Banverket Produktion är Sveriges största entreprenör inom järnvägsunderhåll. De har tillgång till ett flertal IT-system som ger information om järnvägsanläggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgränssitt.En kartapplikation kan användas för att ta fram information ifrån olika system och presentera grafiskt. Den kan även användas som ett gränssnitt för att söka information från andra distrikt. Genom att använda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera åtgärder på ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sätt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gått ut på att beskriva vilken ökad verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag på en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning. Inom Banverket Produktion finns det flera problem som man tror ska kunna lösas med hjälp av grafisk kartvisning. En viktig del i vårt arbete har varit att ta fram den viktigaste funktionaliteten i en kartapplikation som skall lösa dessa problem och ge en ökad verksamhetsnytta.

<p>Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.</p><p>Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in.</p><p>Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den.</p><p>Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet.</p><p>Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.</p>

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel. Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in. Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den. Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet. Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.

<p>Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.</p>

Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras. En verksamhetsanalys och en informationsbehovsanalys har utförts och resultatet visade på att de filer som hämtades från Renhållningen och som används som körlistor, hade stora brister, vilket ledde till att hämtställen inte kunde visas i det ruttplaneringssystem som testades för ändamålet. Det saknades fastighetsbeteckning och korrekta belägenhetsadresser i många fall, därför ges ett förslag till strukturering av dessa filer. Det har även utarbetats en beskrivning i fem steg som innefattar hur en verksamhet kan anpassa sitt system till ett ruttplaneringssystem. Slutsatsen blir att det krävs mycket arbete av Renhållningen för att anpassa sitt utdata och utföra positionering av hämtställen, men ett ruttplaneringssystem skulle vara mer effektivt än den manuella ruttplanering som nu används.

<p>Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.</p><p>Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.</p><p>En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.</p><p>För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet. Dessa punkter skall hålla en hög noggrannhet i det kommunala nätet. Resultatet från transformationerna i ArcMap och i GTRANS minimerar de spänningar och deformationer som kan finnas i det kommunala stomnätet. Antalet kända punkter i transformationssambandet är fler i ArcMap än i GTRANS och vid en jämförelse inom ett mindre område visar ArcMaps två metoder det bästa resultatet.</p> / <p>On February 1st 2007 the National land survey of Sweden changed reference system to the Swedish realisation of European Terrestrial Reference System 1989 (ETRS 89), SWEREF 99. The reason why municipalities, authorities and other users should use SWEREF 99 instead of other reference systems is because the advantages outweigh the disadvantages. The change of reference system should be implemented in order to facilitate the exchange of information inside Sweden and so that the users of GNSS receivers (Global Navigation Satellite System) can refer to the municipality coordinate system easier.</p><p>The aim with this 10 point thesis, on C-level, is to suggest solutions for municipalities and organizations that are changing reference system.</p><p>The study results in a supervision for municipalities’ work procedures at a change of reference system, and show what they should consider during measuring of complement points to underlie their transformation. Geographic information is accessible in a large number of administrations and companies in the municipality. To avoid missing any organization at a change of reference system, an investigation of which data should be transformed has been made. A surveillance of two transformation functions in ArcMap and one in GTRANS are compared with GNSS technique measured coordinates for comparison divergence between the transformations in a future change of reference system.</p><p>Measurements with GNSS technique are made to improve the present reference system in the municipality. The measurements are made because coordinates shall be present in SWEREF 99 as well as the from-system. These points shall keep a high accuracy with respect to equipment, method of measuring etc. The result from the transformations in ArcMap and GTRANS minimize the tensions and deformations in the municipal horizontal geodetic control network in different ways in relation to the coordinates. The numbers of known points in relationship for transformations are larger in ArcMap than GTRANS, a comparison in a small area in central Gävle shows that ArcMaps results are better than GTRANS.</p>

Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem. Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem. En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem. För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet. Dessa punkter skall hålla en hög noggrannhet i det kommunala nätet. Resultatet från transformationerna i ArcMap och i GTRANS minimerar de spänningar och deformationer som kan finnas i det kommunala stomnätet. Antalet kända punkter i transformationssambandet är fler i ArcMap än i GTRANS och vid en jämförelse inom ett mindre område visar ArcMaps två metoder det bästa resultatet. / On February 1st 2007 the National land survey of Sweden changed reference system to the Swedish realisation of European Terrestrial Reference System 1989 (ETRS 89), SWEREF 99. The reason why municipalities, authorities and other users should use SWEREF 99 instead of other reference systems is because the advantages outweigh the disadvantages. The change of reference system should be implemented in order to facilitate the exchange of information inside Sweden and so that the users of GNSS receivers (Global Navigation Satellite System) can refer to the municipality coordinate system easier. The aim with this 10 point thesis, on C-level, is to suggest solutions for municipalities and organizations that are changing reference system. The study results in a supervision for municipalities’ work procedures at a change of reference system, and show what they should consider during measuring of complement points to underlie their transformation. Geographic information is accessible in a large number of administrations and companies in the municipality. To avoid missing any organization at a change of reference system, an investigation of which data should be transformed has been made. A surveillance of two transformation functions in ArcMap and one in GTRANS are compared with GNSS technique measured coordinates for comparison divergence between the transformations in a future change of reference system. Measurements with GNSS technique are made to improve the present reference system in the municipality. The measurements are made because coordinates shall be present in SWEREF 99 as well as the from-system. These points shall keep a high accuracy with respect to equipment, method of measuring etc. The result from the transformations in ArcMap and GTRANS minimize the tensions and deformations in the municipal horizontal geodetic control network in different ways in relation to the coordinates. The numbers of known points in relationship for transformations are larger in ArcMap than GTRANS, a comparison in a small area in central Gävle shows that ArcMaps results are better than GTRANS.

Passiva geodetiska referenssystem ger möjlighet till noggranna positionsbestämmelser via fysiska koordinatbestämda markeringar. Detta ger i sin tur goda möjligheter för etablering av instrument och noggranna detaljmätningar av objekt. För att mätosäkerheten i referenssystemen ska hållas stabilt över tid bör markeringar av punkter ske där yttre faktorer påverkar stompunkter så lite som möjligt. I stomnät längs med järnvägen finns många olika markeringstyper som kan påverkas olika mycket av yttre påfrestningar. Då det kostar mycket pengar på att underhålla stomnät längs järnvägen bör dessa stompunkter markeras på bästa möjliga sätt.  I studien är syftet att undersöka hur mycket olika markeringstyper tenderar att deformera sig över tid längs järnvägen för att eventuellt kunna ge Trafikverket ett bättre beslutsunderlag för framtida markeringar av stompunkter. Detta görs genom undersöka Trafikverkets stompunktsarkiv.  Resultaten visade att olika markeringstyper deformeras olika mycket vid samma epoker, men att det är väldigt små skillnader vid jämförelser av medelvärden och standardosäkerheter. För stompunkter som befinner sig nära spåret kan ett tydligare samband ses kring att de punkterna deformeras mer än punkter som ligger längre bort från spåret.