Syftet med denna studie är att undersöka Ester Jönsdotter som en historisk kulturell symbol. Frågorna är vilka uppfattningar som skapades om Ester under hennes tid, hur dessa uppfattningar har använts i olika historiekulturella kontexter och hur uppfattningarna om Ester cirkulerat i den historiekulturella kommunikationskedjan. Det teoretiska ramverket i denna studie är en kombination av det historiekulturella- och det kunskapshistoriska fältet. Forskningen bygger på historikern Klas-Göran Karlssons definition av historiekultur, historiebruk och historiekulturella kommunikationskedjor. Jag utgår från Simone Lässig och hennes definition av kunskapshistoria som social och kulturell historia som berör alla områden i mänskligt liv samt hennes analytiska resonemang där kunskap studeras som ett historiskt fenomen. Jag tar också inspiration från Johan Östling och David Larsson Heidenblads definition av kunskapshistoria och förståelse av begreppet cirkulation. Analysmetoden närläsning används för att få en förståelse för samtida texter och för att skapa en grund för de andra analysmetoderna. För att undersöka vilka föreställningar om Ester som skapades i samtida texter och för att undersöka historiebruket av dessa uppfattningar i kommunikationkedjans texter görs en innehållsanalys. Cirkulationsanalys används för att undersöka hur samtida texter och föreställningar om Ester har använts över tid och för att undersöka potentiella förändringar i dessa föreställningar när de cirkulerat mellan olika historiska kulturer. Resultaten visar tydligt att de föreställningar som skapades om Ester i samtida texter utgör en viktig del av historiebruket och hur minnet av Ester framställs i den historiekulturella kommunikationskedjan. Slutsatsen av studien indikerar att Esther har varit värdefull att bevara eftersom hon har symboliserat något för någon. Ester Jönsdotter har blivit en historiekulturell symbol eftersom föreställningarna om henne har varit anpassningsbara och användbara olika tider och i olika kulturella kontexter. Nyckelord: Historiekultur, Historiebruk, Historiekulturell Kommunikationskedja Historiekulturell symbol, Kunskapshistoria och Kunskapscirkulation / The purpose of this study is to investigate Ester Jönsdotter as a historical cultural symbol. The questions are are which conceptions were created about Ester during her time, how these conceptions have been used in different historical cultural contexts and how the conceptions about Ester circulate in the historical cultural communication chain. The theoretical framework in this study is a combination of historical cultural theory and knowledge historical theory. The research is based on the historian Klas-Göran Karlsson's definition of historical culture, historical use and historical cultural communication chains and Simone Lässig's definition of knowledge history as social and cultural history that touches on all areas of human life as well as her analytical reasoning where knowledge is studied as a historical phenomenon. I also take inspiration from Johan Östling and David Larsson Heidenblad's definition of knowledge history and understanding of the concept of circulation. The close reading analysis method is used to gain an understanding of the contemporary texts and to create a basis for the other methods of analysis. To investigate what conceptions of Ester were created in the contemporary texts and to investigate the historical use of these conceptions in the texts of the communication chain, a content analysis is done. Circulation analysis is used to investigate how the contemporary texts and conceptions of Ester have been used over time and to investigate potential changes in the conceptions of Ester as they circulate between different historical cultures. The results clearly show that the conceptions that were created about Ester in the contemporary texts form a significant part of the use of history and how the memory of Ester is portrayed in the historical cultural communication chain. The conclusion of the study indicates that Esther has been valuable to preserve because she has symbolized something for someone. Ester Jönsdotter has become a cultural symbol of history as the conceptions about her have been adaptable and useful different times and in different cultural contexts. Keywords: Historical culture, Historical use, Communication chains, Historical cultural symbol, Use of history, Knowledge history and Knowledge circulation.

The purpose of this thesis is to investigate the knowledge circulation surrounding the Linnean student Lars Montin’s journey to Northern Sweden in 1749. More specifically, the intention is to examine how agents contributed to the knowledge circulation and to map the movements of the living and dried plants and seeds Montin brought with him to Uppsala. The thesis concludes that local households and agents were vital to Montin’s journey and the gathering of knowledge and specimens. However, some agents created a break in the knowledge circulation, which manifested itself through countersigns like silence, doubt and refusal. When it comes to the specimens of plants Montin collected during his journey, several of them were found in nodes of knowledge after Montin’s return, such as the Botanic Garden in Uppsala and Montin’s herbarium. Their accumulation likely contributed to Montin’s later career as a Natural Historian. All in all, Montin’s journey brought to light how local knowledge and flora can be transformed when introduced into nodes in a scientific, geographical landscape.

Abstract  Peter Gröning: Det svenska Slum- och räddningsverket: En kunskapshistorisk undersökning av Frälsningsarméns sociala hjälparbete 1890–1914. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2023.  Undersökningen belyser den svenska Frälsningsarméns tidiga historia ur ett idé- och kunskapshistoriskt perspektiv. Med huvudfokus på det sociala hjälparbete som organisationen under senare delen av 1800-talet, enligt brittisk manér, initierar och bedriver under namnet Slum- och räddningsverket, granskar studien hur idéer och praktiker för hjälparbete från den brittiska Frälsningsarmén överförs till en svensk kontext.  Stor tonvikt läggs på de praktiska delarna av verksamheten och hur dessa utvecklas över tid. Likaså syftar studien till att utröna vilka motiv som ligger till grund för verksamheten, i synnerhet de religiösa inslagens relativa betydelse — balansen mellan religiositet och filantropi — och hur dessa inslag påverkar och formar verksamheten.  Studien genomförs med en närläsning av primära och sekundära källor, som självbiografier och Frälsningsarméns egna organ Stridsropet och Ljus i mörker, och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för utvecklingen av Slum- och räddningsverket inom den svenska Frälsningsarmén, liksom för överföringen och anpassningen av hjälparbetets idéer och praktiker den svenska kontexten.

Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.

In the early 19th century the civilian market for maps expanded in Sweden. During previous centuries geographical maps had been confidential, accessible only to those in government office. Circulation of geographical knowledge among civilians was transmitted mainly through written parish descriptions. From 1797, when the first royal privilege for the production of maps was issued, the secrecy laws relaxed: private actors could now publish maps for civilian use. In order for the potential that the producers saw in the civilian map market to be realised, consumers had to want cartographic depictions of geographical information. The demand is evident through the expansion of the civilian market. However, the development raises questions of how and why cartographical depictions of information became prominent.  Through theories of circulation of knowledge, visual culture and consumer practices, this thesis shows in what ways the civilian map market was an arena for the circulation of knowledge. The market was supported by institutions subscribing to different ideals of how knowledge was transmitted, sought to further them by supporting the market. Trust for maps as a medium was built upon claims regarding the scientific methods used in their production, and producers sought to make maps understandable to consumers by adjusting the way cartographic information was presented, based on who the intended users were. Increasingly producers also adjusted to consumer demands, and took over the effort of making practical adjustments to the maps for use, of the kind that consumers previously had done themselves.