Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag. Skolenheterna i sin tur skall forma innehållet och strukturen för skolarbetet, utifrån de nationella målen och riktlinjer samt de förutsättningar som råder inom kommunen. Lärare och rektorer skall även bryta ner de övergripande målen och precisera de till sin egen verksamhet. Denna decentralisering av skolan har komplicerat styrningen av skolan ytterligare. Skolan formas idag av nationella politiker, kommunala politiker och professionella aktörer. Dessa mål, normer och styrsignaler från olika håll kan vara svåra att förena och det leder till skilda tolkningar. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering. Hur tolkas och prioriteras komplexa mål som fastställs av stat och kommun på de olika nivåerna inom den kommunala skolan? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera hur man inom den kommunala skolans olika hierarkiska nivåer, från utbildningschef till lärare, tolkar, prioriterar och praktiserar de övergripande mål och riktlinjer som fastställs av stat och kommun. Metod: Syftet med vårt arbete var att analysera och öka förståelsen för det valda ämnet. En kvalitativ studie syftar till att erhålla en djupare förståelse. Vi har valt att göra en fallstudie då fallstudier används för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Vi valde att intervjua personer från samtliga hierarkiska nivåer inom gymnasieskolan för att se hur de upplever målstyrning och tolkar mål. Slutsats: Tolkningen och prioriteringarna av mål styrs i stor utsträckning av den politiska, administrativa och professionella logik som finns i skolan. Dessa logiker har olika sätt att se på skolan och kommer att påverka på vilket sätt prioriteringar och tolkningar av målen görs. Dessa tolkningar mellan logikerna sker både på individnivå och på organisatorisk nivå. Vilket leder till att skolan är komplex. Utfallet av dessa tolkningar och prioriteringar kan ses som en förhandlad ordning och en socialt konstruerad praktik. Förslag till vidare forskning: Utifrån vårt arbete anser vi att följande vore intressanta ämnen att utreda ytterligare. Vad är det kommuner vill med skolan? Viljan borde vara att göra den attraktiv för att få in resurser, samtidigt som ska ge en utbildning som möter de statliga kvalitetskraven. Var går pengarna skolan får i form av elevpeng och liknande? Går alla pengar till skolan eller går det till andra former av kommunal verksamhet?

Inledning: Ett globalt företag som använder sig av belöningssystem kan ha svårt att implementera ett enat system. Ofta ligger det en önskan om att nå uppsatta mål bakom belöningssystemet. Det kräver medarbetare som styr i samma riktning. Där kan ett globalt företag få problem mellan olika länder som påverkas av skilda kulturer. Företaget som studeras i uppsatsen är marknadsledande både i Sverige och Norge med högst omsättning i Sverige. Frågan är om ländernas framgång påverkas av deras kultur i utformandet av belöningssystemet.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i målstyrning, belöningssystem och kultur mellan Sverige och Norge i ett globalt företag.  Metod: Metoddelen beskriver de metodval som gjorts vid utformningen av studien. Valet av forskningsstrategi, forskningsansats, datainsamling, urval och forskningskritik motiveras. Det beskrivs också hur intervjuerna har gått till och hur de används i analysdelen.    Teori: Teoridelen bygger på tre delar, målstyrning, belöningssystem och kultur. Teorierna är valda för att kunna svara på hur effektivt belöningssystemet är för att nå mål och hur det engagerar medarbetarna i sitt arbete. Kulturen är aktuell i analysen om skillnaden mellan Sverige och Norge. I slutet av teorikapitlet vävs de tre teorierna ihop. Slutsats: Kommunikationen upplevs sämre i Norge vilket kan vara en bidragande orsak till landets lägre måluppnåelse och ländernas olika belöningssystemen. En konkret förbättring hade varit att inkludera säljarna i målsättningsprocessen för öka möjligheten att nå högre mål. Företagets framgång kan ha påverkats av deras kombination av icke-finansiella och finansiella belöningar. Att Sverige är marknadsledande i Norden kan ha och göra med teamets långvariga relation. Chefernas olika ledarskap speglas i hur säljarna påverkas av deras intressen. Länderna kan ta hjälp av varandra för att få de bästa förutsättningarna till ett framgångsrikt företag.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut. / In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: •Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? •Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94?•På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? •Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94?Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås. Studien belyser två olika arbetssätt där eleverna är delaktiga i målsättningen. Intervjuerna belyser svårigheten att tolka och bryta ner Lpo 94s mål. Studien innefattar även liknelser med idrottspsykologins sätt att använda sig av målsättning.Två idéer för vidare kunskap presenteras i det avslutande kapitlet.

