<p>Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare.</p><p>Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts.</p><p>Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt. Systemen är bra i sig själva, men medarbetarna upplever en stress genom de krockar som uppstår dem emellan. Medarbetarna visar även att de inte upplever att de påverkar i så stor utsträckning som de faktiskt gör vilket organisationen måste arbeta fram bättre sätt för att förmedla så att medarbetarna känner sig sedda och på så vis gör ett ännu bättre arbete än de redan gör.</p>

<p>En studie av resursutnyttjande, målstyrning och motstånd inom området Rehabilitering och kliniken Reumatologen på Universitetsjukhuset Örebro.Respondenter på fyra olika organisatoriska nivåer intervjuades.</p>

<p>Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ”bra ledarskap” som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.</p><p>De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:</p><p>•Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap?</p><p>•Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?</p><p>Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap. Deras ledarskapsarbete präglas av en öppen dialog och utvecklas i samarbete med medarbetarna. Kommunikationen sker främst person till person men e-post och intranät används också flitigt för att kommunicera. Delaktigheten främjas genom en kontinuerlig och öppen dialog med medarbetarna, som även är med och sätter klinikens mål. Målstyrningen på Rehabiliteringsområdet sker mot de fem fokusområden som USÖ arbetar efter; Personal, Produktion, Patient, Ekonomi och Forskning och Utveckling (FoU) och präglas av att cheferna har en stor handlingsfrihet och lyssnar till medarbetarnas åsikter i arbetet med att uppfylla dessa mål.</p>

No description available.

<p>En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.</p><p>För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål. För att tydliggöra kopplingen mellan mål och resurser i denna myndighet har några förslag på förbättringar tagits fram.</p>

<p>The purpose of this essay is to compare a theoretical strategic process model with the strategic work in a Swedish bank. The reason of the comparison was to identify which key success factors that is essential in strategic implementation processes. To make this study feasible three qualitative interviews were executed and it also presents data from a quantitative survey performed by the bank. The theory of the study examines eight different parts that needs to be looked at attentively when new strategies are formulated. The results points out that the work at large correspond, nevertheless the theoretical framework points out the importance of the business mission to impregnate the whole strategic process. This study did however find goal settings to be the strongest element in strategic processes. To support the argument this study presents the key success factor communication. The communication contributes to implement the initial view of the executives on to the operational level in companies. Nevertheless, communication is also a motivational factor since it handles the relationship between everyone in the organization and do therefore create teamwork and a shared view. The conclusion is therefore that without effective communication the implementation process fails.</p>

The question under investigation in this dissertation is whether the management- and market-oriented reforms of public institutions in Sweden of the 1980s and 1990s have affected municipal politics in the direction of more or less conflict. The analysis takes its point of departure from Arend Lijphart’s model of majoritarian versus consensus democracy. Majoritarian democracy refers to a form of democracy in which the central role of electing decision-makers and holding them accountable is emphasized. Majoritarian democracy therefore underlines the importance of conflict in politics. Consensus democracy refers to a form of democracy in which the importance of representing the preferences of political minorities, not only those of the majority, is emphasized. Consensus democracy therefore underlines the concern for consensus between political actors. In this study, four municipalities with different political majorities and reform ambitions within the county of Stockholm were chosen for comparative analysis . The study shows that the reforms in all likelihood have affected the political work in a more majoritarian direction. This applies in particular to the efforts of introducing new forms of management. The political relations have become more conflict-oriented and more coordinated or centralized within each political party and between the parties of a leftist and rightist orientation respectively. The political relations within the municipal committees have also become more conflict oriented, primarily by a more public and pronounced expression of divergent views. These results clearly strengthens the argument in Swedish debate that municipal politics is increasingly becoming more similar to national politics, where it is only the political parties in parliamentary majority that governs public administration. The results of this investigation therefore have implications on the organization of municipal politics in Sweden, as it is currently based on a more consensual form of democracy.

Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare. Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts. Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt. Systemen är bra i sig själva, men medarbetarna upplever en stress genom de krockar som uppstår dem emellan. Medarbetarna visar även att de inte upplever att de påverkar i så stor utsträckning som de faktiskt gör vilket organisationen måste arbeta fram bättre sätt för att förmedla så att medarbetarna känner sig sedda och på så vis gör ett ännu bättre arbete än de redan gör.

Sammanfattning Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer  Författare: Agneta Ekelund Handledare: Marita Blomkvist Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun. Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch?  Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98). Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument.  Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker. Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser.  Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen. Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation. Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer. Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister. Mål är otydliga samt oförenliga och kräver prioriteringar, vilket skapar problem vid måluppfyllelse . Problemen påvisas huvudsakligen på verksamhetsnivå, där ett behov av ökad tydlighet och klargörande gällande prioriteringar efterfrågas, detta då styrmodellen inte är anpassad efter verksamhetschefernas behov.