No description available.

Att börja arbeta för ekologisk hållbarhet är något som är brådskande. Frågan om biologisk mångfald har blivit en av de vanligaste globala miljöfrågorna. Miljömedvetna ungdomar är potentiellt de största förändringsagenterna för långsiktigt skydd och hantering av miljön. Således är det intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder eleverna har i högstadiet. Därför genomfördes denna studie för att bedöma eleverna kunskapsnivå och attityd till miljön samt för att se om det finns samband mellan elevens kunskaper om ekologi och attityder till miljö. Undersökningen genomfördes på ett högstadium i en mindre kommun i norra Sverige. Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälp av enenkätundersökning. Enkäten skickades ut digitalt via e-post till elever, där respondenterna själva besvarade en uppsättning frågor. Enkäten besvarades av 80 respondenter i årskurs 9. Resultaten avslöjade att en majoritet av eleverna besvarar de grundläggande ekologi kunskaps frågor på ett tillfredställande sätt samt att eleverna har en positiv attityd och stark miljöhänsyn. Det finns ett samband mellan kunskap och elevernas attityd till miljön, detta innebär kunskap som eleverna besitter om ekologi även påverkar deras attityd till miljön i den här studien. Sambandet mellan kunskap och attityd till miljön är starkt positiv. Eleverna har positiv attityd till miljöfrågor och uppvisar tillräckligt ekologikunskap nivå.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

This study explored what motives underlie ecological behaviour and additionally if these motives had a relation to environmental knowledge, environmental attitudes and the performance of ecological behavior. Drawing on a present motivation studie, five different motivations, namely Reputation building; Environmental concern; Warm-glow feeling; Individual gain and Reluctant altruism were used to investigate what motivates individuals to pro-ecological behaviour. The ecological behaviours that were used throughout the study were sampled from the General Ecological Behaviour scale. To obtain measurements of environmental attitudes items were collected from the New Ecological Paradigm scale. The variable environmental knowledge was divided into two parts, tested and self estimated, where items were gathered and inspired from present studies. An electronic questionnaire survey, consisting of several subsections, was used to obtain a representative sample of Swedish citizens (n = 602). Data was analyzed through ANOVA, post hoc tests, correlation analysis and linear regression analysis with model comparison. The main findings indicated that there were variance between motives for different types of ecological behaviour. Furthermore, motives that reflect Individual gain or a feeling of Warm-glow were the overall strongest motives for pro-ecological behaviour. Lastly, the result showed that there were some weak correlations between the Environmental concern motive and a pro-ecological attitude, self estimated environmental knowledge and behaving pro-ecologically, while tested environmental knowledge did not show any significant relation to any of the motives. The underlying factors of ecological behaviour is a complex construct that needs to be further researched and updated throughout time and environmental changes.

I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden. På så vis kan vi få en viss förståelse för elevernas attityder inom hållbar utveckling och se om eller hur ett samband mellan dessa begrepp ser ut. Resultaten sätts i relation till gymnasieprogram samt om eleven gått kursen miljökunskap eller inte. Detta för att kunna se skillnader mellan program och om det spelar någon roll om eleverna läst miljökunskap, sett till kunskaper och attityder inom hållbar utveckling. Resultatet visar att kunskaperna och attityder inom hållbar utveckling varierar ganska starkt mellan programmen samt att det går att urskilja att de elever som läst miljökunskap uppvisar en mer positiv attityd och en högre kunskapsnivå än övriga elever. Vidare visar undersökningen ett klart samband mellan kunskapsnivå och attityder. Elever med mest positiv attityd till hållbar utveckling uppvisar en högre kunskapsnivå än elever med en mer negativ attityd till frågor inom hållbar utveckling.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna. / Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.