Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

In year 2022 the requirement on Climate Declaration of buildings was introduced aiming to reduce the climate impact primarily from new constructions. This requirement is planned to be expanded by year 2025 with limit values for the amount of carbon dioxide equivalents that buildings are allowed to emit. This thesis aims to investigate how the climate impact from newly built single-family houses align with the proposed limit value. The study focuses on analysing three single-family houses to evaluate their alignment with the limit values and to explore potential measures for reducing the climate impact of these building types. The research methods used to achieve the thesis´s main goal was primarily life cycle analysis of the three case studies. In addition, a literature review and workshop were also utilized. The results of this study showed that all examined building cases remain within the proposed limit value for single-family houses. However, the results from the examined measures demonstrate a reduction in total emissions, albeit with variations in the extent of reduction. The conclusion drawn from these results is that current buildings meet the proposed limit value. However, with tightening every five years, effective measures will be necessary in the future to ensure continued compliance with the limit values. From the analysed measures, it was observed that for single-family houses primarily constructed of timber, replacing concrete and gypsum with environmentally friendly alternatives, and climate improved brick roof tiles as cladding are effective measures. These measures could potentially provide a reduction in CO2eemissions ranging between 20-22%. Additionally, the results showed that the design of the building can significantly affect its CO2eemissions. Specifically, timber-based houses with more floors exhibit lower CO2e emissions. This can be attributed to the fact that such multi-story houses require smaller foundations relative to the building’s size, thereby reducing their CO2e emissions, primarily because the concrete layer in the slab contributes to a significant portion of emissions. / År 2022 infördes lagen om klimatdeklarering av byggnader som syftade till att minska klimatpåverkan främst från nybyggnationer. Denna lag planeras att utökas till år 2025 med gränsvärden för mängden koldioxidekvivalenter som byggnader tillåts släppa ut. I detta examensarbete undersöks hur klimatpåverkan från nybyggda småhus förhåller sig till det förslagna gränsvärdet.  Examensarbetet fokuserar på att analysera tre småhus för att undersöka hur dessa förhåller sig till gränsvärdet och för att undersöka potentiella åtgärder för att minska klimatpåverkan av dessa hustyper. Forskningsmetoderna som användes för att uppnå arbetets mål var främstgenom en livscykelanalys av de tre fallstudierna. Utöver det användes även en litteraturstudie och en workshop. Resultatet från det undersökta åtgärderna visade alla på en minskning av byggnadernas totala utsläpp men med en variation på hur mycket som minskats. Slutsatsen som erhållits från dessa resultat är att byggnaderna klarar av det förslagna gränsvärdet men eftersom det kommer skärpas vart femte år kommer åtgärder vara nödvändigt för att säkerställa att klara av framtida gränsvärden. Från de undersökta åtgärderna observerades att för småhus som huvudsakligen är byggda av trä är det effektivt att ersätta betong och gips med miljövänliga alternativ samt att använda klimatförbättrade tegelpannor som takbeklädnad. Dessa åtgärder skulle potentiellt kunna ge en minskning av CO2-utsläpp inom intervallet 20–22%.  Dessutom visade resultaten att utformningen på byggnaden kan påverka dess CO2-utsläpp avsevärt. Specifikt har trähus med fler våningar lägre CO2-utsläpp. Detta kan förklaras av att sådana flerplanshus kräver mindre bottenplattor i förhållande till byggnadens storlek, vilket minskar deras CO2-utsläpp, främst eftersom betonglagret i plattan bidrar till en betydande del av utsläppen.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

Vid årsskiftet 2022 trädde en ny lag i kraft med syfte att bidra till en lägre klimatpåverkan vid produktion av nya byggnader, denna lag är klimatdeklarationen. Klimatdeklaration bygger på metodiken ifrån en livscykelanalys men är begränsad till att enbart titta på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), då dessa skeden ses som de mest kritiska sett till klimatpåverkan av byggnadens livscykel. Genom att implementera en klimatkalkyl i tidigt skede av byggprocessen med samverkan av samtliga berörda aktörer, beskriver Boverket att byggnadens miljöpåverkan kan påverkas betydligt. Miljöpåverkan av de ingående produkterna av byggnaden redovisas som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea med data som finns att tillgå som specifika data eller som generiska data. Denna fallstudie har som syfte att besvara hur en totalentreprenörs arbetsprocess har påverkats och vilka utmaningar som tillkommit sedan klimatdeklarationen trätt i kraft. Dessutom är syftet med studien att bidra med en ökad förståelse kring hur implementeringen påverkat berörda. Studien har genomförts genom att granska en fallstudie med hänseende på en entreprenadform, detta