I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken. Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller.

<p>Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ”lämpligt arbete” som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen.</p><p> </p><p>De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten. Liknande hänsyn tas till de sökandes personliga förhållanden och förutsättningar för att överta ett arbete.</p><p> </p><p>De främsta skillnaderna mellan de olika arbetslöshetsförsäkringarnas återfinns i form av ersättningens storlek och längd, men även i fråga om medlems- och arbetsvillkor finns olikheter att uppmärksamma.</p>

<p>Sedan årsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts på arbetslöshetsförsäkringens område som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det över tid går att finna något samband mellan förändringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta måste man förutom avgifterna även ta hänsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa övriga variabler är grundbelopp, högsta dagpenning, ersättningsgrad och arbetslöshet. Vi formulerar en modell för sambandet mellan medlemsantal och dessa variabler och skattar denna genom metoden Generalized Method of Moments med hjälp av data från 2000-2009. Våra resultat visar i enlighet med teori och tidigare forskning på ett negativt samband mellan medlemsavgifter och antalet medlemmar i a-kassan. Detta samband visar sig vara starkt, särskilt på lång sikt. För att tydigare se hur avgiftsförändringar påverkar olika typer av individer i olika grad har vi även undersökt huruvida medlemsantalet i a-kassor kopplade till tjänstemanna- respektive arbetarförbund är olika känsliga för förändringar i avgiften. Våra resultat visar i kontrast till tidigare studier att a-kassorna kopplade till tjänstemannaförbunden (TCO och Saco) är mer känsliga för förändringar jämfört med arbetarförbunden (LO). Detta skapar anledning att tro att det finns andra faktorer än avgifter och de övriga variablerna som inkluderats i vår modell vilka påverkar anslutningsgraden och som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.</p>

Sedan årsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts på arbetslöshetsförsäkringens område som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det över tid går att finna något samband mellan förändringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta måste man förutom avgifterna även ta hänsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa övriga variabler är grundbelopp, högsta dagpenning, ersättningsgrad och arbetslöshet. Vi formulerar en modell för sambandet mellan medlemsantal och dessa variabler och skattar denna genom metoden Generalized Method of Moments med hjälp av data från 2000-2009. Våra resultat visar i enlighet med teori och tidigare forskning på ett negativt samband mellan medlemsavgifter och antalet medlemmar i a-kassan. Detta samband visar sig vara starkt, särskilt på lång sikt. För att tydigare se hur avgiftsförändringar påverkar olika typer av individer i olika grad har vi även undersökt huruvida medlemsantalet i a-kassor kopplade till tjänstemanna- respektive arbetarförbund är olika känsliga för förändringar i avgiften. Våra resultat visar i kontrast till tidigare studier att a-kassorna kopplade till tjänstemannaförbunden (TCO och Saco) är mer känsliga för förändringar jämfört med arbetarförbunden (LO). Detta skapar anledning att tro att det finns andra faktorer än avgifter och de övriga variablerna som inkluderats i vår modell vilka påverkar anslutningsgraden och som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.

Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete. Samtidigt uppstår en negativ effekt eftersom det blir mindre attraktivt att kvalificera till en försämrad försäkring genom att ta ett arbete. Utifrån teorin kan vi inte säga vilken av dessa effekter som dominerar men om vi tittar på tidigare empiriska studier torde de positiva effekterna dominera och därför bör utflödet ur arbetslöshet till arbete öka till följd av dessa förändringar.

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ”lämpligt arbete” som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen.   De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten. Liknande hänsyn tas till de sökandes personliga förhållanden och förutsättningar för att överta ett arbete.   De främsta skillnaderna mellan de olika arbetslöshetsförsäkringarnas återfinns i form av ersättningens storlek och längd, men även i fråga om medlems- och arbetsvillkor finns olikheter att uppmärksamma.

No description available.

<p>Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.</p>

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.