1 |
Mätningar inför byte av referenssystem i plan i Ockelbo kommunEriksson, Johanna, Svärd, Isak January 2009 (has links)
<p>Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.</p><p>Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in.</p><p>Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den.</p><p>Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet.</p><p>Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.</p>
|
2 |
Mätningar inför byte av referenssystem i plan i Ockelbo kommunEriksson, Johanna, Svärd, Isak January 2009 (has links)
Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel. Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in. Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den. Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet. Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.
|
3 |
Avgiftsfri kollektivtrafik i praktiken : En studie av Kuxabussarna i Ockelbo kommunGunnarsson, Martin January 2012 (has links)
No description available.
|
4 |
Untersuchung zur Prävalenz von Sindbisviren in Stechmücken aus ZentralschwedenFürst, Johanna Maria 14 August 2020 (has links)
No description available.
|
5 |
Vindkraft - och landsbygdsutveckling i symbios? : En analys av medias skildring av tidig vindkraftsetablering i Ockelbo kommunLindström, Maria January 2024 (has links)
Uppsatsen behandlar hur traditionell nyhetsmedia har rapporterat om vindkraftsetableringen i Ockelbo och vilka perspektiv som synliggjorts och förbisetts. Studien har genomförts med kodning av drygt 130 artiklar som är kopplade till vindkraft i Ockelbo kommun mellan 2005 och 2013. Kodningen gjordes schematiskt utifrån bland annat artikelns tonalitet, vilka de synliga aktörerna var och ämneskategori. Utöver det plockades delar av artikeln ut för att kunna sammanställa vilka argument som användes av vilka aktörer och samtidigt få en djupare insikt i hur aktörerna porträtterades av medierna. I resultatet presenteras hur vindkraften har skildrats över tid. Undersökningen kommer fram till att medierapporteringen inte var nyanserad med avseende vilka aktörer som synliggjordes då vindkraftsentreprenörer fick stort utrymme i nyhetsartiklarna till skillnad mot lokalsamhällena under den studerade perioden. Nyhetsartiklarna som publicerades var övervägande positiva och neutrala i sin skildring och problematiserade sällan ämnet eller vindkraftsbolagens uttalanden. Lokalborna porträtterades som passiva mottagare i stället för en aktiv aktör i energiomställningen
|
6 |
Köpa på efterfrågan : en utvärdering av BIN-projektets försöksverksamhetFredriksson, Anneli, Lindblom, Helena January 2005 (has links)
In 2003 the libraries of ten municipalities in the northern part of Sweden were each given 10 000 (SEK) by the BIN-project to purchase books on demand instead of making inter-library loans. This attempt was called Köpa på efterfrågan (Purchasing on demand). The purpose of this master thesis is to evalutate Köpa på efterfrågan. The results of the evaluation show that the books purchased on demand were quite popular. Almost all the purchased books were non-fictional with most books being bought within the field of medicin. There is also a correspondence between the education held in the participating municipality and which subject the purchased books belonged to. The libraries have all made rather similar purchases regarding subject, with the exception of Robertsfors. The most expensive subject was medicin, both per book and overall. The libraries have mostly bought their books on Internet bookstores due to their low cost and swift delivery. Purchasing on demand entails more benefits than inter-library lending, as it is less expensive, and a book, once bought, is available on the shelf for others to borrow it, although the increase of the library’s collection demands more thorough media-planning.
|
7 |
Jordläkande växter : växters kapacitet att med fytoremediering rena förorenad mark - med exempel och förslag för Ockelbo järnvägsstationOlsson, Karin January 2011 (has links)
Det här arbetet ger en orientering i växters olika förmågor att rehabilitera miljöskador och belyser möjligheten att använda växternas essentiella och varierande förmågor i miljöarbetet. De ämnen som har skadlig inverkan på miljön kallas för miljögifter. Både globalt och i Sverige har omloppet av många miljögifter ökat markant de senaste århundradet. Växter kan användas för att rena förorenad mark. De olika processerna när växter renar mark, vatten och luft från föroreningar samlas under begreppet fytoremediering. Det finns olika metoder och reningsprocesser inom fytoremediering. Växter kan dels ta upp och lagra föroreningar, bryta ned dem till ofarliga beståndsdelar samt förhindra så att de inte sprider sig ut i ekosystemet. I det här examensarbetet har föroreningssituation vid järnvägsstationen i Ockelbo använts som exempel för att konkretisera fytoremediering till en specifik plats. En beskrivning av de till platsen relaterade föroreningarna arsenik, bly, kadmium, kvicksilver, koppar, zink, PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och olja presenteras tillsammans med aktuella fytoremedieringsmetoder och grödor för respektive förorening. Som slutsats bedöms fytoremediering vara möjligt för järnvägsstationen i Ockelbo. Fördelar och nackdelar med fytoremediering på stationen lyfts fram och möjliga parallella användningsområden medan fytoremedieringen pågår diskuteras. Vidare diskussion förs kring fytoremediering, miljöfrågor och rådande regelverk och logistik i Sverige. Arbetet innefattar ett förslag till utformning av fytoremediering på stationsområdet. Förslaget inkluderar ett växtval av olika fytoremedieringsgrödor lämpliga för platsen.
|
Page generated in 0.0199 seconds