har gjorts genom kvalitativ forskningsmetodik. I studien har det hållits semi-strukturerade intervjuer med aktörerna för att få problemformuleringarna besvarade. Entreprenadformen i studien består av en totalentreprenad viket vidare bestod av entreprenören Peab. Konstruktörskonsult och arkitekter har varit medverkande i studien genom intervjuer, dock har de valts att hållas anonyma. En litteraturstudie har även gjorts för att erhålla kunskap kring ämnet. Från de utförda intervjuerna har det framkommit att de berörda aktörerna i fallstudiens entreprenadform berörts varierande av klimatdeklarationens tillträdande. Aktörerna ifrån Peab beskriver sig bli mer berörda framöver då projekten kommer att beröras av lagkravet. Arkitekt och konstruktör beskriver sig inte alls vara berörda av klimatdeklarationen och beskriver att den ekonomiska aspekten fortfarande är avgörande. Sammanfattningsvis har det konstaterats att klimatdeklarationen delvis givit den effekt som den är menad till att ge för en totalentreprenör. Det har dock kunnat konstaterats att den som bär huvudansvaret för upprättningen för klimatdeklarationen är kalkylingenjören. / As of January first, 2022 a new law was implemented to control the environmental impact of the construction industry this law is the climate declaration. This law has its fundamental pillars from what´s known as life cycle analysis but is limited to, as of today, only the stages of (A1-A5) which are defined as the product stage and the construction stage. These stages have the biggest impact on the climate seen from the perspective of a life cycle analysis. The climate impact of building materials is stated as kilogram carbon dioxide equivalent per square meter gross area with available data in forms of specific data or generic data. The purpose of this study is to answer any uncertainties that the climate declaration may entail and the effect it has had on a contractor´s work process. The study was conducted by performing semi structured interviews. The contract form consisted of a main contractor positioned by Peab. By using this research methodology, the issue of the study has been answered. Examining the data from performed interviews, it was stated that the climate declaration had variously affected the roles in the case study. Peab´s actors describe themselves getting more involved with climate declaration work as more projects are being affected by the new requirement. The architect and construction designer seems not to be affected by the climate declaration and mentions that the economic aspect is still the dominant factor. In summary it has been shown that the climate declaration partly has affected the main contractor and that the main contractors engineer for calculations will have the responsibility for establishing the climate declaration.

Sommaren 2019 fick Boverket i uppdrag från Regeringen att inleda ett förberedandearbete med klimatdeklarationer. Klimatdeklarationer är en sammanställning avbyggprodukternas utsläpp av växthusgaser vid uppförandet av byggnaden. Lagen omklimatdeklaration för byggnader trädde i kraft 2022-01-01 där syftet med lagen är attbåde öka kunskapen och minska klimatpåverkan på byggnader som uppförs. Lageninnefattar enbart vissa byggnadsdelar och utsläppen i byggskedet fram till färdigbyggnad men kommer succesivt utvecklas och förändras för att leda branschen i rättriktning mot netto noll klimatavtryck 2045. Studien analyserar möjligheten att klimateffektivisera byggnader genom nyamaterialval och nya konstruktionslösningar. Målet med arbetet är att genomsamarbete med Myresjöhus ta fram en klimatdeklaration för ett av deras kataloghusoch för att sedan ta fram alternativa lösningar i konstruktionen som ger en positivinverkan på klimatdeklarationen. Undersökningen baseras på ett kataloghus som heterSmart 150 från Myresjöhus där en klimatdeklaration upprättas av kataloghuset iByggsektorns miljöberäkningsverktyg. Beräkningar i BM utförs enligt Boverketsrekommendationer där programmets generiska värden byts ut mot produktspecifikavärden med hjälp av EPD:er. Utsläppet från husmodell Smart 150 beräknades fram till 99,08 kg CO₂e per m². De alternativa materialen som undersöktes var grön betong,Koljer Foamglas T3+, cellulosaisolering vägg, fibergips, Recoma packwall och Cellulosaisolering i vind. Slutsatsen av studien är att de alternativa materialen grönbetong, cellulosaisoleringi vägg och tak samt Recoma packwall klimateffektiviserar byggnaden med 35%. / In the summer of 2019, the National Board of Housing, Building and Planning wascommissioned by the Government to begin preparatory work on climate declarations.Climate declarations are a compilation of the building products' fuel and energyconsumption used to build the building. The Act on Climate Declaration for Buildingsentered into force on 2022-01-01, where the purpose of the Act is to both increaseknowledge and reduce the climate impact on buildings that are constructed. The lawonly covers certain parts of the building and the emissions in the construction phaseup to the finished building but will gradually be developed and changed to lead theindustry in the right direction towards a net zero climate footprint by 2045. The study analyzes the possibility of climate