I denna studie undersöks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer från Försäkringskassan. Det som undersöks är om broschyrerna innehåller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i så fall finns några mönster i användningen. Resultaten visar att det förekommer ytterst få metaforer och metonymier i materialet: endast tre belägg hittades. Två av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero på att dessa avsnitt handlar om hur en läsare kan agera, medan övriga avsnitt har en informerande funktion. En troligare förklaring är att båda beläggen behandlar kommunikation, ett område som ofta är abstrakt, varför metaforer kan göra det mer begripligt för många läsare. En tredje förklaring, som ligger nära den föregående, är att Försäkringskassan vill få så många läsare som möjligt att använda tjänsterna istället för att kontakta en handläggare, genom att få dem att framstå som enkla att använda. Att texterna innehåller få metaforer är väntat, eftersom det är underförstått att bildspråk bör användas med försiktighet och helst undvikas i myndighetstexter. Dessutom kan språklagen tolkas som att den ger stöd åt ståndpunkten att myndigheter inte bör använda bildspråk.