Polisen är en statlig myndighet, vilket innebär att de har vissa skyldigheter gentemot samhällets medborgare. Uppdrag, vars karaktär och form skiftar i takt med samhälleliga och tekniska förändringar. Syftet med föreliggande uppsats är att utröna huruvida Polisens Facebookinlägg ger upphov till ett mönster i inläggens perspektivbruk, i vilken utsträckning det eventuella mönstret kan härledas till inläggens kontext, samt vilken relation det ger upphov till mellan Polisen och medborgarna som de representerar. Detta görs genom sammanställningar av bruket av lexikogrammatiska element på fyra olika perspektivnivåer i 11 Facebookinlägg skrivna av polisen Scott Goodwin och publicerade på Polisen Växjö/Alvestas Facebooksida. Resultatet visar att inläggen demonstrerar inte bara ett, utan flera olika perspektivmönster, som i flera fall hamnar i konflikt med varandra. Majoriteten av mönstren har gemensamt att de i stor utsträckning bidrar till att framhäva såväl människan bakom uniformen som den vanliga samhällsmedborgaren, men det förekommer också tecken på att det traditionella myndighetsperspektivet inte är helt övergivet. Slutsatsen är att inläggen kan vara tidiga tecken på hur den maktutövande myndighetstexten genomgår omvandlingar. Omvandlingar som redan har gett och kommer att fortsätta ge upphov till nya typer av relationer mellan Polisen och de myndighetsutövare som utgör samhällets medborgare.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

I denna studie undersöks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer från Försäkringskassan. Det som undersöks är om broschyrerna innehåller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i så fall finns några mönster i användningen. Resultaten visar att det förekommer ytterst få metaforer och metonymier i materialet: endast tre belägg hittades. Två av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero på att dessa avsnitt handlar om hur en läsare kan agera, medan övriga avsnitt har en informerande funktion. En troligare förklaring är att båda beläggen behandlar kommunikation, ett område som ofta är abstrakt, varför metaforer kan göra det mer begripligt för många läsare. En tredje förklaring, som ligger nära den föregående, är att Försäkringskassan vill få så många läsare som möjligt att använda tjänsterna istället för att kontakta en handläggare, genom att få dem att framstå som enkla att använda. Att texterna innehåller få metaforer är väntat, eftersom det är underförstått att bildspråk bör användas med försiktighet och helst undvikas i myndighetstexter. Dessutom kan språklagen tolkas som att den ger stöd åt ståndpunkten att myndigheter inte bör använda bildspråk.

Syftet med denna uppsats är att undersöka läsbarheten av nyhetsartiklar från tre kommuners hemsidor. Läsbarheten undersöks ifråga om läsbarhetsindex, texternas röst, informationspackning, tematisk bindning och orsakssamband. Metoden grundas i huvudsak på Melins (2004) analysverktyg för försvårande och förenklande faktorer i texter.Resultatet av undersökningen visar ganska små skillnader mellan de tre kommunernas resultat. De analyserade texterna visar sig ha en ganska hög grad av läsbarhet ifråga om ord- och meningslängd, verbtäthet och verbtyp. De visar dock på brister som leder till sämre läsbarhet framför allt ifråga om grad av röst, men även till viss del ifråga om tematisk bindning och explicita orsakssamband. Dessutom indikerar resultatet ett möjligt samband mellan meningslängd, verbtäthet och verbtyp och textbindning, samt mellan verbtyp och röst.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components – images and illustrations – in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives. To do this study I use a semiotic analysis including denotation and connotation and narrative analysis according to Burke and Greimas. The result showed that most of the images are used to anchor, confirm, the written text while some seek to guide our interpretations of the text or to add a new dimension to it. Only one of my three analyzed brochures contains a clear example of a narrative, while the others contain narrative element. My most important finding is that the narratives are mostly hidden within the images and therefore get dual functions– both as anchors of the text and as a narrative

