<p>Sammanfattning</p><p>Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.</p>

No description available.

No description available.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilken funktion mat har i romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som därmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjälp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika råvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att därefter analyseras med hjälp av teorier från Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten används för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sällan med sexuella undertomer. Flera av råvarorna har också metalingvistiska funktioner och kan därmed sägas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten är främst ett ifrågasättande av ung kvinnlighet och vad det innebär samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att analysera Neil Gaimans skönlitterära bok Oceanen vid vägens slut och försöka finna kristen symbolik i form av treenigheten, och detta gjordes utifrån frågeställningen: På vilka sätt går det att finna biblisk och kristen treenighetssymbolik i boken Oceanen vid vägens slut? Metoden som användes var en kvalitativ text- och innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Resultatet visade att tolkningen som gjordes av boken och kopplingarna till Bibeln pekar på treenigheten som en tydlig symbol i boken. Treenighetssymboliken i boken kopplades sedan till tre artiklar som under rubriken tidigare forskning berörde tolkning av de olika personerna inom den kristna treenigheten. Slutsatsen blev att det finns en symbolisk treenighet i de tre karaktärerna som utgör familjen Hempstock, och detta styrktes av karaktärer runt dessa, som också kunde kopplas till bibliska och kristna begrepp och företeelser.

Sammanfattning Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.

Det finns mycket forskning kring fenomenet klädkoder och hur detta kan appliceras på organisationer. Det finns även mycket forskning som rör banker och företagskultur. Däremot har vi funnit ett intresse i att slå ihop dessa och utföra vidare forskning kring klädkoder inom bankbranschen. Dessutom har vi, till skillnad från tidigare forskning, valt att utgå ifrån medarbetares upplevelser från tre synvinklar; mående &amp; egna uppfattningar om prestationer, relationer mellan medarbetare, samt föreställningar om kunders uppfattningar. Denna uppsats väljer att lägga fokus på att förstå värdet i hur klädkoder praktiseras samt vilken inverkan det kan ha på företagskulturen, dem anställda och föreställningar om kunderna. Genom lämplig teori som kan kopplas till denna studie har vi etablerat oss en uppfattning kring hur klädkoder kan fungera som ett verktyg inom organisationen på flera olika nivåer. Genom semistrukturerade intervjuer har vi i denna kvalitativa studie skapat förståelse för hur anställda och företagskultur kan präglas av klädkoder. Detta i kombination med teoriområden som rör organisationskultur, makt, legitimitet och semiotik. Efter att ha genomfört detta arbete har vi förstått att klädkoder är ett oerhört kraftfullt verktyg, det kan påverka anställda och företagskulturen, samt agera som fördel eller nackdel för de organisatoriska målen. Vi hoppas därmed att befintliga företag och nystartade företag kan dra nytta av att läsa denna uppsats.

Några verkar tro att sorgen är ett rum som man besöker en stund och sen går ut. Kanske som ett tonårsrum med affischer på väggarna, kläder på golvet och samlingar av glas med slattar av O’boy. Någonting man lämnar bakom sig sen. Vi som gått in i sorgens rum vet det inte är sant. Vi vet att den inte är ett rum, utan en labyrint. Vi vet att dörren slår igen bakom och försvinner. Det går att komma ut, men genom en annan dörr och till en annan plats. Denna bok innehåller en samling texter om mitt sökande efter den där dörren.

Denna undersökning består av en kvantitativ bildanalys. Syftet med arbetet är att ta reda på om kön påverkar medieutrymmet för män och kvinnor i Aftonbladet och expressens sportsidor. Med hjälp av de utvalda teoretiska utgångspunkterna, gestaltningsteorin, medielogik och genusteorin undersöktes hur olika kön gestaltas och presenteras i svensk sportrapportering. Ett kodschema användes för att få ett större och systematiskt omfång. Kodschemat består av sex olika temagrupper där ett antal frågor ingår i varje. Dessa frågor handlade om just gestaltning och presentation av män respektive kvinnor. Dessa teman var, generellaobservationer, könsfördelning, miljö, bildutsnitt och bildperspektiv, ansiktsuttryck och gestaltning, symboler och dekaler. Dessa teman innehöll cirka fyra frågor per tema. Kodningen av bilderna delades upp på tre delar av året 2022. Dessa tidsperioder var de två sista veckorna i maj, augusti och oktober, Totalt var det 124 bilder som kodades. Hur en händelse gestaltas i media, i detta fall hur en sporthändelse rapporteras i sportsidorna har större makt än vad man kan tro. I denna undersökning tar vi reda hur svaret till våra frågeställningar ser ut. Materialet samlades in med hjälp av mediearkivet retriever. Därefter lades resultaten in i ett excelark där de sedan omvandlades till stapeldiagram och sedan procentenheter. I boken McQuail's Media and mass communication theory av Denis McQuail och Mark Deuze förklarar man att media kommer till oss i andra och tredje hands versioner. Vi ser händelser och fenomen genom filter, det vi inte kan se med egna ögon (McQuail, Deuze.(2020). s.109).