Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ”vanliga klassen”. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen. Viktiga resurser som finns på de olika skolorna är engagerade lärare, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning. I hur stor utsträckning eleverna erbjuds svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och hur stor kommunikationen och samarbetet är mellan dessa lärare och ämneslärarna skiljer sig dock mellan skolorna.

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

Att vara patient innebär att vara utlämnad till andra för vård. Bland de mest utsatta är patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA). Verksamheten är ofta förlagd till en sal med mycket personal, ett flertal medpatienter och närstående till dessa patienter. Syftet med denna studie var att undersöka omvårdnadspersonalens upplevelse av hur integritet kan påverkas för den enskilde patienten inom IVA. Data samlades in via intervjuer och bearbetades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. De fem teman som framkom var; att vara medveten om patientens utsatthet, att personliga värderingar påverkar personalens sensibilitet gentemot patienten, att upprätthålla patientens integritet i samband med rond är problematiskt, att arbetsmiljön begränsar förmågan att skydda patienten samt att rädda liv går före upprätthållandet av integritet. Vården på IVA försvårade omvårdnadspersonalens möjligheter att upprätthålla patientens integritet inklusive sekretess. Omvårdnadspersonalen hade en bra och omfattande bild av vad integritetsbegreppet innebar. Studiens slutsats var att personalen upplevde att arbetsmiljön på IVA inte var ändamålsanpassad. Lokalens utformning och de bristfälliga avskärmningsmöjligheterna försvårade eller omöjliggjorde för personalen att skydda patienten på ett optimalt sätt. Det som påverkade hur patientintegriteten upprätthölls var också omvårdnadspersonalens attityd och inställning. / To be a patient means to be extradited to others for health care. Among the most vulnerable are the patients in an intensive care unit (ICU). The care is often carried out in a room with many staff members, several co patients and relatives to some of the patients. The purpose of this study was to examine nurses´ experience of how integrity can be affected for the individual patient within ICU. Data was collected by interviews and processed in accordance to a latent qualitative content analysis. The five themes which emerged was awareness of the patient's vulnerability, the nursing staff's ability is affected by their own sensibility toward the patient, the maintenances of patient integrity in doctor contact, environment impact as well as priority in life threatening conditions. Nursing in the ICU complicates the nursing staff's possibility to maintain the patient's integrity including confidentiality. The nursing staff has a good and comprehensive picture of what integrity means. The study concludes that staff believes that the circumstances and the structure of IVA is not optimal. The design of the unit and the inadequate possibilities to create a private space around the bed makes it difficult or impossible to protect patient on a desirable manner. How patient-integrity is maintained is also affected by nursing staff's attitude.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser, samt stödet från sjukvården, tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med granskning av kvalitativa vetenskapliga artiklar. All artikelsökning gjordes via sökmotorn ELIN@dalarna. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan åren 2000-2009 samt skrivna på engelska. De granskades därefter med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultatet visade i flertalet av studierna att kvinnorna upplevde rädsla, ångest samt stor trötthet efter sin hjärtinfarkt. Andra faktorer som framkom var kvinnornas behov av ändrad livsstil samt mer kvalitetstid med nära och kära. Det framkom även i flera av studierna att kvinnorna som gick till stödgrupper, med andra personer som genomgått en hjärtinfarkt, tyckte att detta var ett stort stöd i deras väg tillbaka efter sjukdomen. Stödet från anhöriga med både praktisk hjälp och psykosocialt stöd var även det en viktig faktor i kvinnornas liv tiden efter hjärtinfarkten.

