I denna studie undersöks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer från Försäkringskassan. Det som undersöks är om broschyrerna innehåller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i så fall finns några mönster i användningen. Resultaten visar att det förekommer ytterst få metaforer och metonymier i materialet: endast tre belägg hittades. Två av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero på att dessa avsnitt handlar om hur en läsare kan agera, medan övriga avsnitt har en informerande funktion. En troligare förklaring är att båda beläggen behandlar kommunikation, ett område som ofta är abstrakt, varför metaforer kan göra det mer begripligt för många läsare. En tredje förklaring, som ligger nära den föregående, är att Försäkringskassan vill få så många läsare som möjligt att använda tjänsterna istället för att kontakta en handläggare, genom att få dem att framstå som enkla att använda. Att texterna innehåller få metaforer är väntat, eftersom det är underförstått att bildspråk bör användas med försiktighet och helst undvikas i myndighetstexter. Dessutom kan språklagen tolkas som att den ger stöd åt ståndpunkten att myndigheter inte bör använda bildspråk.

Uppsatsen utgör en analys av utvalda delar av den tyska översättningen av guideboken På fjälltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger på översättningen av termer och bildspråk. Syftet med analysen var att undersöka hur översättaren på tyska har återgett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspråket, och hur denna återgivning påverkar läsarens uppfattning av boken. Analysen visade att översättaren, Florian Martin, till största del har bevarat bildspråket, med några fall av försvagade eller utelämnade bildspråksuttryck. Majoriteten av termerna var översatta med generaliseringar, vilket kan innebära att författarens specialkunskaper undanhålls. Detta i kombination med att författarens personliga engagemang för fjällen uttrycks i något lägre grad i och med bildförluster i översättningen av bildspråket kan innebära att guidebokens trovärdighet uppfattas som något lägre i den tyska översättningen. / This master’s thesis consists of an analysis of selected parts from the German translation of the Swedish guidebook På fjälltur: Sarek by Claes Grundsten. The analysis focuses on the translation of terminology and figurative language. The purpose of the analysis was to investigate how the German translator had rendered the descriptions of nature reflected in the terminology and the figurative language, and how this rendering affects the reader’s perception of the book. The analysis showed that the translator, Florian Martin, for the most part had preserved the figurative language, with the exceptions of a few diminished or omitted expressions. The majority of terms were translated by means of generalization, which could suppress the author’s expertise knowledge. This, in combination with the author’s personal dedication for the Swedish mountains being expressed to a lower extent, due to the loss of figuration in the translation of the figurative language, could mean that the credibility is perceived as slightly lower in the German translation.