<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten. Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.

Syfte  Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor:  Frågeställningar 1.     Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information?  2.     Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3.     Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse.     Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde. / Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1.     What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2.     How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3.     What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value.