51 |
Rationalitetens tyranni : En kritisk textanalys av politiska uttalanden i offentligheten gällande sjukförsäkringen / The tyranny of rationality : – a critical text analysis of publicly expressed political statements regarding the health insuranceGustavsson, Jakob January 2012 (has links)
Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2. Hur kan förekomsten av de värden som lyser igenom i de aktuella uttalandena förklaras utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället? Resultatet av den genomförda studien visade på att uttalanden från moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen ofta tenderade att innehålla en relativt stor del instrumentella värden som: ”effektivitet”, ”lönsamhet”, ”rationalitet” och ”aktivitet”. Uttalanden från socialdemokratiska politiker tenderade istället att innehålla en relativt hög grad av egenvärden som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”jämlikhet”. Den genomförda textanalysen resulterade sedan i en normativ diskussion baserad på Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, en diskussion som syftade till att förklara målrationalitetens dominerande ställning i det nuvarande, svenska samhället.
|
52 |
Så kommer vi alltid in på internet : En intervjustudie av samhällskunskapslärares användande av internet teoretiskt i undervisningen / Everything concerns internet : An interview study of social studies teacher’s use of Internet theoretically in tuitionDahlström, Täpp Ida January 2013 (has links)
Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte. Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna. Både sett till utbreddhet och precisitet. Faktorer som inte automatiskt leder till likartat användande och teoretisk inställning i professionen. Arbetet synliggör exempel på att en positiv inställning kan resultera i ett relativit litet teoretiskt användande av internet och att en negativ inställning kan leda till det motsatta. Trots en positiv syn på internet privat uppkommer det i pedagogiska situationer i en negativa framtoning, exempelvis när internet behandlas utifrån skräckexempel. De flesta av respondenterna anser att de integrerar internets teoretiska aspekter genom hela sin undervisning men nämner senare att det framförallt gäller avsnitt om källkritik och massmedia. De stora skillnaderna mellan intervjupersonerna gäller positiv inställning och teoretisk användning.
|
53 |
Terrorism : en komparativ studie av hur terrorismbegreppet används i svenska läromedelGustavsson, Jakob January 2011 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla.
|
54 |
Entreprenöriell SamhällskunskapKarlsson, Fredrik January 2012 (has links)
Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan? Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan.
|
55 |
Samhällskunskap - ett ämne i tiden? : En studie av globaliseringens inverkan på samhällskunskapen / Globalization and civic educationLöfwall, Mikael January 2012 (has links)
In preparation for the autumn term in 2011, the Swedish elementary school adopted new syllabuses regarding, inter alia, the civic education (Sw. Samhällskunskap). The civic education has traditionally been a disciplinary subject with a main purpose of mediating democratic values as well as providing general orientation in the society. Generally, the civic education intends to reflect the world in which people live in, being a complex society which to a large extent is regularly affected by global aspects and developments. The purpose of this study is to review all the elementary school’s syllabuses relating to the civic education with specific focus on the globalisation perspective. By this study, it is my intention to review changes that continuously have been implemented in relation to the syllabuses and subject over the time. The study has been performed by applying a qualitative and quantitative analysis as to the content in the various syllabuses. The outcome of this study indicates that the civic education to a very large extent has been affected by the globalisation process. In previous syllabuses, the global perspective was primarily applied for the purpose of comparing the Swedish system with the global perspective. It is obvious that the global perspective has taken an important role in the most recently adopted syllabuses with a clear focus on how the globalisation affects various working areas and people in general. In comparison with previous syllabuses, the civic education has also grown and currently comprises of a wider range of working areas. The disciplinary purpose of the subject (as referred to above) is, however, still an important element also in relation to the most recently adopted syllabuses for the subject.
|
56 |
Samhällskunskapslärarens demokratiuppdrag : samspelet mellan fakta- och färdighetskunskaper i samhällskunskap AAndersson, Kajsa, Janosevic, Tamara January 2011 (has links)
Sammanfattning Ambitionen med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda och bidra med ett inlägg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att undersöka hur lärare på gymnasial nivå förhåller sig till och resonerar kring demokratimålen i samhällskunskap A. Studien undersöker även hur lärare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive färdighetskunskaper i syfte att uppnå demokratiuppdraget. Ett nära samband mellan fakta- och färdighetskunskaper kan utläsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra yrkesverksamma lärare. Av resultatet framgår att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kännetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhällskunskap A. Vidare framgår att faktakunskaper utgör grunden i kunskapsinhämtningen och dessa anses vara lättare att bedöma. I föreliggande studie uppmärksammas att utrymmet inte är jämt fördelat mellan fakta- och färdighetskunskaper, vilket är problematiskt utifrån pragmatismens syn på lärande.
|
57 |
Demokrati och politik i skolan : En studie av likheter och skillnader i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolan och gymnasietBoström, Marcus January 2010 (has links)
Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet. I praktiken förekommer emellertid mer repetition och mindre progression än vad målen föreskriver i samhällskunskap A.
|
58 |
Vad är mest intressant i samhällskunskap? : Elevers intresse för ämnesområden i samhällskunskap med fokus på social bakgrundKarlsson, Andreas January 2009 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.
|
59 |
Om mänskliga rättigheter : En studie i hur fyra gymnasielärare behandlar demokrati och mänskliga rättigheter i sin undervisning.Westman, Joel January 2012 (has links)
Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati.
|
60 |
Problemet religion : – En innehållsanalys av läroböckers framställning av religion i ämnet samhällskunskap för gymnasieskolanSköld, Niklas January 2015 (has links)
The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks. Furthermore, the effects of the results on Swedish students’ understanding of religion were discussed with the help of Fairclough’s theory on critical discourse analysis. One of the most important conclusions was that the coursebooks give the impression that religion in general and Islam in particular is a threat against democracy.
|
Page generated in 0.0652 seconds