<p>Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.</p>

<p>Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…</p>

<p>Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift – och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen. Vi har huvudsakligen ägnat oss åt källstudier genom att samla in fakta från svensk sömnforskning. För att beslysa den enskilde polismannens roll har vi valt att göra två intervjuer med poliser i skifttjänstgöring. Anledningen med att vi valde just två polismän är att se om deras uppfattningar stämmer överens med det vi har fått fram genom litteraturstudier. Frågorna vi ville ha svar på under intervjuerna var följande: • Tycker du att din hälsa har påverkats negativ / positivt när du jobbar oregelbundna tider? • Påverkas du som person under nattarbete (är du lika effektiv under nattpasset som dagpasset?). • Hur brukar du förbereda dig inför ett nattpass? • Har du svårt att somna efter ett nattpass och känner du dig utvilad när du vaknar? • Vad och hur brukar du äta under nattpasset? • Kommer du att orka arbeta i skift ända till pensionen? • påverkas din sociala samvaro med familj / vänner av skifttjänstgöring? Resultatet av intervjuerna visade sig stämma väl överens med litteraturen vi hittat om skifttjänstgöring och sömn samt kopplingen där emellan.</p>

<p>Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ”förbrukad tid”. Denna rapport är en kort analys av människans sömnbehov och hur det påverkas av skiftarbete. Vi redovisar även några enkla metoder för att förbättra sömnen vid skiftarbete. Slutligen redovisas effekter av s.k. periodplanerad arbetstid som blivit allt vanligare i samhället.</p>

<p>Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten. Dessa finns i våra livsmedel och är alla livsviktiga för att vi ska bibehålla en god hälsa. Vidare beskriver vi problemet med att bryta ett invant mönster vilket krävs för att ändra sin kosthållning Det handlar bland annat om vikten av att inse att måltiden under arbetstiden måste planeras. Detta behöver inte innebära färdiga matlådor varje dag utan det handlar mer om ett tankesätt. Att ha någon form av struktur på sina matvanor. Arbetet behandlar även vad en skiftarbetande polis bör tänka på med allt som det innebär. Avslutningsvis kommer vi att presentera tre förslag på måltider som har ett bra näringsvärde, inte kostar för mycket, lätt att ta med sig i matlåda samt ej kräver för mycket av kocken.</p>

<p>Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen. Att dra klara slutsatser utifrån den litteratur vi tagit del av är inte lätt. Experters råd om hur den som arbetar skift bör äta motsäger de tips som finns att läsa angående kost i samband med träning. Fysisk aktivitet kräver återhämtning dels genom ett energiintag från mat men också genom sömn. Under sömnen återhämtar sig kroppen och för en polis som är fysiskt aktiv kan detta bli ett problem då skiftarbete ofta kan innebära en störd sömn. Det är det viktigt att vi prioriterar återhämtning för att klara av arbetet och vardagen. En annan viktigt del är kosthållning. Experter inom området menar att den som arbetar skift enbart bör dricka, alternativt äta små och energisnåla portioner under sitt nattpass. Den som regelbundet tränar har ett stort energibehov, jämfört med en person som inte tränar, och behöver därmed tänka lite extra på kosten och näringsämnena.</p>

<p>Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer. Med fysisk aktivitet halveras till exempel risken för hjärt –kärlsjukdomar, förebygger förslitningsskador och ger ett psykiskt välbefinnande. För att poliser ska undvika ohälsa så finns det olika friskvårdsåtgärder. Rikspolisstyrelsen (RPS) ingått ett samarbete med Svenska polisidrottsförbundet som ska hjälpa och stötta varje polismyndighet med olika friskvårdssatsningar. RPS har även gett ut enhetliga rekommendationer om fysiska tester som ska ge en positiv effekt på välbefinnandet hos poliserna. Sedan arbetas det i varierande utsträckning med olika friskvårdsåtgärder i varje polismyndighet såsom gratis simning, rabbaterade träningskort på gym och gruppträningar. Jag har dragit den slutsatsen att den fysiska aktiviteten har en stor betydelse för få en välmående och effektiv polis. Det är av stor vikt att satsa på olika friskvårdsåtgärder för att minska sjukskrivningarna i framtiden. Syftet med detta arbete var att belysa ohälsa och sjukskrivningar inom polisen och ge några förslag på fysiska åtgärder. Arbetets material har inhämtats från internet, källor som till exempel altavista, Infomedica, Arbetslivsinstitutet, Polisförbundet samt Intrapolis.</p>

<p>I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen. Syftet med rekommendationerna angående konditionstest för anställda inom polisen är inte att slå fast generella krav utan att stimulera den enskilde individen till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur ger en bättre fysisk förmåga för att klara arbetets krav. Ytterligare en effekt är att en typ av test och uppföljning av den fysiska statusen för de anställda kan leda till bättre hälsa och sänkt sjukfrånvaro. Syftet med denna rapport är att undersöka/ta reda på vad det är som ligger bakom detta förslag om att införa fysisk aktivitet och testmöjligheter inom polisen och vad polismyndigheterna tror sig kunna uppnå med hjälp av detta avtal.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor. Då man utsatts för kriser, trauman och jobbiga händelser kan det både vara omstörtande och psykiskt påfrestande. Varje individ påverkas olika av situationer man har utsatts för. Det viktigaste av allt är att det finns professionell hjälp att få på myndigheten för att kunna hantera efterföljande beteende på bästa sätt samt minska risken för psykiska problem. Det finns ett stort behov hos de anställda poliserna till utökad debriefing, men att det finns för lite resurser och motivation till att utveckla det. Vi poliser kommer i allt råare situationer då samhället går mot en mycket hård utveckling. Vi är trots allt vanliga människor som inte tål vad eller hur mycket som helst, det vi möter idag är en tuff verklighet som jag tror kommer att bli allt svårare att hantera och till vår hjälp behövs debriefing.</p>

<p>Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill få större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. Från arbetsgivarsidan vill man få en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir längre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det är ganska lätt att byta arbetspass i händelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig. Flera av dessa nackdelar kan man med framsynthet och kreativitet minska redan när man sitter i en förhandlingsfas om arbetstidsmodellen. Det som avhandlas i denna rapport är bland annat de faktorer som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön och hur omgrupperingar av personal påverkar gruppens prestationsförmåga samt ledarskapet. Vad som händer med sjukproblematiken är mycket svårdefinierad, vissa rapporter visar på att korttidsfrånvaron har sjunkit på flera håll. Vad det gäller långtidsfrånvaron är det fortfarande osäkert och mer forskning behövs. Vi anser att nackdelarna med periodplanering överväger fördelarna för poliser i yttre tjänst eller utryckningsverksamhet. Anledningen till detta är främst att den psykiska påfrestningen för individen ökar och på sikt medför risk för ohälsa.</p>