De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD. Tar man hänsyn till den tidigare forskningen på ämnet så skapas inte den inverterade U-formade relationen av sig själv. Förhållandet beror snarare på bakomliggande faktorer som miljöregler och resurser lagda på forskning och utveckling av renare tillverkningsprocesser.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.

This study investigated the relationship between Sweden’s CO2e (Carbon Dioxide Equivalent) emissions and key macroeconomic factors, for the period 2008Q1- 2022Q3. The aim was to enhance the understanding of the link between macroeconomic factors and greenhouse gas emissions in a post-industrial economy, using multiple regression analysis. The study identified several significant macroeconomic factors affecting CO2e emissions and examined the extent to which these variables explain the fluctuations in Sweden’s emissions. Additionally, the study assessed the validity of the Environmental Kuznets Curve and Porter Hypothesis within Sweden’s environmental context. In the study, two multiple regression models were developed. Model 1 had an R^2 of 0.90, using the macroeconomic variables Industry Fuel Consumption, Population, Net Export, and Oil Prices. However, since the first model displayed moderate autocorrelation, a second model was also built by introducing a lagged dependent variable which yielded an R^2 of 0.92. / Denna studie undersökte förhållandet mellan Sveriges CO2e (koldioxidekvivalent) utsläpp och centrala makroekonomiska faktorer för perioden 2008K1-2022K3. Syftet var att öka förståelsen för sambandet mellan makroekonomiska faktorer och växthusgasutsläpp i en postindustriell ekonomi, med användning av multipel regressionsanalys. Studien identifierade flera betydande makroekonomiska faktorer som påverkar CO2e-utsläpp och undersökte i vilken utsträckning dessa variabler förklarar fluktuationerna i Sveriges utsläpp. Dessutom utvärderade studien giltigheten av Miljökuznetskurvan och Porters hypotes inom ramen för Sveriges miljökontext. I studien skapades två multipel regressionsmodeller. Modell 1 hade ett R^2 på 0,90, med de makroekonomiska variablerna Industriell Bränsleförbrukning, Befolkning, Nettoexport och Oljepriser. Eftersom den första modellen visade måttlig autokorrelation byggdes dock även en andra modell genom att införa en fördröjd beroende variabel, vilket resulterade i ett R^2 på 0,92.