Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.