efficiency in buildings through newmaterial choices and new design solutions. The goal of the work is throughcollaboration with Myresjöhus to produce a climate declaration for one of their cataloghouses and then develop alternative solutions in the design that have a positive impacton the climate declaration. The survey is based on a catalog house called Smart 150 from Myresjöhus where a climate declaration is constructed by the catalog house in theConstruction Sector's environmental calculation tool. Calculations in BM areperformed according to the National Board of Housing, Building and Planning'srecommendations, where the program's generic values are replaced by productspecific values with the help of EPDs. The emissions from the Smart 150 house modelwere calculated up to 99,08 kg CO₂e per m2. The alternative materials examined weregreen concrete, Foams Glass T3 +, Cellulose insulation wall, fiber gypsum, Recomapackwall and Cellulose insulation in attic.  The conclusion of the study is that the alternative materials green concrete, celluloseinsulation in walls and ceilings and Recoma packwall climate-efficient buildings by35%.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.

I undersökningen genomförs en del av klimatdeklarationen på ett studieobjekt som fortfarande är i tidigt skede. För att sedan se hur den framtagna metoden potentiellt kan förändra en byggnad för att få ner koldioxidutsläppet till atmosfären. Detta görs av anledning av Boverkets riktlinjer angående klimatdeklarationer och de lagstadga gränsvärden som kommer införas inom snar framtid. Den här undersökningen ska ge företag möjlighet att börja klimatdeklarationen i tidigt planeringsskede, för att kunna göra förändringar baserat på klimatdata.  Arbetsmetoden som tas fram, är en Buildings Information Modeling (BIM) baserad klimatdeklaration. Med hjälp av Dynamo som brygga, kompletteras Revit med Excel. Excel agerar beräkningsmotor. Utbyte av datamängder mellan Revit och Excel hanteras av Dynamo. Klimatdeklarationen blir då tillgänglig i både Revit och Excel. Processen är utförd så att förändringar i klimatdeklarationen ska vara enkelt under projektets gång.  Resultatet av undersökningen är en metod för att göra klimatdeklarationer på ett effektivt sätt. Arkitektur och Byggnadsvård AB, som hållits uppdaterade av arbetes progress, kommer att analysera metoden för att se hur de kan komma att använda den för klimatdeklarationer. Det kommer att bero på utseendet på kommande projekt då beställares krav ser olika ut. Med stöd av arbetsmetoden, kan Arkitektur och Byggnadsvård AB väcka intresse för klimatfrågan, genom att utforma en miljöguide till olika beställare. Samt att använda arbetsmetoden som helhet i de projekt som ska klimatdeklareras enligt lag.  I undersökningen kommer man fram till att klimatdeklaration via Dynamo är möjligt. Den påvisar att det är värdefullt att klimatdeklarera i tidigt skede, då förändringarna som gjorts resulterar i en minskning på 31 ton CO2 – ekvivalenter till atmosfären. Vilket är koldioxidutsläppet som man sparar in genom att göra olika förändringar. Den största vinsten, är att gå från betongvägg till KL – trävägg.  Arkitektur och Byggnadsvård AB kommer att utveckla metoden för att potentiellt använda den i deras framtida projekt. / In the study, part of the climate declaration is carried out on a study object that is still at an early stage. This is done to see how the developed method can potentially change a building to bring down carbon dioxide emissions into the atmosphere. This is due to the Boverket guidelines regarding climate declarations and new statutory limit values, ​​that soon will be introduced. This study will give companies the opportunity to start the climate declaration at an early planning stage and to be able to make changes based on facts. The working method that is developed is a Building information modeling (BIM) based climate declaration. Using Dynamo as a bridge, Revit is supplemented with Excel. Excel acts as a calculation engine. Exchange of data sets between Revit and Excel is handled by Dynamo. The climate declaration will then be available in both Revit and Excel. The process is carried out so that project changes must be easy to maintain and visible in the climate declaration. The result of the survey is a method for making a climate declaration in an effective way. Arkitektur och Byggnadsvård AB, which has been updated regarding progress, will analyze the method to see how they can use it for climate declarations in projects. This will depend on format of coming projects, as the client's requirements are different. With support of the working method, Arkitektur och Byggnadsvård AB can raise interest in the climate issue, by designing an environmental guide for different customers. And to use the working method as a whole where projects are obligated by law to produce a climate declaration.  The survey concludes that a climate declaration through Dynamo is possible. It shows that changed values at an early-stage results in a reduction of 31 tons of CO2 - equivalents to the atmosphere. The biggest gain, is to go from concrete wall to CLT - wooden wall. Arkitektur och Byggnadsvård AB will develop the method to potentially use it in their future projects.

