It is increasingly common that organizations enter different forms of collaborations to extend their capabilities in order to reach mutual goals and remain competitive on a rapidly changing market. Due to a gap in literature on cross-cultural collaborations, the purpose of this study is to explore how to increase organizational efficiency in a cross-brand, cross-cultural project. A collaborative project within the TRATON GROUP is observed with a focus on the Swedish and German automotive companies Scania and MAN. With the aim to portray the current situation of challenges within the collaborative project and to suggest improvements for efficiency, two research questions are developed.The study is initiated by gaining an understanding of the specific case and, in parallel, conducting a literature research. By the incorporation of factors for collaborative work and critical success factors for projects, a model of critical collaboration factors is developed and used to map the empirical results to previous research. The model contains several factors that are believed to aid collaborations in increased efficiency. Next, the empirical results are gathered through a total of eleven qualitative interviews with employees from Scania, MAN, and TRATON. Two specific working areas within the collaboration project are chosen as unit of analysis, due to one of them having progressed better than the other one and could therefore provide the study with a practical comparison of project progress.Conclusively, the aim of the study is answered by combining existing literature with a comparison of the working areas within the collaboration project. The study shows that corporate cultures can influence organizational structures and approaches, which leads to several challenges and differences in their ways of working. Although, efficiency can be increased by assessing the critical collaboration factors developed in the model. The study highlights that factors such as shared goals, common organizational structure, resource availability, match of competencies in teams, and relationship-building are strongly related to increased progress and efficiency. Lastly, recommendations to the commissioning firm are provided to bridge differences between the brands to increase their efficiency and progress. / Det blir allt vanligare att organisationer bildar olika former av samarbetsstrukturer för att utvidga sina kompetenser och förmågor för att kunna nå gemensamma mål och förbli konkurrenskraftig på en snabb-föränderlig marknad. På grund av en avsaknad av litteratur inom området med fokus på tvärkulturella samarbetsprojekt är syftet med denna studie att undersöka hur organisatorisk effektivitet påverkas av externa faktorer och kan förbättras i ett tvärkulturellt samarbetsprojekt mellan två företag. Ett samarbetsprojekt inom TRATON GROUP observeras med fokus på de svenska och tyska buss- och lastbilsföretagen Scania och MAN. Med syfte att beskriva samarbetsprojektets nuvarande utmaningar och att föreslå förbättringar för ökad effektivitet utvecklas två forskningsfrågor.Arbetet initieras med att förstå det specifika fallet genom intern dokumentation och möten med anställda, parallellt med en omfattande litteraturstudie. Genom att kombinera litteratur som bemöter samarbetsfaktorer och kritiska framgångsfaktorer för projekt, skapas en modell som sammanfattar kritiska samarbetsfaktorer. Denna modell innehåller faktorer som tros stödja samarbetsprojekt till ökad effektivitet och används i kartläggningen av empiriskt resultat mot teori. Det empiriska resultatet samlades in genom elva kvalitativa intervjuer med anställda från Scania, MAN och TRATON. Två specifika arbetsområden inom samarbetsprojektet mellan MAN och Scania väljs som analysenhet, på grund av studiens tidsbegränsning. Just dessa två arbetsområden väljs ut för att en av dem har haft bättre progress än den andra, vilket gör att en praktisk jämförelse mellan dem kan förse studien med ytterligare information.Sammanfattningsvis besvaras studiens syfte genom en praktisk jämförelse i kombination med tidigare litteratur. Studien pekar på att företagskultur kan påverka organisationsstrukturer och arbetssätt som kan leda till flera skillnader mellan samarbetspartners. Ökad effektivitet kan uppnås genom att använda sig av de kritiska samarbetsfaktorerna som har utvecklas i litteraturavsnittet. Studien belyser att ha ett delat mål, en gemensam organisationsstruktur, tillgång till resurser och att bygga relationer positivt påverkar progress och effektivitet. Till sist ges praktiska rekommendationer till samarbetsparterna för att brygga skillnader mellan dem i syfte att förbättra projektets effektivitet och progress.

Uppsatsen utgör en analys av utvalda delar av den tyska översättningen av guideboken På fjälltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger på översättningen av termer och bildspråk. Syftet med analysen var att undersöka hur översättaren på tyska har återgett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspråket, och hur denna återgivning påverkar läsarens uppfattning av boken. Analysen visade att översättaren, Florian Martin, till största del har bevarat bildspråket, med några fall av försvagade eller utelämnade bildspråksuttryck. Majoriteten av termerna var översatta med generaliseringar, vilket kan innebära att författarens specialkunskaper undanhålls. Detta i kombination med att författarens personliga engagemang för fjällen uttrycks i något lägre grad i och med bildförluster i översättningen av bildspråket kan innebära att guidebokens trovärdighet uppfattas som något lägre i den tyska översättningen. / This master’s thesis consists of an analysis of selected parts from the German translation of the Swedish guidebook På fjälltur: Sarek by Claes Grundsten. The analysis focuses on the translation of terminology and figurative language. The purpose of the analysis was to investigate how the German translator had rendered the descriptions of nature reflected in the terminology and the figurative language, and how this rendering affects the reader’s perception of the book. The analysis showed that the translator, Florian Martin, for the most part had preserved the figurative language, with the exceptions of a few diminished or omitted expressions. The majority of terms were translated by means of generalization, which could suppress the author’s expertise knowledge. This, in combination with the author’s personal dedication for the Swedish mountains being expressed to a lower extent, due to the loss of figuration in the translation of the figurative language, could mean that the credibility is perceived as slightly lower in the German translation.

The aim of this thesis is to analyze the establishment and development of lectureships in the Swedish language in German universities during the first half of the 20th century. Building on earlier research about the role of language teaching abroad for public diplomacy, the study sees the lecturer as a part of both the the academic and political fields in Germany and Sweden. The establishment of and changes in the system of lectureships in Swedish 1906–1945 are explained through an analysis of the actors involved and of the assets allowing the actors to control both the establishment of lectureships and the appointment of lecturers in Germany. During the Weimar Republic a number of actors were involved in the establishment of the lectureships. They included academics with a scholarly interest in Scandinavian languages and old Norse,, the German state, which worked to promote the study of foreign countries and interna­tional academic mobility as a way of breaking German isolation after World War I, and the Swedish organization for the preservation of Swedishness abroad for which the teaching of Swed­ish abroad was a way of increasing the academic status of the language. After the National Social­ist takeover in 1933 the NSDAP and the Swedish foreign ministry also took an interest in the Swedish lectureships in Germany for propaganda purposes. The dissertation shows how a system for the appointment of Swedish lecturers to Germany was established through interaction between the actors. Central in this process were the control over economic assets, a social network which made recommendations of lecturers possible, and the control over communication between both the lecturers and universites and between the German and Swedish states. The study also shows that the uneven distribution of assets between German and Swedish actors resulted in an inferior position for the German state and organizations in relationship to their Swedish counterparts.