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna. Resultat av studien visar att läkemedelsuppföljningar hos äldre inte görs i tillräcklig omfattning, genom projekt som verksamheter har haft om läkemedel till äldre har en ökad kunskap om äldres läkemedelsbehandling framkommit.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv. Resultatet pekade dock på att sjuksköterskan till viss del handlar utifrån sitt inre etiska ansvar i den dagliga omvårdnaden såsom den teoretiska ansatsen beskriver. Ett reflekterande förhållningssätt medvetandegör den etiska dimensionen i omvårdnaden. Ansvar i omvårdnaden ansågs vara att tillgodose varje patients individuella behov. Emellertid påvisade resultatet vissa hinder och förutsättningar för en god omvårdnad. Mod framkom som en betydande egenskap hos sjuksköterskan eftersom det upplevdes ett behov av att försvara sitt ansvarsområde-omvårdnaden. ABSTRACT The aim of this subject is to find out how the nurse meets with her inner ethical responsibilities and to bring forward and consider the ethical dimension of caring. The study is empirical and has its base in a qualitative method with an analysis of content. Data has been gathered from four practising hospital nurses. The research connects on to Katie Eriksson?s theory of caring and to Iréne von Post. The ethics of the nurses interviewed is to a large content seen from a medical point of view. Yet, the result points to the fact that the nurse partly acts from her inner ethical responsibility in daily care, as the theoretical suggestion describes. A reflective attitude raises the level of consciousness of the ethical dimension in health care. It is considered that the responsibility of nursing is to be able to meet the need in every single patient. However, the result showed some hinders and necessary qualities for good health care. Courage is one important trait among nurses, as they feel a need to be able to stand up for their field of responsibility, namely caring.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades. Intervjuerna har spelats in och senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna tyckte sig vara medvetna om vad det salutogena arbetssättet innebar, de var positivt inställda till att förändra sitt arbetssätt men tyckte samtidigt att de fortfarande arbetade patogent. Alla respondenterna tycktes vänta på att någon skulle sätta igång förändringsarbetet. Denne någon var enligt respondenterna någon överordnad som också skulle bidra med ökade resurser. Medarbetarna saknade framför allt organisation, ledning, rutiner och tid medan enhetschefer saknade utarbetat material, personalbemanning och kompetens. Respondenterna uttryckte att deras arbete gick ut på att försöka klara av sitt arbete på ett drägligt sätt genom tillfälliga kortvariga lösningar och att det hela tiden kom upp nya problem att lösa vilket gjorde att den långsiktiga planeringen var omöjlig. Det salutogena arbetssättet var under intervjuerna fokuserade på omvårdnaden av brukarna och tanken att det skulle genomsyra hela verksamheten kom endast på tal när den direkta frågan kom upp.

Syftet med denna uppsats är att analysera olika aktörers motiv bakom beslutet att satsa på fortbildningen matematiklyftet. Det som undersökts är vilken typ av motiv, med en förändring av matematikundervisningen, som framställs som viktiga i besluten som ledde fram till matematiklyftet samt i vilka dokument som de identifierade motiven framkommer. För att undersöka detta har kvalitativ textanalys, inspirerad av diskursanalys, genomförts med utgångspunkt i två regeringsuppdrag till Skolverket, det som föregick utredningen om matematiklyftet samt det som föregick beslutet om matematiklyftet. Förutom dessa beslut har också de olika dokument som besluten refererar till när det kommer till matematikämnets betydelse för matematiklyftet analyserats. Studiens resultat är att aktörerna främst uttryckt tre motiv med att förändra matematikundervisningen som har varit vanligt förekommande i de analyserade dokumenten. Dessa är det ekonomiska motivet, det politiska motivet samt det individuella kompetensmotivet. Förutom dessa tre motiv har även ett fjärde motiv identifierats och det är det motiv som kallas jämställdhetsmotivet. Analysen visar också att dessa motiv förekommer i olika grad hos rapporter skrivna av olika aktörer inom utbildningssystemet. Rapporter från fyra aktörer har undersökts och dessa aktörer är regeringen, Skolinspektionen, Skolverket samt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. I dokumenten finns både likheter och olikheter. Som exempel så tar alla aktörer upp det politiska motivet men det är bara i regeringens dokument som det ekonomiska motivet hittats. Både i Skolinspektionens och i regeringens dokument har det individuella kompetensmotivet påträffats, dock med större utrymme i Skolinspektionens dokument. Efter analysen framkommer det tydligt att det främst finns tre skilda motiv som de olika aktörerna representerar olika mycket. Det första är på en individuell nivå där förändringen syftar till att tillgodose elevernas behov av matematik för att klara sig i det svenska samhället. Det andra och tredje motivet är på en nationell nivå och syftar till att stärka Sveriges resultat i jämförelse med andra nationer när de kommer till internationella undersökningar samt att stärka Sverige ekonomiskt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas. En av slutsatserna som formulerats är att detta undervisningsmönster inte medför en fullständigt individualiserad undervisning, vilket är ett faktum respondenterna är helt medvetna om.