Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

Sammanfattning Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem med en prevalens som förväntas öka då antalet äldre blivit fler i och med en stigande livslängd. Prevalensen är störst hos äldre kvinnor, men förekommer i alla åldrar. Symptomen medför ofta psykiskosocialt och fysiskt lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens och dess påverkan på dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades med sex tillhörande subteman. Kunskapsluckor: uppfattningar om symptom och normalisering av symptom, Känslomässiga aspekter: självuppfattning och känslouttryck och rädslor och Att hantera vardagen: anpassad livsstil och coping och sex- och samliv. Kvinnorna hade bristande kunskap om urininkontinens och upplevde det som tabubelagt och besvärligt att prata om. Strategier användes för att hantera vardagen och flera avstod från att söka vård om inte symptomen förvärrades. Slutsats: Urininkontinens medför stigma som skapar begränsningar i vardagen och stor psykisk belastning då många kvinnor lider i tysthet. Få söker vård då ämnet upplevs som skamfullt och tabubelagt, istället används copingstrategier för att bemästra situationen på hemmaplan. Kunskapsluckor kring etiologi, symptom och behandling kunde urskiljas hos patientgruppen och större uppmärksamhet från hälso- och sjukvården efterfrågas. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa patienter och bör bli bättre på att fånga upp patienter i ett tidigt skede och ge adekvat information kring urininkontinens. Studien ämnar ge ökad förståelse för de psykosociala effekterna av att leva med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a public health problem with an increasing prevelence as the population ages. Urinary incontinence occurs at any age, but prevalence is highest in older women. Symptoms affect woman's health negatively and cause physical and psychosocial suffering. Objective: To examine women's experience living with urinary incontinence and its implications on daily life. Method: A literary of 10 original studies using qualitative method. Results: Three identified themes: Knowledge gaps: Perceptions of symptoms and Normalization of symptoms, Emotional aspects: Self perceptions and emotions and Fears, Coping with everyday life: Coping and lifestyle adaption and Sexual and intimate relations. Results show women had insufficient knowledge about urinary incontinence and experienced it inappropriate to discuss. Women developed strategies to adapt and cope with everyday life. Conclusions: Urinary incontinence causes stigma that creates limitations in everyday life and great mental strain from which many women suffer in silence. Few women seek care as the subject is perceived as shameful and taboo. Instead women adopt coping strategies to manage the situation. A knowledge gap surrounding etiology, symptoms and treatment can be discerned within the patient group who pledge for greater focus and clarity from health care personnel. Clinical importance: Nurses have an important role in provision of treatment and need to be better at finding patients at an early stage and provide accurate information about urinary incontinence. The study intends to give greater understanding of psychosocial effects of living with urinary incontinence.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida yogautövarna anser att yoga är en religiös utövning. Det är en kvalitativ studie där både yogainstruktörer och yogautövare har blivit intervjuade. Sex personer har blivit intervjuade och intervjuerna har transkriberats och analyserats. Resultatet av studien blev att ingen av informanterna ansåg att yoga var helt och hållet en religiös utövning. Däremot så var de väl medvetna om att yoga återfinns både inom buddhistiska och hinduiska traditioner. Religion var något som informanterna hade svårt att ta till sig i sin yogautövning, dock så ansåg de att yogan är andlig. Slutdiskussionen tar sin utgångspunkt i vad som menas med religion och andlighet. Det finns även en didaktisk syn på det hela där det diskuteras kring hur man som lärare ska bemöta exempelvis föräldrar som anser att yoga i skolan bör förbjudas

ADHD är idag en relativt vanlig beteendestörning bland barn och unga. Ofta behandlas detta med psykotropisk medicin, men även kognitiv beteendeterapi och mindfulness hör till de möjliga behandlingsformer som finns. Denna studie undersöker genom intervjuer vilka strategier lärare använder sig av i klassrumssituationer med elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Resultatet sorteras in i två kategorier, reaktiva och proaktiva strategier och tolkas sedan i relation till lärarnas inställningar till att undervisa elever med ADHD. Här utgås det antingen från synen på ADHD som unik möjlighet för eleven, eller ADHD som hinder för eleven. Enligt tidigare forskning finns det belägg för hypotesen att en positiv inställning vanligen förutsätter proaktiva strategier i klassrummet, medan en negativ inställning ofta resulterar i reaktiva strategier. Denna studies resultat visar däremot att de intervjuade lärarna ger betydligt mer tid åt att berätta om proaktiva strategier, men samtidigt ser ADHD som ett hinder i klassrummet.

Systerskap är ett begrepp som är starkt sammankopplat med den feministiska rörelsen och dess framväxt. Tidigare forskning visar att systerskap är ett komplext begrepp med många olika innebörder. Det har bland annat ansetts fungera som en förenande kraft och ett verktyg för att erövra framtiden samtidigt som det också likställts med ett ideal om solidaritet. Denna uppsats studerar hur man på två olika feministiska bloggar beskriver och uttrycker systerskap i dagens samhälle. Med den kvalitativa innehållsanalysen som metodologisk utgångspunkt så analyserades fyrtionio blogginlägg för att urskilja olika uttryck och beskrivningar av systerskap. Resultaten presenteras via temat: Det paradoxala systerskapet samt dess tre ingående kategorier: uppdelningeni ett vioch dem; uttryck för solidaritet och systerskapandesamt bloggandet ochnätet som politisk arena med förenade krafter. Resultaten återkopplas främst till det teoretiska begreppet "Us” within the ”Other”, där särskilt uppdelningen i så kallade in-grupper och ut-grupper diskuteras, samt tilltidigare forskning kring begreppen systerskap och virtuell feminism. Studien visar att feministiskt bloggande är en viktig del för den feministiska framtiden och att systerskap behövs än idag för en framgångsrik kamp mot patriarkala strukturer.

Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.

Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete. / The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues.

<p>Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.</p>