No description available.

This essay analyses the development of field and discipline formation in Sweden. A specific case is presented regarding the differentiation of the history of ideas, idéhistoria, and the delineation of the history of knowledge, kunskapshistoria, between 2015 and 2020. The distinction and differentiation between these disciplines has been contested by academics in related fields, who have questioned whether and what is new or distinct in the study of the history of knowledge and what prior disciplines and fields of study it draws on.  The aim of this study is to examine how the relationship between the two research fields is undertood by the academics that work in these fields themselves. The research question is: How is the interaction between the history of ideas and the history of knowledge described by Swedish scientists in papers published between 2015 and 2020? The study is based on scientific papers, anthologies, and book reviews written by Swedish scientists and mainly published in Swedish academic journals. The study shows that both research fields are developing towards eclecticism and internationalisation, both striving to participate in a broader international academic discourse. In both fields more publications are now written in English and fewer in Swedish. However, the predomination of English-language publications is more apparent in the new field of the history of knowledge. With respect to the history of ideas, the formative effects of institutionalisation as well as the importance of academic due due diligence i.e. engaging with the research in near-adjacent fields of study such as the study of the history of science, the history of medicine, and environmental history is apparent in the academic literature. The study indicates that Sweden has a potential of becoming a new research arena of some significance for generative and cooperatiion in humanistic science and thus of a general interest. / I studien analyseras samspelet mellan idéhistoria och kunskapshistoria i Sverige 2015 - 2010. Undersökningen berör generella frågeställningar om hur forskningsfält och discipliner skapas och påverkar varandra. Medan idéhistoria funnits i Sverige i snart ett hundra år har kunskapshistoria etablerats i Sverige först under de senaste fem åren. Detta ämne har av sina företrädare förklarats vara ett nytt oberoende forskningsfält med långt gående ambitioner ambitioner som sträcker sig över disciplingränserna. Dessa uttalanden ifrågasattes av forskare inom idé- och vetenskapshistoria om vad som var nytt inom det nya forskningsfältet och på vems axlar detta stod på. Syftet med denna studie var att analysera hur forskare från de två forskningsfälten upplevt påverkan mellan dem. Forskningsfrågan var hur påverkan mellan idéhistoria och kunskapshistoria framgått och beskrivits i publikationer skrivna av svenska forskare inom ämnena under perioden. Materialet som använts var uppsatser, antologier, recensioner och institutionernas utbildningsmaterial från denna tid, huvudsakligen publicerade i svenska tidskrifter. Studien visade att bägge forskningsfälten breddat sig och visat ökad ambition att delta i det internationella vetenskapliga samtalet. Här fanns dock en gradskillnad mellan ämnena. En möjlig inlåsningseffekt av att använda sig av svenska som språk diskuteras som en konsekvens av den äldre svenska forskningstraditionen. Fler publikationer inom idéhistoria skrivs dock numera på engelska och färre på svenska medan kunskapshistoria redan från början haft ett utpräglat internationellt fokus. Betydelsen av institutionalisering och de förmåner detta medför understryks. Studiens resultat visar att påverkan mellan kunskapsfälten under den studerade perioden generellt var liten. Ett undantag har varit den ovan nämnda kritiken från forskare inom idé- och vetenskapshistoria mot de anspråk som framförts av företrädarna för kunskapshistoria på att nu presentera ett verkligt nytt forskningsfält. Enligt kritikerna har man därvid bortsett från den utveckling som skett inom närliggande områden under de senaste åren. Vikten av akademisk due diligence har lyfts fram som en viktig princip inom forskning. / <p>By distance (Zoom)</p>