I c-uppsatsen Individuella utvecklingsplaner – argument anförda till barn, föräldrar och pedagoger, skriven av Fredrik Fridén, har jag haft som utgångspunkt att ta reda på vilka argument som främst framhålles inför beslutet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Jag har gjort textanalyser i officiella texter och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på Björkskolan (fingerat namn). I den första och andra problemformuleringen utgår jag från tre perspektiv; barns, föräldrars och pedagogers perspektiv. 1.Med vilka olika motiv/argument föreslår de statliga utredarna för individuella utvecklingsplaner?2.Vilka argument anför pedagogerna på Björkskolan om IUP?3.Vilka skillnader finns i de officiella skälen för IUP och pedagogernas uppfattning på Björkskolan?De statliga utredarna anför bl.a. att IUP är ett redskap för att öka föräldra- och elevinflytandet, att det ska ske kontinuerlig dokumentation och att nå ökad måluppfyllelse. Pedagogerna som medverkat i studien bedömer att IUP kan bli ett utmärkt stöd till utvecklingssamtalen, men också att de på ett tydligare sätt kan se elevernas utveckling. Avslutningsvis lägger utredarna stor vikt på IUP’n vid elevens övergång från en skolenhet till en annan. Björkskolans pedagoger nämner inte ens IUP som ett redskap för att underlätta vid elevens övergång.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två skolor med likartade förutsättningar från samma skolområde, arbetat med resultaten av den obligatoriska kommunala screeningen i åk 2 vårterminen 2016. Studien avser också att klargöra hur kommunikationen angående screeningen mellan de olika nivåerna fungerar, till exempel mellan kommunens centrala tjänstemän och rektor, samt vidare ut till verksamheten. Avsikten är även att belysa hur den årliga screeningen påverkar specialpedagogers arbete, samt hur de olika skolornas arbete skiljer sig åt. Vi har undersökt detta ur ett sociokulturellt perspektiv och har använt intervjuer och dokumentstudier som datasamlingsmetod. Vi har intervjuat nio personer i olika positioner inom kommunen för att få en så heltäckande bild av processen som möjligt. Även ett stort antal informella samtal med personer som har beröring med ämnet har skett och har fördjupat förståelsen av det som undersökts. De dokument som studerats har varit instruktioner till genomförandet av screeningen (från kommunens intranät) samt statistik från Skolverkets databas SIRIS. Resultatet visade att arbetet med screeningen skiljer sig åt mellan de två skolorna, framför allt i efterarbetet med resultaten och påverkan på specialpedagogens arbete. Den ena skolan genomför ett arbete med träningstillfällen som sedan avslutas med ett nytt testtillfälle. Allt detta sker på uppdrag av rektor. På den andra skolan genomför ansvarig pedagog ett självständigt arbete med fokus på samarbete eftersom hen anser att det är vad gruppen främst behöver. Dessa skillnader i arbetssätt menar vi hör samman med olikheter i kontinuitet i personalsituationen samt ledningens inställning till resultat. Studien har också visat på brister i kommunikationen mellan de olika organisationsnivåerna och en tveksamhet till materialets utformning. Detta har vi tolkat som att screeningen som fenomen är ifrågasatt, utifrån aktuell läroplans synsätt och modern forskning kring bedömning.

No description available.

<p>Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning.<em> </em>Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade.<em> </em>Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.</p>

<p>The question under investigation in this dissertation is whether the management- and market-oriented reforms of public institutions in Sweden of the 1980s and 1990s have affected municipal politics in the direction of more or less conflict. The analysis takes its point of departure from Arend Lijphart’s model of majoritarian versus consensus democracy. Majoritarian democracy refers to a form of democracy in which the central role of electing decision-makers and holding them accountable is emphasized. Majoritarian democracy therefore underlines the importance of conflict in politics. Consensus democracy refers to a form of democracy in which the importance of representing the preferences of political minorities, not only those of the majority, is emphasized. Consensus democracy therefore underlines the concern for consensus between political actors. In this study, four municipalities with different political majorities and reform ambitions within the county of Stockholm were chosen for comparative analysis . </p><p>The study shows that the reforms in all likelihood have affected the political work in a more majoritarian direction. This applies in particular to the efforts of introducing new forms of management. The political relations have become more conflict-oriented and more coordinated or centralized within each political party and between the parties of a leftist and rightist orientation respectively. The political relations within the municipal committees have also become more conflict oriented, primarily by a more public and pronounced expression of divergent views. </p><p>These results clearly strengthens the argument in Swedish debate that municipal politics is increasingly becoming more similar to national politics, where it is only the political parties in parliamentary majority that governs public administration. The results of this investigation therefore have implications on the organization of municipal politics in Sweden, as it is currently based on a more consensual form of democracy.</p>

<p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer </p><p><strong>Författare: </strong>Agneta Ekelund</p><p><strong>Handledare:</strong> Marita Blomkvist</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? </p><p><strong>Teorier: </strong>Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).</p><p><strong>Metod: </strong>För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument. </p><p><strong>Empiri: </strong>Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker.</p><p><strong>Analys: </strong>I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser. </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.</p>