Sverige står idag inför utmaningen att minska sin klimatpåverkan och bygg- och fastighetssektorn står för totalt 22% av Sveriges utsläpp. Som ett försök att minska denna andel har lagen om klimatdeklarationer införts den 1 januari 2022, där utsläpp av växthusgaser under byggskedet ska redovisas. Byggskedet delas upp i råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukter (A1-A3) samt transport och bygg- och installationsprocessen (A4, A5). Det är byggherrens ansvar att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket för de byggnader som enligt lag kräver en deklaration. För deklarationen kan det även komma att införas gränsvärden tidigast 1 juli 2025 som sedan ska skärpas efter fem år, detta eftersom det måste ske en drastisk minskning av bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Studiens syfte är i och med detta, att undersöka hur byggherrar anpassar sitt byggande och vilka strategier de använder för att minska klimatpåverkan i byggskedet. Detta görs genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med företag från bygg- och fastighetssektorn som tar aktiva val för miljön. Företagen har främst rekryterats från medlemsföretagen i Hållbart Stockholm 2030 och intervjuerna är med representanter från företagen som arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor. Resultatet av studien visar att de strategier som byggherrarna använder omfattas främst av mål, krav och miljöcertifieringar. De åtgärder som genomförs kopplat till materialanvändningen handlar framförallt om att använda klimatförbättrad betong och att reducera mängden material. Byggherrarnas utmaningar med att minska klimatpåverkan är huvudsakligen kopplat till ekonomi och osäkerheter kring material. Utifrån detta kan slutsatsen dras att byggherrarna arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från byggskedet genom deras strategier och åtgärder. Samtliga byggherrar hävdar att deras nuvarande utsläpp av växthusgaser vid nybyggnation är lägre än de föreslagna gränsvärdena för klimatdeklarationer, vilket visar på att företagen ligger i framkant av utvecklingen mot att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. / Sweden is currently facing the challenge to reduce their climatic influence and the construction- and real estate sector emits 22% of the emissions of Sweden. A new law about climate declarations has been introduced on January 1st 2022, as an attempt to reduce this part, where emission of greenhouse gases during the construction stage must be reported. The construction phase can be divided into raw material supply, transport and manufacturing of construction products (A1-A3) and transport and the construction- and installation process (A4, A5). The developer is obligated to establish and submit a climate declaration to Boverket for buildings that require a declaration. A drastic reduction of the emissions from the construction- and real estate sector must occur and therefore may threshold limit values be introduced in the climate declaration on July 1st 2025 at the earliest, and the threshold limit values will then be reduced after five years. The purpose of the study is to investigate how the developers adjust their production and what strategies they are using to reduce their climate impact in the construction stage. The study will be based on six qualitative semi-structured research interviews with companies from the construction- and real estate sector that actively take action for the environment. The companies have mainly been recruited from the members of “Hållbart Stockholm 2030” and the interviews are operated with representatives from the companies that work with climate-and sustainability issues. The results of this study show that the developers mainly use strategies covered by visions, requirements, environmental certifications. The measures in material use are primarily about using climate improved concrete and reducing the amount of material. The challenges for the developers to lower their climate impact are economical issues and dubiety about the materials. The conclusion is that the developers are constantly trying to reduce their climate impact from the construction stage with their strategies and measures. All developers claim that their emissions of greenhouse gases from new production is lower than the suggested threshold limits in the declaration, which shows that the companies have taken the lead in the process of reducing the climate impact from the construction- and real estate sector.