This section opens with two introductory chapters treating the philanthropic attitude toward housing and the relation of the family to the housing question, respectively. The theme of the second section is the significance of aesthetics for the home. This section also opens with two introductory chapters, whereof the first describes the aesthetic ideals of the epoch and the second presents the so-called "aesthetic educators". A number of pamphlets written about the home are discussed, as well as a selection from the home exhibitions of the day. In a closing chapter, the entrance of the architects into the housing-question arena is presented. The third study deals with politics in the broad sense of the term. The interest of social reformers for the housing question is traced by examining organizations like Studenter och Arbetare and Centralförbundet för Socialt Arbete. The second chapter deals with the contributions of academics to the housing question. The social democratic women belonging to the Stockholm's Women's Club are heard from, and the engagement of women in this question is further delineated through studying periodicals like Morgonbris and Tidevarvet. In the closing chapter, the establishment and treatment of the housing question within the municipal council of Stockholm is discussed. The fourth and final section treats the HSB. First, the origins of the HSB in 1923 via the tenant's movement and guild socialism are discussed. Thereafter the organization and membership of the HSB is described. A brief biography of Sven Wallander, the leading figure of the HSB is provided, followed by a chapter on the periodical Vår Bostad. The final two chapters discuss the materialized ideas themselves: the buildings built by the HSB and the homes which were set up in them, stimulated by the actual physical buildings and discussions about the right way of living in them. The story of the home has solid empirical grounding. This study has been conducted from different perspectives in order that a more nuanced knowledge might be acquired. Vision and practice have proven to be so closely interwoven that it is not always possible to distinguish between them. / digitalisering@umu

This essay analyses the development of field and discipline formation in Sweden. A specific case is presented regarding the differentiation of the history of ideas, idéhistoria, and the delineation of the history of knowledge, kunskapshistoria, between 2015 and 2020. The distinction and differentiation between these disciplines has been contested by academics in related fields, who have questioned whether and what is new or distinct in the study of the history of knowledge and what prior disciplines and fields of study it draws on.  The aim of this study is to examine how the relationship between the two research fields is undertood by the academics that work in these fields themselves. The research question is: How is the interaction between the history of ideas and the history of knowledge described by Swedish scientists in papers published between 2015 and 2020? The study is based on scientific papers, anthologies, and book reviews written by Swedish scientists and mainly published in Swedish academic journals. The study shows that both research fields are developing towards eclecticism and internationalisation, both striving to participate in a broader international academic discourse. In both fields more publications are now written in English and fewer in Swedish. However, the predomination of English-language publications is more apparent in the new field of the history of knowledge. With respect to the history of ideas, the formative effects of institutionalisation as well as the importance of academic due due diligence i.e. engaging with the research in near-adjacent fields of study such as the study of the history of science, the history of medicine, and environmental history is apparent in the academic literature. The study indicates that Sweden has a potential of becoming a new research arena of some significance for generative and cooperatiion in humanistic science and thus of a general interest. / I studien analyseras samspelet mellan idéhistoria och kunskapshistoria i Sverige 2015 - 2010. Undersökningen berör generella frågeställningar om hur forskningsfält och discipliner skapas och påverkar varandra. Medan idéhistoria funnits i Sverige i snart ett hundra år har kunskapshistoria etablerats i Sverige först under de senaste fem åren. Detta ämne har av sina företrädare förklarats vara ett nytt oberoende forskningsfält med långt gående ambitioner ambitioner som sträcker sig över disciplingränserna. Dessa uttalanden ifrågasattes av forskare inom idé- och vetenskapshistoria om vad som var nytt inom det nya forskningsfältet och på vems axlar detta stod på. Syftet med denna studie var att analysera hur forskare från de två forskningsfälten upplevt påverkan mellan dem. Forskningsfrågan var hur påverkan mellan idéhistoria och kunskapshistoria framgått och beskrivits i publikationer skrivna av svenska forskare inom ämnena under perioden. Materialet som använts var uppsatser, antologier, recensioner och institutionernas utbildningsmaterial från denna tid, huvudsakligen publicerade i svenska tidskrifter. Studien visade att bägge forskningsfälten breddat sig och visat ökad ambition att delta i det internationella vetenskapliga samtalet. Här fanns dock en gradskillnad mellan ämnena. En möjlig inlåsningseffekt av att använda sig av svenska som språk diskuteras som en konsekvens av den äldre svenska forskningstraditionen. Fler publikationer inom idéhistoria skrivs dock numera på engelska och färre på svenska medan kunskapshistoria redan från början haft ett utpräglat internationellt fokus. Betydelsen av institutionalisering och de förmåner detta medför understryks. Studiens resultat visar att påverkan mellan kunskapsfälten under den studerade perioden generellt var liten. Ett undantag har varit den ovan nämnda kritiken från forskare inom idé- och vetenskapshistoria mot de anspråk som framförts av företrädarna för kunskapshistoria på att nu presentera ett verkligt nytt forskningsfält. Enligt kritikerna har man därvid bortsett från den utveckling som skett inom närliggande områden under de senaste åren. Vikten av akademisk due diligence har lyfts fram som en viktig princip inom forskning. / <p>By distance (Zoom)</p>

<p>At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot. So the laws did not and still a young person of 15 is considered an adult in the eye of the Swedish law. This paper looks upon the ideas that the law was based on at the turn of the century 18/1900 and the ideas that are put forward by Swedish courts today. The law has not changed, but today Swedish young people leave school between the ages of 19-25, and find their first employment even later. The paper gives the historical background and looks at the underlying ideas of adulthood. How people think and what is considered being important in defining aduldthood has not changed much over those hundred years. In deciding if a person could pass as an adult, the Swedish law still use the same premisses today as it did a hundred years ago. As these premissies and ideas are the same, though society has changed, you can’t today be considered an adult until in your twenties.</p>

<p>I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer.</p>

<p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena. De muslimska författarnas kritik handlar dock om ett envist försök att ahistoriesera islam: en plädering för att den endast ska fattas i en teologisk/filosofiskt bemärkelse.</p>

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena. De muslimska författarnas kritik handlar dock om ett envist försök att ahistoriesera islam: en plädering för att den endast ska fattas i en teologisk/filosofiskt bemärkelse.