En av Parocs produkter är sandwichpanel som är ett byggmaterial som kan variera i storlek och tjocklek och är funktionellt och smidigt. Uppdraget var att designa ett beslag för panelsystem som minst 50% av Paroc Panel Systems kunder skulle föredra framför de gamla, främst med avseende på estetiken, men även baserat på lätthet att montera och kostnad av beslaget. Projektet skedde i samverkan med företaget Paroc Panel System AB och ur förundersökningen framkom att utseende, monteringsmöjligheter, egenskaper såsom materials livslängd och hållfasthet och totalkostnad var viktiga krav som ställdes på produkten. Lösningsförslag med fokus på flera viktiga aspekter togs fram och kombinerades till olika koncept med hjälp av en så kallad morfologisk tabell. En konceptutvecklingsfas ingick där hållfasthetsberäkningar och materialval var avgörande. Metoder som DFMA (Design For Manufacturing and Assembly) och LCA (Livscykelanalys) har tagits i beaktande under projektets gång. Detta resulterade i ett nytt beslagssystem med en enkel profil och färre monteringsmoment, något som var viktigt för Paroc Panel System AB. Det nya beslaget hade en gångjärns-liknande fastsättning, vilket innebar att det blev lättare att montera och blev därmed en potentiell konkurrent till dagens beslagssystem.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadstekniken med industriellt byggande med användning av Paroc sandwichpaneler till produktion av villor. Detta görs för att kunna dra ner byggnadskostnaderna och materialkostnaderna vid produktion av bostadsområden. En avgränsning som gjordes var att siktet lades på väggkonstruktionen i denna studie då takkonstruktionen kan se likadan ut beroende på vilken väggkonstruktion som används. Fastec Stockholm AB delade ut en villa som de ville att vi skulle projektera med sandwichpaneler och för att då kunna jämföra räknades materialkostnad och tidsåtgång ut i programmet BidCon för olika typer av väggkonstruktioner och jämfördes med kostnad och tidsåtgång för Paroc sandwichpaneler. Resultatet som blev var att sandwichpanelerna både hade kortare byggtid samt att materialkostnaderna blev lägre jämfört med de olika fasadmaterialen som valdes. Därför är det ekonomiskt fördelaktigt att använda sig av sandwichpaneler vid villakonstruktioner samt att en överföring av hallbyggnadstekniken är fullt möjlig med dagens byggnadsteknik.

The largest contributor to global warming from the construction and real estate sector comes from the emission of greenhouse gases during the production and usage phases of buildings. During production the leading contributor accounting for emissions is material production while the largest impact in the usage phase is due to energy used for heating, where the largest heat losses occur through building envelopes. Therefore, should the material selection for the building envelope be optimized both regarding the materials lifetime pollutant emissions as well as its effect on energy consumption during building use. The purpose of this paper is to review materials carbon footprint regarding its lifecycle and the effect on energy use of different exterior wall constructions during building use. To answer these questions different methods are applied such as case studies, theoretical studies and simulations. Investigated materials and exterior wall constructions are sandwich panels with a core of rock wool, CLT (cross laminated timber) combined with glass wool and CLT combined with hemp fiber insulation. The result of the study indicates that the climate impact from production of the investigated materials is small compared to the climate impact of energy use. However the study shows that the emissions from the production phase differ between materials. CLT combined with hemp fiber insulation or glass wool insulation has less of an effect on greenhouse emissions compared to sandwich panels. Furthermore, depending on the selection of dimensions for CLT and insulation there are possibilities to reduce energy consumption during building use and still maintain a lower level of emission from material production compared to sandwich panels. / Den största klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn beror idag av växthusgasutsläpp under byggnaders produktionsskede och bruksskede. I produktionsskedet kommer den mest betydande andelen utsläpp från materialproduktion och i bruksskedet från energianvändning som beror av uppvärmning av fastigheter, där de största värmeförlusterna sker genom en byggnads klimatskal. Materialval i klimatskalet bör därför optimeras både med avseende på koldioxidutsläpp under dess livscykel och materialets påverkan på en byggnads energianvändning i bruksskedet (Boverket 2018:5), (Sveriges Byggindustrier 2014). Arbetets syfte är att redogöra för olika byggnadsmaterials klimatpåverkan, både med avseende på materialets livscykel och olika ytterväggskonstruktioners påverkan på energianvändning i byggnadens bruksskede. Målet är att skapa underlag inför val av material i en hallbyggnads klimatskal. Tre frågeställningar har formulerats med syftet i åtanke; Hur påverkas byggnadens energianvändning beroende på val av ytterväggskonstruktion?; Vilken klimatpåverkan har respektive ytterväggskonstruktion, med avseende på produkternas livscykler? och; Vad är byggnadens klimatpåverkan med avseende på materialproduktion och byggnadens energianvändning?. För att svara på frågeställningar tillämpas flera metoder. En fallstudie ger arbetet en utgångspunkt och en litteraturstudie skapar underlag för att analysera material och produkters klimatpåverkan. Utifrån insamlade fakta simuleras aktuell byggnad och given energianvändning kan omvandlas till klimatpåverkan. Material och ytterväggskonstruktioner som undersöks är sandwichpaneler med stenullsisolering, som referenskonstruktion. Vilken jämförs med KL-trä kombinerat med glasullsisolering respektive hampafiberisolering. Valet av studerade material åligger i att forskning visar på att kombinationen av massiva trästommar och isoleringsmaterial i klimatskalet kan bidra till att minska byggnaders energianvändning. Studien visar att klimatpåverkan från tillverkningsskedet för ytterväggarnas material är lågt i jämförelse med klimatpåverkan orsakad av bruksskedets energianvändning. Det framgår emellertid att konstruktionerna sinsemellan skiljer sig åt utsläppsmässigt vid produktion av material. Att använda KL-trä kombinerat med glasullsisolering eller hampafiberisolering ger lägre klimatpåverkan i förhållande till sandwichpanel. Beroende på val av dimensioner av KL-trä och isolering finns också möjlighet till att minska energianvändningen i byggnadens bruksskede och erhålla lägre klimatpåverkan vid materialproduktion i jämförelse med sandwichpaneler.