Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den visuella gestaltningen av nostalgi i filmen The Great Gatsby (2013). Undersökningens primära teori är Roland Barthes bildsemiotik, vilket nyttjas i en kvalitativ bildanalys. Strävan ligger i att analysera regissören Baz Luhrmanns tillvägagångssätt att kreera bilder som stimulerar känslor och stämningar, i form av olika objekt och färgers samspel med varandra. Fenomenet som står i centrum, och som är kopplat till karaktären Jay Gatsbys känsloliv, är det gröna ljuset. Resultatet visar att ljuset fungerar likt en metafor, där det symboliserar Gatsbys konstruerade föreställning om sin förflutna kärlek, Daisy. Hans sätt att uppfatta symbolen förändras ju mer han umgås under nutid med sin förlorade romans, vilket gestaltas genom att föremålet samverkar med flertalet element likt vatten, dimma eller gråa färginslag. Detta skapar på så vis en djupare mening kring det gröna ljuset, som i förlängningen kopplar samman bildernas byggstenar till en nostalgi.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine why some women choose to wear high heels in their work environment, even though the shoes are uncomfortable according to some. The study also questions why women think other women choose to wear high heels, why they wear heels themselves and how the shoes effect the impression of the women by their surroundings. The methods used during the study were qualitative interviews of five women and literature studies. The material collected from the interviews were processed and analyzed from a feministic and a discourse perspective with a focus on communication through clothing and societies power systems between groups and norms. The study shows that the impression of the woman changes, depending on whether she wears high heels or not. The overall opinion among the interview respondents is that they like the impression the high heels give, but still choose not to use them due to different reasons. The majority of the respondents participating in the study express that they think it can be beneficial to use high heels and that there is a clear connection between societies’ power systems and the shoes. In the respondents’ work environments, the norm says that the women in the higher positions are those who primarily use high heels and that the staff lower down in the hierarchy prefer not to use high heels as it might annoy their bosses. Women who choose to wear high heels reflect both power and good self-esteem. With a higher heel the woman will appear as she has same height as her male colleague, which might give her the same authority and respect as the males.

No description available.

No description available.

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

In dieser Arbeit steht die Analyse des Schauplatzes Venedig im Abenteuerroman Herr der Diebe (2000) von Cornelia Funke im Mittelpunkt. Es wird aufgezeigt, wie das Setting die Stimmung sowie die Situation der Protagonisten spiegelt und welchen Einfluss dieses somit auf die Wirkung des Romans ausübt. Des Weiteren werden die kennzeichnenden Merkmale des Handlungsortes Venedig aufgezeigt, insbesondere die Topoider Stadt, ihr Mythos sowie ihre Bezüge zum Roman. Abschließend werden die Symboliken des geflügelten Löwen, des Mondes und des Meeres als Venedig-typische Elemente mittragender Aussagekraft analysiert. Es wird ferner die Hypothese aufgestellt, dass der Schauplatz Venedig eine still im Hintergrund agierende Protagonistin ist. / This work focuses on the analysis of Venice as a setting in the adventure story The Thief Lord by Cornelia Funke. It is shown how the setting reflects the mood and the situation of the protagonists and what impact it has on the novel. Furthermore, the characteristic features of Venice are presented, like the topoi of the city, its myth, and its references to the novel. Finally, the symbolism of the winged lion, the moon and the sea are analyzed; these symbols are particularly related to Venice and thus have a significant meaning for the story. Moreover, it is hypothesized that Venice is acting like a silent protagonist in the background.

This study investigates the production of political meaning in the Scandinavian tradition of the dagsvers (newspaper poem), that is a particular kind of poetry published in daily newspapers, commenting on public debates and recent events. The dagsvers is a neglected literary genre in the history of Swedish literature. The often explicit political stance and message of the dagsvers separate this genre from many other forms of modern and contemporary poetry, and the present study focuses on this political dimension. I examine the uses of forms, themes and symbols in dagsvers published between 1949 and 2013 that give the poems their meaning and their political dimension. Furthermore, I analyse how the very newspaper medium contributes to and directs the interpretation of the poems. The main questions pertain to how context, such as the newspaper´s political agenda, and elements in the text create the meaning and function of the dagsvers. Analysing verse examples with the help of theories of Jacques Rancière and Lars Furuland, the study demonstrates how the context and the literary forms, themes and symbols impact the shape of the political dimension of the dagsvers.

<p><p>Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam. Genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i materialet skapas teman från kärnor som kopplas ihop av betydelseenheter. I resultatet redovisas analysen med hjälp av ett nät med kärnor och teman, utdrag ur referatet som belyser olika teman samt en tabell.  Resultatet tolkas för att ge ökad förståelse samt sammanfattas i summeringen. De olika temana står för olika kvalitativt skilda aspekter av cirkelns betydelse i drama som relaterar till varandra och på så sätt ger en bild av cirkelns karaktär i drama. Genom analysen framträdde ett övergripande tema; dubbeltydighet. Metoden och resultatet belyses och granskas i diskussionen.</p></p>

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam. Genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i materialet skapas teman från kärnor som kopplas ihop av betydelseenheter. I resultatet redovisas analysen med hjälp av ett nät med kärnor och teman, utdrag ur referatet som belyser olika teman samt en tabell.  Resultatet tolkas för att ge ökad förståelse samt sammanfattas i summeringen. De olika temana står för olika kvalitativt skilda aspekter av cirkelns betydelse i drama som relaterar till varandra och på så sätt ger en bild av cirkelns karaktär i drama. Genom analysen framträdde ett övergripande tema; dubbeltydighet. Metoden och resultatet belyses och granskas i diskussionen.

Thesis (Doctoral)--Universität Aachen, 2002. / Includes bibliographical references (p. 277-289).