Essay in political science, C-level by Mikael Granath Autumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström - Ideological convergence in Swedish party politics? - An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderate party and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010. The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception that the Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharing the same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main research question is:  Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic party ideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010 within the health care policy area? The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study where the two political parties party programs and election manifestos that were current in the year of 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change. An analysis of ideology is used as method to be able to identify an ideological change. The conclusion of this study that there has indeed existed an ideological convergence within the time frame that was studied. The ideological convergence can not be seen within all the parameters that was studied. And while it has not been great, it can still be measured. The most striking discovery is rather the liberalisation of the healthcare and health service policies that has taken place between the year of 2002 and 2010.

Socialdemokraterna har inte längre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och därmed har partiernas väljargrupper förändrats på senare år, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgångar vid valen 2006 och 2010. Väljarbeteende är ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsområde och vanligast är att analyser görs på individnivå. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser på aggregerad nivå och analysen kommer att fokuseras mot röstande på Socialdemokraterna och Moderaterna på kommunnivå. Avsikten är att mer specifikt analysera data på kommunnivå för att bidra till ansatser i valforskningen som ägnar uppmärksamhet åt data på aggregerad nivå. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av väljare röstar på partier som företräder denna grupps intressen och värderingar. Utifrån detta och med stöd i tidigare forskning utnyttjas teorier om hur de sociala grupperna, högutbildade, lågutbildade, arbetslösa, högsta medelinkomsttagare och utrikes födda röstar. Analysen genomförs med hjälp av deskriptiv statistik där medelvärdesanalyser gjorts för att kunna utläsa skillnader i röstandet på Socialdemokraterna och Moderaterna i olika typkommuner. Resultaten i typkommunerna relateras till röstande i hela riket. Resultatet visar att kommuner som har en hög andel av personer med hög utbildning, hög medelinkomst och som har en relativt hög andel utrikes födda leder till ett starkare röststöd för Moderaterna och ett svagare röststöd för Socialdemokraterna. Det förhåller sig tvärtom när det gäller kommuner som har en hög andel personer som är arbetslösa och med en hög andel lågutbildade. Resultaten som presenteras i kandidatuppsatsen avviker endast marginellt från de slutsatser som framkommit i tidigare valforskningsanalyser som gjorts för de tre senaste valen. I någon mån avviker analysen av röstandelar i kommuner med hög andel utrikes födda med de resultat som framkommit i tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppmärksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframgångarna för partiet har media inte kunnat undvika det då nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var inför 2010 års val en del av den svenska mediala arenan med en ständig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den här uppsatsen undersöktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och på vilket sätt partiet gestaltades i en jämförande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta närmare på tre kommuner på olika geografiska områden i landet där stödet för Sverigedemokraterna var högt efter valet 2010. De tre lokaltidningarna på dessa områden är Söderhamn-Kuriren, Borlänge Tidning och Kristianstadsbladet.Vi inledde studien med en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i tidningarna under den aktuella tidsperioden för att räkna förekomsten av artiklar där partierna omnämndes samt var huvudaktörer i. I den kvantitativa studien undersökte vi även på vilket sätt partiet gestaltades i artiklarnas olika delar. Den andra delen av studien utgick från resultatet i den kvantitativa delen och var av kvalitativ karaktär. Där valde vi ut sex artiklar utifrån de mest förekommande gestaltningarna och genomförde en analys av dess delar; rubrik, ingress och brödtext.Resultatet av vår undersökning visade att spelgestaltningen var den mest förekommande gestaltningen av de båda partierna men även att sakgestaltningen var vanligare i rapporteringen av Sverigedemokraterna än av Socialdemokraterna. Samtidigt framställdes Sverigedemokraterna som valets vinnare medan Socialdemokraterna många gånger framställdes som valets förlorare. Resultatet visade även att de gånger Sverigedemokraterna stod med i artiklar som omtalat parti fick de publicitet av negativ karaktär.

This essay examines ideas about knowledge and cultivation (a word used in Sweden to describe integration of knowledge in personality and judgement) in two socialist periodicals during the 1980’s and early 90’s. KRUT, translated Critical Education Review, was founded in 1977. Inspired by John Dewey’s educational philosophy they argued that activity is the key for pupils’ learning. Four years later Äpplet, in Sweden meaning “the apple”, entered the debate estimating school to go back to basics: to let teachers teach and pupils listen.     My theoretical and methodological framework is discourse analysis. Language is viewed as an ever-changing structure where presence is determined by absence. Knowledge is certain, as Äpplet argue, in contrary to relative, as KRUT argue. These opposite perspectives follow historical patterns that can be used as support for different interpretations of socialism. Äpplet’s writers describe knowledge in what you may call a traditional manner, as a quantity alone, meaning the politicians’ task is to spread it to the working class, no differently from how they have always done to the upper classes.    But this notion of knowledge is at the time challenged by the increasingly accepted understanding of it as personal. KRUT followed a socialist movement that in educational reforms saw an opening towards an equal society. Their writers accordingly criticized the idea of objectivity to reproduce the bourgeois’ interests and world view. But absolute relativism combined with pragmatics lead to the paradox that knowledge is solely subjective and still is something (subjective). Writers in Äpplet and other socialists have accused the idea of relativity to be contra productive as it only diminishes the socialist cause.     As knowledge is viewed exclusively as a means in KRUT, there are no apparent differences between their definitions of knowledge and cultivation. The same inconsistency appears in Äpplet, but turned on its head, where knowledge and cultivation are both discussed as properties, which implicates that some are cultivated, whilst others are not. That these statements are only meaningful as antitheses mean they equaled each other out rather than challenging the political educational system. The debate arose in an environment where knowledge was politically marked as a question for macro-economics. It has been since.

