<p>Sedan årsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts på arbetslöshetsförsäkringens område som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det över tid går att finna något samband mellan förändringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta måste man förutom avgifterna även ta hänsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa övriga variabler är grundbelopp, högsta dagpenning, ersättningsgrad och arbetslöshet. Vi formulerar en modell för sambandet mellan medlemsantal och dessa variabler och skattar denna genom metoden Generalized Method of Moments med hjälp av data från 2000-2009. Våra resultat visar i enlighet med teori och tidigare forskning på ett negativt samband mellan medlemsavgifter och antalet medlemmar i a-kassan. Detta samband visar sig vara starkt, särskilt på lång sikt. För att tydigare se hur avgiftsförändringar påverkar olika typer av individer i olika grad har vi även undersökt huruvida medlemsantalet i a-kassor kopplade till tjänstemanna- respektive arbetarförbund är olika känsliga för förändringar i avgiften. Våra resultat visar i kontrast till tidigare studier att a-kassorna kopplade till tjänstemannaförbunden (TCO och Saco) är mer känsliga för förändringar jämfört med arbetarförbunden (LO). Detta skapar anledning att tro att det finns andra faktorer än avgifter och de övriga variablerna som inkluderats i vår modell vilka påverkar anslutningsgraden och som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.</p>

Sedan årsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts på arbetslöshetsförsäkringens område som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det över tid går att finna något samband mellan förändringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta måste man förutom avgifterna även ta hänsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa övriga variabler är grundbelopp, högsta dagpenning, ersättningsgrad och arbetslöshet. Vi formulerar en modell för sambandet mellan medlemsantal och dessa variabler och skattar denna genom metoden Generalized Method of Moments med hjälp av data från 2000-2009. Våra resultat visar i enlighet med teori och tidigare forskning på ett negativt samband mellan medlemsavgifter och antalet medlemmar i a-kassan. Detta samband visar sig vara starkt, särskilt på lång sikt. För att tydigare se hur avgiftsförändringar påverkar olika typer av individer i olika grad har vi även undersökt huruvida medlemsantalet i a-kassor kopplade till tjänstemanna- respektive arbetarförbund är olika känsliga för förändringar i avgiften. Våra resultat visar i kontrast till tidigare studier att a-kassorna kopplade till tjänstemannaförbunden (TCO och Saco) är mer känsliga för förändringar jämfört med arbetarförbunden (LO). Detta skapar anledning att tro att det finns andra faktorer än avgifter och de övriga variablerna som inkluderats i vår modell vilka påverkar anslutningsgraden och som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.

<p>Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.</p>

Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.