<p>Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.</p><p>Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in.</p><p>Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den.</p><p>Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet.</p><p>Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.</p>

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel. Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in. Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den. Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet. Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.

<p>Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.</p>

Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.

Sverige är uppbyggt av fastigheter och en fastighet avgränsas med hjälp av punkter, exempelvis dubb i berg eller rör i mark. Fastighetsgränsers fysiska läge stämmer inte alltid överens med koordinaterna i referenssystemet, vilket resulterar i avvikelser. Genom åren har flera referenssystem använts och vid varje byte genomförs en transformation mellan till- och frånsystemet. Idag är SWEREF 99 det mest tillämpade referenssystemet i Sverige vid mätning i plan. Syftet med studien var att utreda gränspunkter och stompunkter i del av området Ammenäs, Uddevalla kommun. Frågor som besvaras är: Hur väl stämmer de angivna, transformerade, koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99 med gränspunkters och stompunkters fysiska läge? Vad kan vara orsaken till eventuella avvikelser? Påverkar eventuella avvikelser detpraktiska arbetet och vad kan de ge för effekter samt går det att komma till rätta med dem? Genom studien har både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa metoden har används för faktainsamling, både via litteratur och genom intervjuer samt mailkontakt med personal på Uddevalla kommun. Den kvantitativa metoden användes för inmätning av fastighetsgränser och stompunkter. Insamlad mätdata jämfördes med de angivna koordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Resultatet har visat att avvikelser finns mellan de fysiska gränspunkterna och de angivnakoordinaterna i referenssystemet SWEREF 99. Stompunkterna i området stämmer dock väl överens med referenssystemet och därför kan det uteslutas att stompunkterna i systemet gett upphov till gränsernas avvikelser. Under studien har det framkommit att spänningar existerade redan under 1940-talet och de har sedan följt med i de olika referenssystemsbyten som gjorts genom åren. Spänningar kan uppkomma vid sammankoppling av olika stomnät och ge upphov till avvikelser vid mätning. Stomnätet i området är etablerat efter att de första fastigheterna bildades. Inför transformationen till SWEREF 99 utfördes stödmätning endast på stompunkterna, sålunda har alla gränspunkter transformerats tillsammans med punkterna. För att komma tillrätta med gränsernas avvikelser krävs en ny transformation där stödmätning görs även på gränspunkter. Då avvikelserna inte påverkar det praktiska arbetet i Ammenäs finns dock inga planer på att en sådan process ska genomföras för området. / Sweden is made up of properties and a property is bounded by means of markings, such as stud in rock or pipes in the ground. The physical location of a property's bounds does not always correspond with the coordinates in the reference system, resulting in discrepancies. Through the years, several reference systems has been used, and with each change implemented, a transformation between the old and the new system is done. Today SWEREF 99 is the most applied reference system in Sweden when measuring in the plane.The purpose of this study was to investigate the boundary markers and reference points in part of the area of Ammenäs in Uddevalla municipality. Questions to be answered is: How well does the physical boundary markers and the reference points correspond with the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99? What can be the cause ofdifferences? How do deviations affect the practical work with ordinances in the area and how can these be overcome? Through the study, both qualitative and quantitative methodology were applied. The qualitative method has been used for fact collection, both through literature and through interviews and e-mail contact with staff at Uddevalla municipality. The quantitative method was used for the measurement of property boundaries and reference points. Collected data were compared with the coordinates in the reference system SWEREF 99. The results have shown discrepancies between the physical boundary markers and the transformed coordinates in the reference system SWEREF 99. Reference points in the area are consistent with the reference system. The gist of the result is that reference points in part of the area has not given rise to the boundary deviations. The study has revealed that discrepancies existed already in the 1940s, the deviations have since followed in the different reference system changes made over the years. Discrepancies can occur at the interconnection of different core networks and can cause differences in the measurement. The reference network was established in the area after the first properties were formed. Before the SWEREF transition only support measurement on the reference points was performed. To deal with the discrepancies, a new transformation which also supports measurements at boundary markings are needed. Since the deviations do not affect the practical work in Ammenäs, such a process will not take place.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom Lantmäteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för både nationell och lokal användning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mätningar i SWEREF 99 idag göras med en mätosäkerhet från några meter, ner till centimeter beroende på metod. Sedan 2007 används SWEREF 99 som nationellt referenssystem för både mätning och kartframställning. Vid Forsmarks kärnkraftverk används i dagsläget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid användning av GNSS måste erhållna koordinater transformeras för att få dem i det lokala systemet. Detta medför att en del av GNSS-teknikens fördelar vad gäller mätosäkerhet går förlorad. I takt med att tekniken går framåt och det blir allt vanligare att utbyta lägesbunden information mellan olika parter underlättas arbetet av att alla arbetar i ett gemensamt referenssystem. Det här examensarbetet har som syfte att utreda förutsättningarna för ett byte från det lokala referenssystemet Forsmark TUZ till det nationella SWEREF 99. Målsättningen är att avgöra om Forsmark TU (den horisontella delen av Forsmark TUZ) är tillräckligt homogent för att vara underlag för ett systembyte, och om så är fallet ta fram transformationsparametrar för ett sådant byte. Mätmetoden som användes för att skapa underlag för referenssystembytet var statiska GNSSmätningar, dessa visade på en mätosäkerhet mindre än 1 cm för de nio inmätta passpunkterna i SWEREF 99. Forsmark TU kontrollerades genom inpassning med hjälp av nio punkter dels med unitär transformation, och dels med Helmerttransformation, till detta användes programvaran Gtrans. Inpassningen kunde inte påvisa några grova fel. Detta gällde för båda transformationsmetoderna. Emellertid visade residualerna för de båda typerna av inpassning ovanligt stora värden för flertalet av punkterna, vilket ändå gjorde att passpunkterna inte ansågs pålitliga. Slutsatsen är att Forsmark TU inte verkar vara homogent, och det är inte lämpligt att ta fram några transformationsparametrar, varför inga sådana presenterats. / The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) has, as a consequence of the development of Global Navigation Satellite Systems (GNSS), introduced a globally tied reference frame for both surveying and mapping in Sweden called SWEREF 99. Today the uncertainty achievable with GNSS can be between a few meters to some millimetres depending on method. The situation at the nuclear power plant in Forsmark, when it comes to reference frames, is that they use a local reference frame called Forsmark TUZ for their geographical information. To be able to use measurements from satellite techniques a transformation has to be performed. Since there is always a loss of quality when performing a transformation some advantages achieved with GNSS will be lost. As the technique constantly is developing the need for an accurate reference frame is high. Also the exchange of geographical data increases and will benefit from a unified reference frame. The exchange and work with geographical data will be more efficient for everyone working in the same system. The aim of this Bachelor’s thesis is to investigate the preconditions for a change of reference frame to SWEREF 99 at the nuclear power plant in Forsmark. The objective is to determine whether or not Forsmark TU is sufficiently homogeneous for the change and if so, present transformation parameters for the operation. The surveying technique used was static relative GNSS measurements with post-processing. The results of the measurements showed an uncertainty at sub-centimetre level. The fitting of the local frame onto SWEREF 99 was done using a conformal transformation both with and without a scale factor in the software Gtrans. The result showed no gross errors. The residuals for both types of transformation were bigger than expected, which indicates that these points are unreliable. The conclusion is that Forsmark TU does not seem to be homogeneous, and it is not suitable to present any transformation parameters.