Syftet är att belysa aktivisters, akademikers och bostadsetablissemangets roll i kunskapsproduktion. För att belysa vilken roll de spelat i utvecklingen av kunskap tänker jag utgå ifrån renoveringsfallet i Uppsala län under 2010-talet. Kunskapscirkulation visar på hur olika kunskaper har anammats, omformulerats och förmedlats vidare genom olika medier. De kunskapshistoriska analytiska begreppen översättningar och kunskapens aktörer som den svenska historikern Johan Östling och den tysktalande historikern Phillipp Sarasin myntat, gör det möjligt att förstå hur kunskap har konstruerats, samt att förstå vilka som har tolkat och förmedlat kunskapen vidare. Översättningar är i den här uppsatsen ingång till samhällelig kunskapscirkulation. Huvudfrågan inom samhällelig kunskapscirkulation är hur kunskap blir en del av den allmänna förståelsen. Genom att ta reda på vilka begrepp som kunskapsaktörerna aktivister, akademiker och bostadsetablissemanget anammar och vilka mål de har med översättningarna av begreppen, kan vi också förstå när kunskapen som olika processer generar blir allmän kunskap. Att dessutom undersöka hur kunskapen omformas för aktörernas olika syften, ger en inblick i hur spridningen av kunskap kan möjliggöras eller begränsas. Undersökningen visar att de nämnda kunskapsaktörerna använder olika begrepp för att beskriva samma fenomen inom renoveringsfrågan, nämligen det faktum att en del hyresgäster flyttar efter kostsamma renoveringar som lett till ökade hyror. De medier som publicerar kunskapen begränsar och möjliggör också spridningen av den på olika sätt. Förutom detta, kan valet av medieform också säga något om kunskapens karaktär, exempelvis dess politiska koppling. Slutsatsen är att kunskap som inte översätts inom renoveringskontexten i princip går att betrakta som allmän kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka Ester Jönsdotter som en historisk kulturell symbol. Frågorna är vilka uppfattningar som skapades om Ester under hennes tid, hur dessa uppfattningar har använts i olika historiekulturella kontexter och hur uppfattningarna om Ester cirkulerat i den historiekulturella kommunikationskedjan. Det teoretiska ramverket i denna studie är en kombination av det historiekulturella- och det kunskapshistoriska fältet. Forskningen bygger på historikern Klas-Göran Karlssons definition av historiekultur, historiebruk och historiekulturella kommunikationskedjor. Jag utgår från Simone Lässig och hennes definition av kunskapshistoria som social och kulturell historia som berör alla områden i mänskligt liv samt hennes analytiska resonemang där kunskap studeras som ett historiskt fenomen. Jag tar också inspiration från Johan Östling och David Larsson Heidenblads definition av kunskapshistoria och förståelse av begreppet cirkulation. Analysmetoden närläsning används för att få en förståelse för samtida texter och för att skapa en grund för de andra analysmetoderna. För att undersöka vilka föreställningar om Ester som skapades i samtida texter och för att undersöka historiebruket av dessa uppfattningar i kommunikationkedjans texter görs en innehållsanalys. Cirkulationsanalys används för att undersöka hur samtida texter och föreställningar om Ester har använts över tid och för att undersöka potentiella förändringar i dessa föreställningar när de cirkulerat mellan olika historiska kulturer. Resultaten visar tydligt att de föreställningar som skapades om Ester i samtida texter utgör en viktig del av historiebruket och hur minnet av Ester framställs i den historiekulturella kommunikationskedjan. Slutsatsen av studien indikerar att Esther har varit värdefull att bevara eftersom hon har symboliserat något för någon. Ester Jönsdotter har blivit en historiekulturell symbol eftersom föreställningarna om henne har varit anpassningsbara och användbara olika tider och i olika kulturella kontexter. Nyckelord: Historiekultur, Historiebruk, Historiekulturell Kommunikationskedja Historiekulturell symbol, Kunskapshistoria och Kunskapscirkulation / The purpose of this study is to investigate Ester Jönsdotter as a historical cultural symbol. The questions are are which conceptions were created about Ester during her time, how these conceptions have been used in different historical cultural contexts and how the conceptions about Ester circulate in the historical cultural communication chain. The theoretical framework in this study is a combination of historical cultural theory and knowledge historical theory. The research is based on the historian Klas-Göran Karlsson's definition of historical culture, historical use and historical cultural communication chains and Simone Lässig's definition of knowledge history as social and cultural history that touches on all areas of human life as well as her analytical reasoning where knowledge is studied as a historical phenomenon. I also take inspiration from Johan Östling and David Larsson Heidenblad's definition of knowledge history and understanding of the concept of circulation. The close reading analysis method is used to gain an understanding of the contemporary texts and to create a basis for the other methods of analysis. To investigate what conceptions of Ester were created in the contemporary texts and to investigate the historical use of these conceptions in the texts of the communication chain, a content analysis is done. Circulation analysis is used to investigate how the contemporary texts and conceptions of Ester have been used over time and to investigate potential changes in the conceptions of Ester as they circulate between different historical cultures. The results clearly show that the conceptions that were created about Ester in the contemporary texts form a significant part of the use of history and how the memory of Ester is portrayed in the historical cultural communication chain. The conclusion of the study indicates that Esther has been valuable to preserve because she has symbolized something for someone. Ester Jönsdotter has become a cultural symbol of history as the conceptions about her have been adaptable and useful different times and in different cultural contexts. Keywords: Historical culture, Historical use, Communication chains, Historical cultural symbol, Use of history, Knowledge history and Knowledge circulation.

Syftet med detta examensarbete är att utreda följande frågeställningar: Går det att teoretiskringa in humor och synliggöra den som en del av didaktisk verksamhet? Kan humor teoretisktsett spela en roll i undervisning? Vår hypotes är således att humor kan spela en meningsfull,kanske rent av betydande didaktisk pedagogisk roll i undervisning i allmänhet, och densvenska gymnasieskolan som vi arbetar inom i synnerhet. Metoden vi valt är att utföra enteoretisk undersökning, genom ett litteraturstudium, för att utröna om det finns utrymme förhumor inom didaktik och pedagogik på en teoretisk nivå. Det har mynnat ut i enkunskapsteoretisk genomgång med avseende på humor; vi har även satt in det i ett mycketkort historiskt pedagogiskt sammanhang, gällande Sverige och svensk utbildning.Resultatet vi kommer fram till är att det finns ett teoretiskt utrymme att införliva humorsom en del i både teorier och pedagogiska aktiviteter och deras praxis. I den rådandeforsknings- och kunskapssituationen kommer det behöva utföras sen stor dos med forskningoch skilda undersökningar, både teoretiskt och empiriskt för att skapa en gedigen kunskapsbasgällande humors möjligheter och begränsningar med avseende på didaktiskt och pedagogisktarbete.

In this study I discuss the forms of practical knowledge inherent in parent-child-relation, as described by the british pediatrician and psychoanalytic DonaldWinnicott. Winnicott was a successful broadcaster for the BBC during and after thesecond world war, he spoke on subjects concerning child rearing, psychology andfamily dynamics. The material of this study is the written versions of Winnicott’sbroadcasting, published as parental guiding books aimed specifically at mothers butalso addressing a wider public. The method consist of identifying and naming the twodifferent kinds of practical knowledge that Winnicott discuss, which I have calledintuitive knowledge and instructional knowledge. The results show that Winnicott’sview of knowledge influences the way he adresses his subjects, and that it is anintegrated part of his social criticism. In the study I show that the division betweenintuitive knowledge and instructional knowledge is crucial for a deeper understandingof Winnicott’s view’s on parenthood and society, as well as for the wider historicalunderstanding of the inter- and after-war periods in Great Britain.

No description available.