Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos. / Examensarbete

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet. Begreppet hälsa valdes som vårdvetenskaplig utgångspunkt. Resultat: Resultatet visade att upplevelserna av sjukdomen präglades av negativa känslor såsom rädsla för döden, ångest och känslor av att bli socialt isolerad. Trots detta förekom positiva känslor som hopp inför framtiden samt att uppskatta det nuvarande livet och det tidigare. Sjukdomen innebar en förändring av självbilden samt en process av att lära sig leva med den. I denna process fann många stöd av sina närstående och genom hoppet. Vården kunde också vara ett stöd men upplevdes av många som negativ. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras hur människornas upplevelser kan tolkas i relation till hälsa och resultatet jämförs även med annan forskning. Sjuksköterskan behöver se till att patienten upplever kontroll över sin situation och sina mediciner samt identifiera vad denne känner hopp inför så att hälsan hos patienten kan stärkas. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den valda metoden.

Background: During the last 30 years a rapid development has taken place within the field of physiotherapy. Within OMT several new treatment methods have been developed and in many of these the active participation of the patient is crucial. Due to the development of OMT, an OMT-physiotherapist today has a double task. The role previously consisted of mainly treating the patient, but has evolved to include also a pedagogical part. Purpose: The purpose of this study is to describe the experiences that physiotherapists with an OMT diploma have of the pedagogical part of the clinical work. Method: The study is qualitative and analysis has been done using a qualitative content analysis. Data was collected through interviews with semi structured questions. In the study 10 physiotherapists with an OMT diploma were interviewed.Results: The analysis resulted in four categories. "Knowledge provides security in the professional role", "the meeting - a condition to reach the patient and convey knowledge", "the pedagogical aim of the physiotherapist" and "using pedagogical methods". The pedagogic part of the clinical work includes the physiotherapist being familiar with their knowledge, using the meeting with the patient to reach the patient and to convey knowledge. The goal is to be able to explain the patient's problem and motivate them to increase their adherence to the treatment and exercises. Besides new knowledge, the OMT education also provides the physiotherapists with an increased security and happiness in their profession.? Conclusion: Physiotherapists feel that education is a large and important part of their clinical practice. Continued research about the pedagogical work of physiotherapists would be able to further develop the physiotherapist profession Key words: Patient education, Patient-centred approach, Qualitative method

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en klinisk samtalsmetod som används vid behandling för att understödja förändring hos patienter med sjukdomstillstånd kopplade till beteende. Stressrelaterad psykisk ohälsa innefattar ofta problem med kognition och beteende, vilket påverkar förmågan att göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet som behandling har visat god effekt för att lindra kardinalsymtom, men följsamheten är låg. MI kan fylla en viktig funktion då motivation är av betydelse för att fullfölja behandling som syftar till beteendeförändring. Dock behövs ytterligare forskning gällande fysioterapeuters strategier och erfarenheter av att tillämpa MI som samtalsmetod.Syftet med studien var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI hos patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod. Datainsamlingen gjordes genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Stärkt självledarskap genom empatisk dialog främjar hållbara förändringsprocesser. Temat baserades på fyra kategorier (med tillhörande underkategorier): Ett stärkande och flexibelt förhållningssätt, Inkännande utifrån patientens behov, Stöd till autonomi samt Hinder och motstånd på vägen. Resultatet belyser fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI som hjälpsamt för att främja hållbara beteendeförändringar vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för fysioterapeuters erfarenheter och användning av MI. Huvudresultatet speglar fysioterapeuternas syn på MI som ett stödjande verktyg vid behandling rörande beteendeförändringar där en empatisk dialog utgör grund för att patientens autonomi stärks. MI upplevs hjälpsamt vid planering anpassad efter patientens individuella behov. Fortsatt forskning behövs som rör fysioterapeuters strategier att motivera patienter till hälsosamma beteendeförändringar.

No description available.

Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas  en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes.  Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats:  För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.