Debatten om staden och landsbygden har på senare år vuxit sig stark och många menar att det landsbygden och staden varken är eller porträtteras som jämlikar, och att obalansen dem emellan är till stadens fördel. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur landsbygden och staden framställs i myndighetstext. Syftet specificeras och utvidgas med följande frågeställningar: Vad ’gör’ landsbygden och staden? Hur framställs de i sina deltagarroller i processer? Hur beskrivs landsbygden och staden? Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs de i bestämningarna när de är huvudord i nominalfraser? Hur beskrivs relationen mellan landsbygden och staden? Är maktförhållandet jämlikt eller ojämlikt? Umeå kommuns översiktsplan och dess tematiska tillägg för landsbygden analyseras utifrån dessa frågeställningar med metoderna processanalys, semantisk analys och kritisk diskursanalys. Resultatet visar att bilden av staden uppvisar tydliga drag av centrum och bilden av landsbygden tydliga drag av periferi, men delar av resultatet pekar dock mot en mer nyanserad skildring. I uppsatsens avslutning resoneras kring hur texternas framställning av stad och landsbygd kan påverka samhällsutvecklingen i Umeå kommun.

Syftet med undersökningen är att se hur två svenska lärosäten legitimerat sina beslut i gensvar till problematiken som pandemin ställt verksamheterna inför. Undersökningens material består av besluten som Karlstads universitet och Uppsala universitet tagit angående åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppsatsens syfte undersöks genom att besvara frågeställningarna: Hur legitimeras organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin? Kan man se en förändring över tid? Kan man se några skillnader mellan besluten från Karlstad respektive Uppsala universitet? Metoden för undersökningen är legitimeringsanalys, en modell inom kritisk diskursanalys framtagen av språkforskaren Theo van Leeuwen. Materialet analyseras först utifrån vad besluten berör och sedan utifrån vilka typer av legitimeringar (semiotiska handlingar som fungerar rättfärdigande) som använts för att motivera dessa beslut. Resultatet visar att lärosätena legitimerar sina beslut angående organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin, främst genom auktoriseringar, till en viss del genom rationaliseringar, i ett par fall genom moraliseringar men utan förekomster av mythopoesis. Det visar även att antalet auktoriseringar är relativt stabilt över tid hos båda lärosäten, likaså rationaliseringarna hos Karlstad universitet medan de går ner i antal över tid hos Uppsala universitet. Ytterligare skillnader mellan lärosätena är beslutens längd, legitimeringssnitt och vid vilket tidpunkt de tas. Diskussionen belyser möjliga aspekter som kan ligga till grund för övervikten av auktoriseringar, funktionen av de olika typerna av legitimeringar i besluten och hur de samspelar med beslutsfattande, åtgärdernas natur och undantag. Även antaganden kring varför de olika lärosätena tar beslut vid olika tillfällen samt likheter och skillnader mellan hur de legitimerar sina beslut diskuteras. Diskussionen jämför även resultatet för denna studie med tidigare forskningsresultat med legitimeringsanalys på olika typer av myndighetstext.

I den här uppsatsen undersöks tre trafikbolags webbplatser utifrån en utvald mottagargrupps upplevelser. Mottagargruppen utgörs av studerande på universitet eller högskola och undersökningarna genomfördes med hjälp av att personer ur denna mottagargrupp agerade informanter. Syftet var att ta reda på i vilken mån mottagarna upplevde webbplatserna som användarvänliga och begripliga och hur detta påverkade deras helhetsintryck av webbplatserna. I uppsatsen redogörs för två undersökningar; dels ett praktiskt experiment och dels en digital enkätundersökning. Det praktiska experimentet var en kombination av metoderna observation och intervju, där 15 informanter fick testa webbplatsernas användarvänlighet genom att svara på frågor om struktur och visuellt utseende samt göra ett praktiskt test där de skulle hitta specifika webbsidor. I enkätundersökningen ställdes webbplatsernas begriplighet i fokus genom att 29 informanter svarade på frågor om textinnehållet på utvalda webbsidor. I båda undersökningarna ingick även en jämförelse av informanternas helhetsintryck av de tre webbplatserna. Resultaten visade att alla tre webbplatser upplevdes som mer eller mindre begripliga, dock med vissa skillnader mellan webbplatserna. Däremot uppstod tydliga problem och skillnader gällande användarvänligheten och det framkom kritik mot innehållets mottagaranpassning. I båda undersökningarna värderade informanterna sina sammanfattande helhetsintryck på ett liknande sätt, vilket visar på ett samlat resultat där en av webbplatserna värderades som bäst medan en bedömdes ge sämst intryck.