Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

Sammanfattning   Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som innebär en inflammation i luftvägarna och lungorna. Att leva med KOL är relaterat till en komplex livssituation med en hög symptombörda som påverkar vardagen. En kronisk sjukdom innebär ett liv som oftast förändrar och har en inverkan på det dagliga livet för den drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserades på nio vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Chinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen utgick utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) mall och analysen har utgått ifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: Utifrån resultatet framkom fyra stycken kategorier. Dessa var följande: Att leva med Begränsningar, Att vara en börda för andra, Att känna skam och skuld samt Att känna rädsla och ångest. Resultatet visade att KOL påverkade de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av personernas liv genom de begränsningar som sjukdomen innebar. Att leva med sjukdomen ledde till ett beroende av andra människor och flera livsförändringar. Att sjukdomen främst är självförvållad gav känslor av skuld och skam gentemot sig själva och personer i deras omgivning. Rädsla att inte kunna andas ledde till känslor av oro och ångest. Slutsats: En förståelse för hur sjukdomen upplevs för den enskilda personen kan lindra lidandet som KOL orsakar för den drabbade individen. Detta bidrar till att kunna möta personen och ge den bästa individuellt anpassade omvårdnaden vilket är betydelsefullt för den kliniska verksamheten. Nyckelord: KOL, kvalitativ, leva med, personer, upplevelser, litteraturstudie

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna. Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.

This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

Bakgrund: Sepsis är en livshotande diagnos som idag drabbar många patienter i Sverige och runt om i världen. Forskning visar att det är av största vikt med en tidig identifiering av diagnosen för att patienten ska få adekvat behandling och därmed öka chansen för dennes överlevnad. Sjuksköterskan har en nyckelroll vad gäller tidig identifiering och initial behandling av sepsis. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera patienter med sepsis. Metod: En kvalitativ metod där sju sjuksköterskor med erfarenhet av att identifiera sepsis intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Rutiner och skattningsinstrument, Samarbete och kommunikation och Kunskap och kompetens. Informanterna upplevde det svårt att följa rutiner för NEWS-kontroller. För att identifiera misstänka sepsis- patienter krävdes att NEWS kompletterades med en helhetsbedömning av patientens tillstånd med hjälp av den kliniska blicken. Samarbete och kommunikation ansågs viktig både i arbetet med tidig identifiering av sepsis och i akuta situationer.   Slutsats: Sepsis upplevs som svårt att identifiera om det inte uppvisas tydliga symtom hos patienten, som feber och frossa. Utbildning och erfarenhet bidrar till ökad kunskap kring sepsis och hur tidig identifiering kan ske.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. När en person drabbats av stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt varit uppbyggt kring ett system som endast sätter patienterna i fokus, där de anhöriga glöms bort. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan besitta förmåga att kommunicera med de anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa de anhöriga samt försäkra sig om att given information blivit förstådd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av sju kvalitativa artiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Studien bygger på sju kvalitativa artiklar och i resultatet framkom tre huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna innefattade behovet av förtroende för sjuksköterskan, behovet att bli sedd och behovet av att vara delaktig. Underkategorierna som utformades var kommunikationens betydelse, informationens betydelse, behovet av att bli uppmärksammad och behovet av att bli respekterad. Resultatet visade på sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i patientens vård- och händelseförlopp samtidigt som de ständigt bör hållas informerade kring patientens vård. Efter sjukhusvistelsen är det de anhöriga som tar på sig den största delen av patientens vård i hemmet. Det är därför extra viktigt att sjuksköterskorna informerar och kommunicerar med de anhöriga samt visar respekt gentemot deras vilja eller ovilja att vara delaktiga under patientens vårdtillfälle. Slutsats: Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården. Mer forskning bör bedrivas för att belysa sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga till personer med stroke. Detta för att fylla kunskapsluckorna och hjälpa sjuksköterskan att möta de anhöriga.

Bakgrund: Upplevelsen av otillräcklighet är ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskor. Att uppleva otillräcklighet kan leda till försämrad hälsa hos sjuksköterskan och därmed också risk för negativa effekter på vårdens kvalité. Mår sjuksköterskan bra, finns också förutsättningar att ge en god vård. Att undersöka hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter blev därför viktigt att studera för att erhålla ökad förståelse. I dag finns inga studier som specifikt undersöker detta i kommunal hemsjukvård, därmed kan studien tillföra ny kunskap. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier ”Individuella faktorer”, ”Organisatoriska faktorer”, ”Hur otillräcklighet hanteras” samt ”Effekter”. Deltagarna har uppfattningar om att individens personligheten och kompetens spelar en avgörande roll för hur otillräcklighet upplevs och hanteras. Organisatoriska faktorer är en bidragande orsak till otillräcklighet. Resurser, direktiv , mål, samarbete samt andras förväntningar och krav är viktigt. Upplevelsen av otillräcklighet hanteras på flera sätt. Upplevelsen av otillräcklighet har främst negativa effekter. Slutsats: Otillräcklighet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar med kommunalt driven hemsjukvård. Den orsakas till viss del av organisatoriska brister, men är också beroende på viken personlighet sjuksöterskan har och hur hen är förmögen att hantera uppkomna stressorer. Förekomsten av stöd, både från kollegor och ledning, är viktiga komponenter för att minska otillräckligheten.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West &amp; Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.