<p>Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort.</p> / <p>Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.</p>

<p>Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut.</p> / <p>In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.</p>

Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort. / Non-profit organisations´ purpose and aim aren’t to generate profit. Despite this the accounting is performed in the same way as that of a regular company, which makes it hard to judge the organisation´s target achievement based on that information. We have carried out three interviews with non-profit organisations to find out how they measure target achievement and from this suggest how the measurement can be made more effective. Our conclusion is that a combination of financial targets, which can be measured with key figures, and non-financial targets, which shows the quality of the activities, is how the organisations measure target achievement and that it can be done more effectively with the support of a balanced scorecard.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar. Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter. För att få en djupare förståelse för området och särskilja oss från tidigare studier valde vi att genomföra en kvalitativ studie på två förvaltningar där vi intervjuade förvaltningschefen samt den ekonomiansvariga. Resultatet av studien visar att valet av perspektiv i stor utsträckning påverkar uppfattningen av hur benchmarking används i förvaltningar, och att det därför kan vara svårt att se tidigare forskning, utförd ur endast ett perspektiv som en representation för en hel förvaltnings användning av benchmarking.

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten. Genom att utgå från målstyrningsmetoden och tidigare resultat vad gällande delade mentala modeller, upptäcktes det elva faktorer, delade på tre huvudgrupper, nämligen kundspecifika, projektspecifika och konsultspecifika faktorer. De elva faktorerna påvisades påverka projektens upplevda framgång i varierande mängd. För att komma åt dessa faktorer föreslås det fem tillvägagångssätt, (1) skapa en gemensam vision (2) skapa realistiska förväntningar (3) anpassa metoden efter projekttyp (4) förstå sin beställare och (5) fokusera mer på resultat än metod. Studien avslutas med ett förslag på en utökad process av målstyrningsmetoden baserad på dessa fem tillvägagångssätt.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit. Forskning visar även att lärarna upplever att de är under ständig tidspress samt att föräldrakontakter, närvarorapportering arbetslagsmöten och konferenser har ökat samtidigt som tid för kontakter med verksamheter utanför skolan och möjlighet till kompetensutveckling har minskat. Genom att redovisa organisationsteorier ges en förståelse inför begreppen decentralisering, målstyrning, beslutsfattande och kommunikation. Begreppen sätts in i kontexten kring hur den svenska skolan förändrats de senaste årtiondena bland annat genom New Public Mangement (NPM) rörelsen. Studien bygger vidare på denna teoretiska bakgrund för att skapa förståelse kring hur lärarna upplever styrning och dess påverkan på hinder respektive möjligheter i arbetet. Semistrukturerade intervjuer ligger till grund för empirin. Resultatet visar att flera av de faktorer som våra intervjupersoner upplever som hinder, även upplevs som möjligheter. Det går också att finna att balansen mellan friheten i att utföra sina arbetsuppgifter och de beslut som tas av andra kring utförandet av arbetet är i otakt och det som kommuniceras till viss del hindrar utförandet av arbetet. I denna studie ligger fokus på kommunikation som verktyg för styrning. Studien hoppas kunna bidra till ett nytt, alternativt, angreppssätt samt till att belysa vikten av kommunikation som ett verktyg för den nya styrningen som sker i linje med teorier om NPM.

Sammanfattning Examensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012 Författare: Erika Mårtensson och Katja Wikström Handledare: Elisabeth Kjellström Titel: Kvalitativa mått - En integrerad del i verksamhetsstyrningen Bakgrund: Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004 vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sin verksamhetsplanering. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- och resultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olika verksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga. Metod: Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädare för två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt en genomgång av måtten som ingår i KKiK . Resultat, slutsatser: Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de två kommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommuner men också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling i den kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverk som arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet. KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns flera intressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningens behov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnas behov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om ur vems perspektiv man definierar det och i vilket syfte.

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet. Skillnaderna kan bland annat bottna i osäkerhet på sin yrkesroll samt bristande kunskaper i och med kort arbetslivserfarenhet.