The social democratic party was the dominating political force in Sweden for almost half a century. This fact forced other political forces to define themselves in opposition to the party. By describing the social democrats, their policies and the society they had constructed, these parties at the same time described themselves, their policies and the society that they strived for. The right as well as the left used stories in their political communication where they themselves were the heroes and the social democrats the villain. I study these stories as they are portrayed in political caricatures to examine the opponents image of the social democrats to see what it can tell us about how the left and the right regarded themselves. / Socialdemokraterna var under nästan ett sekel den dominerande politiska kraften i Sverige. Detta tvingade andra politiska krafter att definiera sig i motsättning till partiet. Genom att beskriva Socialdemokraterna, deras politik och det samhälle de byggt upp gav dessa andra partier samtidigt en bild av sig själva, sin politik och det samhälle de ville se. I sin politiska kommunikation använde såväl högern som vänstern berättelser där det egna partiet eller den egna rörelsen spelade rollen som hjälte, medan socialdemokratin tilldelades rollen som skurk. Genom att studera dessa berättelser som de kommer till uttryck i karikatyrer undersöker jag motståndarnas bild av Socialdemokraterna för att se vad den kan säga om vänsterns och högerns självbild.

Målet med denna uppsats var att kartlägga hur Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden ser på den dubbla rollen partiföreträdare och kommunens ledare. Detta som en del i ett större område inom statsvetenskapen som handlar om att undersöka beslutsfattande och hur avgörande partilinjen egentligen är. Den teoretiska grunden i uppsatsen utgår ifrån forskning om representationsprinciper gällande beslutsfattande. Utifrån dessa principer blev det tydligt att Socialdemokraterna är ett parti som i stor utsträckning värdesätter partiets åsikt när de tar ett beslut vilket kan leda till att Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden sätter sitt parti före kommunens bästa. Ifall detta skulle ha visat sig vara sant hade det varit ett oroväckande resultat för medborgarna i de olika kommunerna. Studiens resultat visar dock tydligt att så inte är fallet. En klar majoritet av kommunstyrelseordförandena sätter vad som gynnar ens kommun före partiet. Det framgick inte tydligt vad detta berodde på, men en faktor som spelar in är att ju bättre kommunens ekonomi upplevs, desto större är utrymmet att följa sin partis nationella linje.

Utifrån socialdemokratins historiska särställning i svensk politik är de senaste årens nedgång för partiet anmärkningsvärd. I takt med att samhället moderniserats och människors värderingar förändrats har partiets väljarbas minskat kraftigt på alla politiska nivåer. Med bakgrund i en problemställning på makronivå antar denna uppsats ett mikroperspektiv genom att studera socialdemokratins nedgång i Söderhamns kommun. I den gamla bruksorten har en majoritet av valmanskåren röstat på Socialdemokraterna i decennium. På senare år har partiet minskat kraftigt och 2018 förlorade Socialdemokraterna valet i kommunen, för första gången på 97 år. Denna studie ämnar undersöka vad som föranledde denna valförlust. Uppsatsen utgår från femton kvalitativa intervjuer med partipolitiska företrädare från Söderhamn. Intervjupersonerna berättade om Socialdemokraternas och andra partiers politiska strategier, hur väljarsammansättningen förändrats i kommunen samt hur strukturella förändringar, sakfrågor och politiskt ledarskap inverkat på socialdemokratins förlust av makten. Dessa upplevelser resulterade i en samstämmig bild där Socialdemokraternas strategiska oförmåga tillsammans med Centerpartiets driv i oppositionen, politiska ledarskap och ställningstagande i sakfrågor, angavs som motiv bakom Socialdemokraterna maktförlust. Denna studie utgår från ett aktörsorienterat perspektiv och sätter därmed intervjupersonernas subjektiva upplevelser i centrum. Det teoretiska ramverket anknyter till tidigare forskning av bland andra Bäck och Möller, Svensson, Lidström och Hagevi.

Under början av 1990-talet trädde den så kallade friskolereformen i kraft. Idag, snart trettio år senare, har debatten om det svenska friskolesystemet intensifierats. I föreliggande uppsats kartläggs och analyseras det socialdemokratiska partiets ställningstagande i friskolefrågan över tid. Undersökningen har både en deskriptiv och förklarande ansats. Syftet med undersökningen är att försöka utröna hur partiets idéutveckling har sett ut och om partiets ställningstagande grundar sig i ett ideologiskt skifte. Utifrån tidigare forskning kring socialdemokratisk ideologi har ett analysverktyg utvecklats för att analysera hur partiet har debatterat friskolefrågan. Undersökningen visar att Socialdemokraterna har vacklat i frågan genom åren och att detta har resulterat i ett otydligt ställningstagande. Vidare observeras en ideologisk förskjutning, då partiet alltmer har prioriterat så kallade marknadsliberala värden framför klassiska socialdemokratiska värden.

Frågan om symbolpolitik och vem som använder sig av denna är en ständig fråga i svenskpolitik. I föreliggande uppsats undersöks symbolpolitik i Socialdemokratiska valmanifest föråren 1964, 1985, 1998 och 2018. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analyseraförekomsten av symbolpolitiken, i vilka politiska frågor används den och har de politiskaområdena förändrats. För att göra detta används bland annat Santesson-Wilsonssymbolpolitiska taxonomi, en kvalitativ beskrivande idéanalys och en kvantitativ textanalys.Resultatet av undersökningen är att symbolpolitik används av Socialdemokraterna bådehistoriskt och i nutid, men även att symbolpolitiken har förändrats. Framförallt frågor omtrygghet, sysselsättning och hur man beskriver sina politiska motståndare har ändrat smedtiden.