No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett antal läromedel i biologi för årskurserna 4-6 behandlar sexualitet och sexuella identiteter i avsnitt om sex och samlevnad. De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är: Vilka sexualiteter nämns och presenteras i läromedlen? Vilka uttryck för heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Vilka uttryck för icke heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Genom en kvalitativ textanalys kompletterad med en kritisk diskursanalys har avsnitt om sex och samlevnad i tre läromedel analyserats. Analysen har även utgått från ett queerteoretiskt perspektiv för att uppmärksamma heteronormativa aspekter i materialet. Resultatet av undersökningen var att det är stor skillnad på materialet gällande information om sexualitet och sexuella identiteter. Trots detta innehöll alla tre studerade läromedel ett heteronormativt tema som endast ett av läromedlen på ett aktivt sätt försökt kompensera för.

Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.

Bakgrund: Synsättet och kulturen behöver förändras inom vården för att evidens ska upprätthållas. Individen bör ses som samarbetspartners istället för patient, där det lämnas förutsättning för en personcentrerad vård. Syfte: Är att belysa patienternas upplevelser av god omvårdnad  i somatisk slutenvård. Metod: En kvalitativ studieintervju med patienter i södra Sverige. Ett strategiskt urval utfördes av sjuksköterskor i den patientnära vården. Urvalet bestod av tio patienter som skulle ha vårdats i två dygn, med erfarenhet av personcentrerad vård. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. En fenomenologisk ansats valdes. Resultat: Patienten behöver få möjlighet att inleda ett partnerskap med sjuksköterskan för att bli bekräftad i sitt lidande. Två Huvudkategorier identifierades, den första kategorin svarade an på vad som var viktigast i den omvårdnad de fått där bemötandet ansågs ha en stor betydelse för om omvårdnaden ska uppfattas som god. Den andra kategorin svarade an på vad som hade kunnat göras bättre där individanpassad miljö ansågs ha betydelse för omvårdnaden. Slutsats: Patienten behöver skapa en relation med sjuksköterskan för att patientens livsvärld ska framstå som tydlig för sjuksköterskan. Att inte bli sedd som patient gör att en otrygghet uppstår och den personcentrerade vården uteblir. Hälso- och sjukvården riskera härmed att bryta det ansvar som föreligger dem.  Sjuksköterskan och läkaren behöver därför bjuda in patienten till ett delat ansvarstagande för att inte riskera ett vårdlidande. Det anses därför viktigt att omvårdnaden som sjuksköterskan ger uppmärksammas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, för att upprätthålla evidensbaserat god vård inom den somatiska slutenvården.

PAS (patientansvarig sjuksköterska) är en modell för hur själva omvårdnadsarbetet bedrivs, individanpassat till varje enskild patient. I Sverige används modellen på nästan samtliga hemodialysmottagningar. Syftet med denna studie var att beskriva PAS:arnas uppfattningar om arbetsuppgifter och uppfattningar av upplevelser rörande PAS-rollen. Fenomenografi användes som analysmetod för att beskriva variationer av både arbetsuppgifter och upplevelser. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med PAS:ar från olika dialysmottagningar i Sverige.Sex beskrivningskategorier identifierades som beskrev uppfattningar av att vara PAS samt sex beskrivningskategorier om uppfattningar av hur det kan upplevas att vara PAS. Resultaten visade på både positiva och negativa uppfattningar som var relaterade till rollen som PAS. Studien visade att det som präglade PAS-rollen var det stora ansvar PAS tog för sina patienter, både inom och utanför avdelningen. Ansvaret och den stora mängd arbetsuppgifter PAS hade var förenat med uppfattningar att rollen som PAS kunde upplevas som negativt. Att utbilda patienter och närstående är en viktig uppgift inom sjuksköterskans ansvarsområde. Ett intressant fynd i aktuell studie var att endast en PAS uppfattade att utbilda som en av arbetsuppgifterna kopplade till rollen som PAS. PAS:arna uppfattade att läkarens arbetsuppgifter hade företräde och detta var en orsak till varför PAS gav avkall på omvårdnadsuppgifter. Detta i kombination med otydlig arbetsbeskrivning ledde till psykisk stress och frustration. Det är av betydelse att sjuksköterskor utarbetar nationella samt lokala arbetsbeskrivningar för vad som skall ingå i rollen som PAS inom njurmedicin.

No description available.

Bakgrund: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen idag. Ökad arbetsbelastning, tidspress och en högre stress på arbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Enligt Karasek och Theorell så handlar det om krav, kontroll och socialt stöd för att kunna påverka hur vi mår på våra arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt belysa vårdpersonalens upplevda psykosociala arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Det finns en stolthet att arbeta inom äldreomsorgen, en tillfredsställelse av att hjälpa andra och att känna att de kan göra skillnad för någon. Den höga arbetsbelastningen, tidspressen, högt ställda krav, stress och hopplöshet leder till en rädsla av att begå misstag och ger en känsla av att inte känna sig tillfreds på sitt arbete. Att få utvecklas på arbetet har betydelse. Dels att få utbildning och en chans att förkovra sig inom sitt arbete samt dels att få chansen att använda sig av de kunskaper de har. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visar att vårdpersonalen upplever sig frustrerade på sitt arbete, att när kraven är för höga och när de inte har kontroll över sitt arbete minskar arbetstillfredsställelsen. Bra stöd och samverkan från chefer samt arbetskamrater ökar trivseln. Krav och resurser bör ha en hälsosam balans.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

Antalet personer som avlider till följd av trafikolyckor ökade enligt Världshälsoorganisationen [WHO](2015) med 300 000 mellan åren 2000-2014. Vidare förutspår WHO att olyckorna kommer att öka ytterligare och år 2030 kommer detta vara världens sjunde vanligaste dödsorsak och även i Sverige spås denna siffra öka. Stora bussolyckor inträffar med jämna mellanrum och Socialstyrelsen (2010) har listat flertalet mellan 1997-2007 och påvisat faktorer som spelar in i omhändertagandet av skadade. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelser vid utlarmning och arbete på skadeplats vid bussolyckan utanför Tranemo. För att svara an till syftet gjordes kvalitativa forskningsintervjuer. Åtta personer intervjuades och materialet sammanfogades som ledde fram till fem kategorier samt elva subkategorier. Resultatet visade att flertalet intervjupersoner upplevde att arbetet på olycksplatsen fungerade bra utefter rådande förutsättningar. Olika känslor upplevdes vid mottagande av larmet och under arbetets gång, bland annat oro och rädslor men även fokusering. Vidare beskrev intervjupersonerna vikten av att ha en öppen och god kommunikation med sin kollega under framkörning och under själva insatsen. Vikten av att öva olycksscenarion ansågs också vara värdefullt för att möta olyckor som denna i framtiden. Samarbetet med räddningstjänst och polis upplevdes fungera bra. Resultatet kan komma att användas för att bidra med en djupare förståelse av hur ambulanssjuksköterskan upplever och hanterar denna typ av olyckor. Forskning stärker intervjupersonernas upplevelser av att kamratskap och god kommunikation kan underlätta hanteringen av svåra situationer som uppstår.

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.